ASL - att skriva sig till läsning

ASL är den viktig del av ämnet svenska/SvA, där vi utvecklar både läsförmågan och skrivförmågan. ASL står för "Att Skriva sig till Läsning". Det är ett arbetssätt som innehåller två delar: 1) att skriva texter digitalt med hjälp av surfplattor som är utrustade med ljudande tangentbord och talsyntes, där du hela tiden hör vad du skriver. 2) att träna sin finmotorik på olika sätt, där det till stor del handlar om traditionellt pyssel, t.ex. att klippa, klistra, vika, rita och måla.

Vad vi ska arbeta med:

Vi övar på bokstäver, på att skriva och på att läsa. Vi övar på finmotorik. Vi övar på att samtala och samarbeta.

Genom arbetet med ASL utvecklar eleven följande förmågor:

• att känna igen bokstävernas utseende och koppla ihop bokstäverna med sina bokstavsljud
• att skriva enkla ord och meningar
• att använda stor bokstav och punkt i sina meningar
• att använda mellanrum mellan orden
• att läsa vad man har skrivit
• att sätta ord på vad man tänker
• att berätta så att någon annan förstår vad man menar
• att lyssna när någon annan berättar
• att utföra finmotoriska processer och rörelsemönster med händerna

 

Hur vi ska arbeta:

Skrivadelen:

• När vi skriver texter så gör vi det inte förhand, utan digitalt via lärplattor i särskilda skrivprogram. Programmen där eleverna skriver har talsyntes. Det betyder att eleverna hör vad de skriver. (Om man t.ex. trycker på bokstaven A så hör man en röst som säger ljudet A. Om man har skrivit klart ordet SOL så hör man en röst som säger SOL. Om man har skrivit klart en mening och sätter punkt så hör man en röst som läser upp hela meningen).
• Vi skriver oftast tillsammans i par, där man turas om att skriva. Den ena personen tänker ut vad som ska skrivas och berättar det. Parkompisen lyssnar och skriver det som kompisen säger. Sedan lyssnar man tillsammans hur det skrivna låter och diskuterar om det blev rätt eller om något ska ändras. Man byter roller så att båda får tänka, berätta, lyssna och skriva.
• När vi skrivit klart jobbar vi med texterna som vi gjort. Vi kan till exempel leta efter speciella bokstäver i våra texter, träna på att läsa vad vi skrivit eller rita/måla bilder som passar ihop med vad vi har skrivit.

Finmotorikdelen:

Vi arbetar med en rad olika övningar som utvecklar vår finmotorik, alltså hur vi använder handen/fingrarna för att forma och formge. Vi jobbar till exempel med att:

• klippa längs en linje.
• trä upp pärlor på en tråd.
• vika så det blir rakt.
• använda olika sorters papper, lim, tyger, trådar och annat "pysselmaterial" för att träna på att foga samman, forma och tillverka pyssel av olika slag .
• använda pennor/färgpennor för att rita av steg för steg.
• använda penna för att skriva av, både bokstäver/ord och olika former. (Vi skriver dock inte hela texter förhand).

Hur vi bedömer dina kunskaper:

Arbetet med bedömning pågår under hela läsåret under ASL-lektionerna. Flera gånger under läsåret för vi in/uppdaterar våra bedömningar av dina kunskaper i matrisen här nedanför.

Bedömningen sker till exempel genom att vi:

• observerar hur du lyckas med att ljuda ihop bokstavsljud till hela ord när du skriver.
• lyssnar när du läser vad du har skrivit.
• läser texter som du skrivit, både enskilt och i par.
• observerar hur du presterar finmotoriskt med de arbetsuppgifter som du får.

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,

Centralt innehåll

• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Grundläggande textbearbetning.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkliga strukturer och normer. Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt personbeskrivningar.
• Sakprosatexter för barn. Beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras.
• Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn.

Kriterier

• Eleven läser meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Eleven återger och kommenterar någon del av innehållet och visar begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor uppmärksammar eleven när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till för eleven enkla resonemang om texternas tydligt framträdande innehåll och jämför detta med egna erfarenheter.
• Eleven samtalar om elevnära frågor och ämnen och ställer frågor, ger kommentarer och framför egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom ger och tar eleven enkla muntliga instruktioner.
• Eleven skriver enkla texter med läslig handstil och med digitala verktyg. I texterna använder eleven stor bokstav, punkt och frågetecken samt kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.