SKA Smörblomman juni 2022

Vårt systematiska kvalitetsarbete på Ängsgårdens förskola

 

Kartläggning och grovplanering av undervisningen

(Sker terminsvis i januari och september)

 

Var befinner sig barnen i sin lärprocess just nu? Vår bedömning utifrån observationer, samtal med barnen, verksamhetsplanens prioriterande område, förväntade effekter och läroplanen.

Efter observationer och samtal med barnen har vi uppmärksammat att barnen behöver utveckla leken. Barnen visar ett stort intresse för att leka i våra olika lärmiljöer. Vi har tagit del av litteratur ( Den livsviktiga leken) som stärker våra kunskaper inom leken. Leken är helt avgörande för barns utveckling och den social kompetensen. Det är genom att leka som barn tar sig an världen och gör den begriplig, det är barnets främsta språk. Och det är genom leken som vi vuxna kan lära oss att förstå barnens tankar och känslor. Vi skapar intressanta och inbjudande lärmiljöer efter barnen intressen och lärmiljöerna är uppbyggda efter barns inflytande. Varje dag har vi tid som avsatts till den fria leken. Vi pedagoger är närvarande för att fånga barnens intressen och stötta. Vi delar gruppen, halva inne/ute då ges möjligheten att vara kvar i samma miljö under en längre period och på så sätt få en mer djupgående lek. Vi erbjuder olika och varierande material och rekvisita som barnen kan utforska och samarbeta kring. Vi har även lekmiljöer med ostrukturerad material där barnen kan utmanas i sin fantasi. Barngruppen är olika i sin sociala utveckling och effekterna som vi vill uppnå är att utmana barnen i leken genom ansvar, språkutveckling, samarbete, glädje, identitet, kommunikation, turtagning, problemlösning, regler och normer, fantasi, motorik, trygghet, koncentration och kreativitet. Vi ser också behov att dela barngruppen i mindre gruppen för att kunna se och möta varje barn i sin utveckling. Under terminen har vi startat med lekgrupper, detta för att stärka barnen i leken. Barnen har varit aktiva och varit med och bestämt vad leken ska innehålla. Barnen har blivit bättre på att leka och även bättre på att leka med alla kompisar.  Barnen har pratat om sommarfest och vi frågade barnen: vad är en sommarfest? Vad gör man där? Vad vill ni göra på en sommarfest? Vi kopplar vårt prioriterade område till följande läroplansmål: -Förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler, -Självständighet och tillit till sin egen förmåga. -Nyfikenhet kreativitet och lust att leka och lära.

 

Reflektion och analys

 

– Mål ur verksamhetsplanen:

– Förväntade effekter som vi vill uppnå under läsåret:

Utveckla leken med stöd i barnens nyfikenhet, kreativitet samt lust att leka och lära.

-        Arbetslagen utvecklar leken som stimulerar barnens kommunikation, samarbete och konfliktlösning. -        Barnens lekkompetens, kommunikation och samspel stimuleras med hjälp av mindre lekgrupper. -        Pedagogerna introducerar nya lekupplevelser. -        Pedagogerna tar gestaltande och aktiv roll i leken både inomhus och utomhus. -        Pedagogerna använder organiserad och spontan lek i undervisningen. -        Arbetslagen organiserar lekar som främjar lärande och utforskande. -        Arbetslagen organiserar lärmiljöer som bjuder in till lek och lärande. -        Arbetslagen dokumenterar sitt arbete med att utveckla barnens lek i SKA -        Arbetslagen utgår från lärande objekt och fem nyckelstrategier när de planerar och organiserar för sin undervisning. -        Pedagogerna använder bildstöd för att stödja kommunikationen i barnens lek.

 

– De fem nyckelstrategierna för BFL i förskolan

1.      Att konkretisera läroplansmål för pedagogen och tydliggöra lärandeobjekt för barnen. 2.      Att ta reda på vart barnet befinner sig i sitt lärande och sedan skapa lärandesituationer och hitta belägg för barnets förståelse. 3.      Att ge feedback som utvecklar lärandet. 4.      Att utforma situationer där barnen uppmuntras att lära med och av varandra. 5.      Att stödja barnet att se och förstå sitt eget lärande.

 

Veckoreflektion v. 22

 

– Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
Lärandeobjekt: bokstäver Barnens lekkompetens, kommunikation och samspel stimuleras med hjälp av mindre lekgrupper. Pedagogerna använder organiserad och spontan lek i undervisningen. -           Alla ansvarar för sin egen grupp "	Vi introducerar lärandeobjektet genom att vi får uppdrag att skapa bokstäver av pinnar. Vi kommer att lära oss teckna bokstäverna.  Under den här veckan kommer vi att träna mkt på alla sånger. Vi kommer även att skapa rekvisita till sommarfesten så som fjärilar, blommor, skyltar, tavlor mm.  Under den här veckan har vi bjudit in de andra hemvisterna på genrepet på torsdag förmiddag. Detta för att stärka barnen och göra dem stolta när de efteråt får höra hur bra vi sjöng.  Vi ska även uppträda för föräldrar, syskon och far/mor föräldrar när vi har sommarfest på torsdag kväll.  "Musik skapar glädje och dans Glädje och dans skapar rörelse Rörelse skapar koordination Koordination skapar förståelse Förståelse skapar ord Ord skapar meningar Meningar skapar ett språk"  (Vesterlund, 2015)	Under veckan har vi fortsatt med alla bokstäver: A, B, D, E, F, I, J, M och S. Barnen har fått skapa bokstäver av pinnar ute på gården. Vi har sjungit och tränat på sångerna. Då sångerna har svåra ord har vi stannat upp och pratat om vissa ord. Vi har även märkt att barnen sjungit fel i vissa sånger och vi har även då pratat om detta.  Dem har får då höra skillnaden och betydelsen mellan ordet dem sjunger fel och ordet som ska vara i sången. Barnen har hjälpt till med att måla skyltar och tavlor, fjärilar och flaggor. Vi passade också på att uppmärksamma Sveriges nationaldag genom att prata om svenska flaggan, måla svenska flaggan och sjunga svenska sommarsånger. Under tiden kom även andra flaggor på tal på barnens egna initiativ.  Genrepet gick jättebra, barnen sjöng så fint och dem själva var nöjda.  Samma dag som sommarfesten gjorde vi fint på gården med ballonger, vimplar och våra blomtavlor. Skyltar sattes upp och alla barnen var taggade inför kvällen.  Uppträdandet på sommarfesten gick superbra! Barnen vi och föräldrarna var såå stolta. Barnen fick mkt bra beröm för deras fantastiska uppträdande. Även vi fick mkt beröm för vårt arbete.

 

 

Aktiva åtgärder

Månadsvis

Aktuell diskrimineringsgrund

September - kön Oktober - ålder November - etnicitet Februari - religion Mars - funktionsvariation April - sexuell läggning Maj - könsöverskridande identitet

 

– Har vi stött på att något barn eller vuxen blivit kränkt på grund av de sju diskrimineringsgrunderna? Om ja, beskriv fallet och vilka åtgärder vidtogs för att det inte händer igen.	– Vilken diskrimineringsgrund arbetar vi med under den aktuella månaden?	– Hur arbetar ni förebyggande i vardagen?

 Terminsanalys

sker terminsvis (juni och december)

