Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Bosgårdens pedagogiska enhet - Språk 2018-2019

Skapad 2018-06-01 08:23 av Veronica Stigholt
Verksamhetsplan Språk 2018-2019
Förskola 1 - 5
Förberedelser i skolan
Förberedelser i hemmet
Samtalet
Arbeta med överenskommelser

Elever och lärare gör förberedelser inför utvecklingssamtalet. Vårdnadshavare kan ännu inte ta del av underlaget.

Välkommen till mitt samtal agenda

Tid och plats

Närvarande

  • Elevens namn
  • Mentorns namn
  • Vårdnadshavares namn

VERKSAMHETSPLAN SPRÅK 2018-2019

Utvecklingsområde

Vad behöver vi förbättra/lära oss mer om detta verksamhetsår?

Vi vill utveckla vår kompetens och därmed vårt arbete med språk-, läs - och skrivutveckling.

Koppling till Uppdrag, Teorier samt Litteratur

Läslyftet i förskolan är en kompetensutvecklingsinsats av skolverket som bygger på kollegialt lärande med stöd av handledare. Vi ska få möjlighet att utveckla kunskaperna kring barns språk-, läs- och skrivutveckling samt hur barns intresse för texter, bilder och skriftspråk bäst tas tillvara.

 

Vetenskaplig grund

Förskolan kan ha sina motståndszoner, men för den som läser Lev Vygotskijs teorier ser de snart ut som något annat: nära utvecklingszoner. Detta begrepp, som betecknar de kunskapsområden ett barn kan dras in i genom samspelet med en pådrivande lärare eller någon annan kunnig person, är den sovjetiske psykologens kanske viktigaste bidrag till den pedagogiska teoribildningen. och den zonen lever i den svenska förskolan liksom till exempel Vygotskijs syn på språkets och kreativitetens betydelse.

En bärande tanke hos Vygotskij är att det är undervisning och utbildning som skapar utveckling och lärande inte tvärtom. Enligt Vygotskij ska läraren med alla krafter dra in barnet i lärandet och inte tvärtom - i den nära utvecklingszonen. Ett viktigt verktyg här är språket, som lägger grunden till barnets tänkande. 

Aktiviteter var Vygotskijs prio nummer ett. Han menar att undervisning/utbildning ska vara trefaldigt aktiv: en aktiv elev, en aktiv lärare och en aktiv miljö. För dagens undervisning är det in  så viktigt att lära ut en viss mängd kunskap som att utbilda förmågan att skaffa sig dessa kunskaper och använda dem, skriver han 1926, i en passus som kunde ha varit hämtad ur den senaste svenska läroplanen. 

Det problematiserade lärandet och arbetet med teman kan finna sin förankring hos Vygotskij. Han förespråkar projekt där olika ämnen och intressen kan mötas, till exempel tidningsproduktion eller teater där elever skriver manus och bygger scenografi. Om alla ämnen hänger ihop så är det en garanti för att de ska väcka ett enhetligt intresse, menar han. 

 

Styrdokument

Lpfö 98/16

Förskolan ska stäva efter att varje barn:
- tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.

  • utvecklade sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.
  • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka   med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.
  • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.
  • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.
  • som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Skolverket

Läslyftet i förskolan syftar till att utmana och stimulera barns språk -, läs - och skrivutveckling samt ta tillvara deras intresse för texter, bilder och skriftspråk.

 

Litteratur

Undervisning i flerspråkig förskola av Heide Harju-Luukkainen & Anne Kultti

Förskoletidningen nr 4 TEMA: Språkutveckling

 

Litteraturprofilerad förskola

Kriterier för en Litteraturprofilerad förskola

På en förskola med litteraturprofil ska personalen genom ett medvetet förhållningssätt:

  • Använda litteraturens möjligheter i det dagliga arbetet.
  • Ge banren positiva upplevelser av böcker, läsning och berättande.
  • Ge barnen möjlighet att uttrycka sig på flera språk.
  • Samarbeta aktivt med biblioteket.
  • Regelbundet utvärdera och utveckla arbetet med profilen.

