Alla åldrar
Språk
Transistorgatan 2 förskola, Göteborgs Stad · Senast uppdaterad: 19 september 2022
Barns språk och utveckling
Kartläggning "VAR ÄR VI"?
Beskriv ett nuläge.
Använd resultat och mätningar från tidigare uppföljningar, reflektioner, analyser och andra relevanta underlag t.ex. resultat från enkäter, observationer, självskattning och synpunkter som inkommit under året.
- Var befinner vi oss just nu? Vi har många nya barn i gruppen och första steget har varit att kartlägga deras intresse och behov. Genom högläsning har vi kunnat samla barnen för att skapa en stund av trygghet, lugn och bekantskap. Vi har märkt att barnen har ett intresse för böcker men att de behöver stöttning och guidning på grund av att många barn är flerspråkiga.
Bildstöd, och alternativa kommunikations verktyg. - Var är vi i det systematiska kvalitetsarbetet? Vad vill vi ta reda på, vad är vi nyfikna på och varför? Vi har under höstterminen skolat in barn och arbetar med att skapa trygghet i barngruppen. Vi har delat in barnen i mindre grupper för att synliggöra deras lärande och arbeta mer med trygghet och anknytning.
Vi vill att barnen ska skapa intresse för bilder och böcker men också ta egna initiativ till läsning. Vi vill att barnen utvecklar intresse för sagor, både analogt och digitalt.
- Vilka prioriterade utvecklingsområden har vi i förskolan/barngruppen just nu? Vår prioritet är att skapa rutiner för barnen på våra avdelningar. Vi arbetar fortfarande med att skapa miljöer för barnen att utveckla, utforska och lära. Att skapa en inbjudande och inspirerande miljö som väcker barnens nyfikenhet kring böcker, sagor och bilder.
Utvecklingsområde "VART SKA VI"?
Vilket utvecklingsområde ser vi och vad är det vi vill uppnå, hur ser det ut när vi nått målen.
Prioriterat målområde: Beskriv prioriterat målområde och koppling till målformuleringar och taggar för läroplanen
Vi vill att barnen ska skapa ett större intresse för böcker, bilder och sagor.
Vi vill att barnen ska utveckla sitt ordförråd och språk.
Mål utifrån läroplanen:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla
- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
Förväntat resultat: Beskriv förväntat resultat. Vilka effekter och förändringar förväntar vi oss se hos barnen som visar att vi är på rätt väg? Vad konkret vill vi uppnå?
Vi förväntar att barnen ska utveckla intresse för böcker, bilder och sagor genom att spontant läsa/ titta i böcker samt med ord uttrycka vad som händer och syns på bilderna.
Stöd i forskning och vetenskaplig grund: Beskriv kortfattat.
Högläsning kan ha flera goda effekter på språkutvecklingen och kan även utveckla barnens fantasi och föreställningsförmåga, talspråk och ordförråd, berättande och förmåga att uttrycka tankar, intresse för bild och text och deras förmåga att förstå sin omvärld. Det finns också ett stort värde i att barnen får uppleva stunden och berättelsen tillsammans med sina kompisar och de vuxna. (Skolverket, 2021)
Språkutvecklingen kan både hindras och utvecklas vid högläsning. Det har att göra med pedagogernas förhållningsätt till bokläsning. Om texten är för svår eller om barnen måste vara tysta under bokläsningssituationer kan det leda till att
de blir ointresserade och slutar lyssna. Det är viktigt att inte läsa berättelser utan att ha uppehåll för samtal och kommentarer. Att samtala och förklara bokens innehåll är givande för språkutvecklingen. Svensson (2012) förklarar vidare att om barn får lyssna på det de är intresserade av och får samtala kring det lästa kan de få ett bredare ordförråd.
Genomförande "HUR GÖR VI"?
Vilka aktiviteter/insatser ska vi göra, beskriv specifika handlingar som ska göras för att uppnå vårt utvecklingsområde
Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära: Vilka förmågor, färdigheter, begrepp ska barnen få möjlighet att möta, förstå och utveckla. På vilket sätt erbjuder vi det, hur och när?
Vi kommer dela in barnen i minder grupper. Detta för att kunna utforska och utveckla deras intresse för högläsning, böcker, bilder och sagor.
Tillsammans med barnen kommer vi göra utflykter till närliggande bibliotek och bokbussen. Vi kommer ha boksamtal där barnen introduceras till olika böcker. Vi kommer arbeta med ett tema utifrån de barnen visar intresse för.
Arbetet kommer vara löpande över båda höst- och vårtermin, detta för att skapa en trygghet och bra grund för våra barn. Vi kommer dokumentera vårt arbeta i barnens lärloggar på Unikum.
Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande: Barnsyn, atmosfär, attityd och förhållningssätt. Hur planerar och organiserar vi undervisningen så att alla barn känner sig kompetenta och upplever att de har goda förutsättningar för att leka, lära och utvecklas?
Vi behöver vara lyhörda inför barnens intresse. Vi behöver se över vad barngruppen har för behov och hur vi kan anpassa våra boksamlingar för att få barnen intresserade.
Vi kommer behöva medvetengöra vårt förhållningsätt och för hur vi läser för samt med barnen.
Hur ska lärmiljön utformas inne och ute: Fysiskt, socialt och språkligt för att främja lek, lärande, utforskande och skapande. Tillgång till material, anpassningar och tillgänglighet.
Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna: vad ska dokumenteras? Vem/vilka ska dokumentera? Hur och när ska det dokumenteras och följas?
- Under vilken tidsperiod ska vi arbeta mot de utvalda målen?
- Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen?
- Hur ska vi ta tillvara på den spontan undervisningen?
Vi kommer arbeta med våra miljöer genom att tydliggöra med bilder, TAKK och bildstöd.
Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?
Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.
Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.
Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys.
- Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
- Effekter i form av barns utveckling och lärande
- Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
- Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör?
- Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
- Vilka slutsatser drar vi? Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
- På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
- Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?
Läroplanskopplingar
Läroplan (4)
förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