– Hur långt har vi kommit i arbetet med det valda målet och de förväntade effekterna?	– Vad fungerade bra?	– Vad kan utvecklas?
Leken som prioritet utvecklingsmål. Vårt mål har varit att stödja och utveckla barnen lek genom planerade lekar, inbjudande lekmiljöer och små lekgrupper. Detta ha betydelse för barns lek och lust att vilja leka.   Förväntande effekter vi planerat uppnå under läsåret:        Barnens lekkompetens, kommunikation och samspel stimuleras med hjälp av mindre lekgrupper. -        Pedagogerna introducerar nya lekupplevelser. -        Pedagogerna tar gestaltande och aktiv roll i leken både inomhus och utomhus. -        Pedagogerna använder organiserad och spontan lek i undervisningen. -        Arbetslagen organiserar lekar som främjar lärande och utforskande. -        Arbetslagen organiserar lärmiljöer som bjuder in till lek och lärande. Vårt uppdrag är att använda och tillåta leken som ett verktyg för att utforska, bearbeta och kunskapa. Leken blir en process genom vilket man förstår sin omvärld därför behöver vi erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande.  Våra miljöer och vår närvaro inspirerar och stimulerar barnen till lek.  Vi har observerat att barnen har svårt med turtagning i leken. Så vi startade terminen med att träna turtagning på olika sätt. Vi har haft undervisningar i både storgrupp och i mindre grupper där vi lekt organiserade lekar så som Kims lek, gömma nyckel mm. Barnen har byggt kojor ute på gårdarna både av pinnar och grenar och tyger. Det har varit många spontana lekupplevelser ute också. Lekar så som: kom alla mina kycklingar, jage, 1 2 3 stopp, mm.  Vi har också arbetat med sagan Bockarna Bruse genom att läsa, sjunga, prata, diskutera, måla, skapa och gestalta. Barnen visade stort intresse för detta. Under terminen har vi även haft mellofest då musik och rörelse varit barnens intresse. Barnen har då lärt sig att använda sin fantasi, tro på sin egen förmåga och våga stå framför kompisar.  Vi har kommit igång med lekgrupper.  Barngruppen visade också intresse för bokstäver därav sommarfest med sånger från Majas alfabetsånger som blev en succé. Arbetet med leken har varit lärorikt och utvecklande för barnen.	Tack vare tydliga lärmiljöer har barnen kunnat se vad som förväntas av dem. Lärmiljöerna har fungerat väldigt bra. Det har varit närvarande pedagoger som stöttat och uppmuntrat barnen i deras lek.  Arbetet med turtagning tog flera veckor men det ledde till att barnen blivit bättre på att turas om och vänta på sin tur.  Undervisningen i små grupper har fungerat bra då varje barn har blivit sedd. Vi såg en tydlig utveckling genom repetition av tex Bockarna Bruse. Uteleken har utvecklats mkt då barnen själva på eget initiativ lekt utvecklat sitt kojbygge. Vi pedagoger har stöttat och uppmuntrat genom att erbjuda olika material. Utelekar som tex kom alla mina kycklingar har vid flera tillfällen barnen själva startat. Under lekens gång tillkom det fler nyfikna barn.  Mellofesten blev också bra då barnen visade intresse för sång och dans. Det hela började med att vi tittade på melodifestivalen och barnen ville själva sjunga och dansa. Vi hjälptes åt med att skaffa scen och rekvisita och till slut ordnade vi en mellofest då vi bjöd in grannavdelningen och det hela blev en succé. Även blyga barn tog till sig detta på ett bra sätt och vågade ställa sig på scen. Ett väldigt lyft i barns utveckling.   Vad gäller lekgrupper ser vi att de barn som haft svårt att leka har utvecklats och vågar ta egna initiativ. så vi kommer att fortsätta även till hösten.  Det har varit roligt och lärorikt att arbeta med sommarfesten. Barnen hade i börjat svårt med att lära sig sångerna. Vi tog oss god tid när det gäller texten i sångerna och den aktuella bokstaven. Vi har även spelat musik under dagarna och barnen har spontant börjat sjunga sångerna. Vi har pratat om varje blomma och träd och fått se det i verkligheten. Barnen tyckte det var roligt att hjälpa till med att tillverka rekvisita och ville hela tiden fortsätta skapa. Vi har fått mkt bra respons av föräldrar för vårt arbete. Hur bra vi fångat barnen och hur vi varit kreativa i arbetet med sommarfesten.	Under hösten skulle vi vilja gå ifrån gården oftare.  Vi skulle även vilja stärka barnens trygghet och identitet. Detta vill vi göra genom att leka oss fram.

 

– På vilket sätt har barnen varit delaktiga i planering, genomförande och dokumentation?

Gemensamt hos oss pedagoger är att barnens intresse och lärande står i fokus och att man behöver utgå från det för att skapa en verksamhet som är meningsfull för barnen.  Vi strävar efter att ta tillvara på barnens intressen och fånga upp spontana diskussioner för att sedan använda dessa i planeringen av lekmiljöer. Barnen ges även möjlighet att delge pedagogerna sina åsikter vid diskussioner i exempelvis samlingssituationer. Barnen har varit delaktiga under hela processen. Genom att vara uppmärksam och lyssna till barnens önskemål och åsikter har vi skapat en planering. Vad gäller dokumentation har barnen mer än gärna varit delaktiga vid fotografering, val av foto och vid publicering på unikum, intagram och vår dokumentationsvägg.