 

1. Nulägesbeskrivning VAR är vi? Det är viktigt att veta var man är när man startar för att senare kunna veta om man kommit någonstans.

1. Flerspråkighet

- Hur arbetar vi med flerspråkighet idag och vilka hjälpmedel har vi?

2. Högläsning

- Vad läser vi, när läser vi och hur sker högläsning idag?

3. Samtala om texter

- Vilka texter samtalar vi kring, när sker samtal om texter och hur genomförs samtalen?

4. Berätta

- Vem berättar, när berättar vi och vad berättar vi om?

5. Läsmiljö och läsande förebilder

- Hur ser våra läsmiljöer ut? Vad är en läsande förebild?


2. Nylägesbeskrivning - MÅL VART ska vi? Positiv vision, önskeläge. Vad vill vi åstadkomma, Hur vill vi att det skall se ut? Tänk på att målen ska vara utvärderingsbara för att kunna se om vi nått målet. Behöver vi delmål? Beskriv även delmålen här.

1. Flerspråkighet

- Vi har en ökad förståelse för hur flerspråkighet ökar alla barns språkförståelse. Vi har nya arbetsmetoder när det gäller tex ordanalys, textanalys och översättningar.

2. Högläsning

- Vi har en ökad förståelse för hur högläsning kan genomföras så att det leder till språkutveckling.

3. Samtala om texter

- Vi har en ökad förståelse för hur vi genom samtal på olika sätt kan ge barnen en ökad förståelse för texter.

4. Berätta

- Vi har en ökad förståelse för hur sagoberättande påverkar barns språk -, fantasi - och identitetsutveckling.

5. Läsmiljö och läsande förebilder

- Vi har en ökad förståelse för hur vi pedagoger tillsammans med barnen kan skapa miljöer som väcker läsglädje samt hur vi kan vara läsande förebilder.


3. Aktionsplan HUR gör vi? Hur ska vi gå tillväga för att nå målen? VEM ansvarar för VAD? NÄR tidsplan? Verktyg? Dokumentation?


Börja med en/flera aktioner kring flerspråkighet (tips på aktioner från Erasmusprojektet, ges på studiedagen)

När varje modul i läslyftet är genomförd, fyller vi på med en/flera aktioner.

1.

2.

3. .

4. osv.

Formativ utvärdering Utvärdering av första terminen för att veta att vi är på rätt väg. Vi utvärderar mål 1 Flerspråkighet samt de två första modulerna i läslyftet - Högläsning och Samtala om texter.
1. Utvärdering Vår nuvarande förståelse av läget. Hur har vår/barnens förståelse ökat? Vad har vi lärt oss? Hur har vi arbetat för att göra det möjligt för oss att utveckla förståelse relaterade till målen? Uppfylldes målen? Hur kommer det sig? Hur gjorde vi lärandet möjligt?


2. Analys Tänk framgångsfaktorer och utmaningar: Vad ska vi tänka på till nästa gång? Vad kan vi utveckla? Hur går vi vidare? Hur kan vi använda våra/barnens nya förståelse/kunskaper?
Summativ utvärdering Utvärdering efter hela läsåret. Vi utvärderar mål 1 Flerspråkighet samt de två sista modulerna i läslyftet - Berätta och Läsmiljö och läsande förebilder.
1. Utvärdering Vår nuvarande förståelse av läget. Vår nuvarande förståelse av läget. Hur har vår/barnens förståelse ökat? Vad har vi lärt oss? Hur har vi arbetat för att göra det möjligt för oss att utveckla förståelse relaterade till målen? Uppfylldes målen? Hur kommer det sig? Hur gjorde vi lärandet möjligt?


2. Analys Tänk framgångsfaktorer och utmaningar: Vad ska vi tänka på till nästa gång? Vad kan vi utveckla? Hur går vi vidare? Hur kan vi använda våra/barnens nya förståelse/kunskaper?
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: