Organisk kemi åk 8

Kolatomer – det finns väl bara i träkol och stenkol, kanske någon tänker. Men oj så fel det är! Det finns många miljoner olika kemiska föreningar med kolatomer i. Och de finns överallt omkring oss – i mat, böcker, trä och människokroppen. Kolföreningarna är så viktiga att de har fått ett eget namn – de kallas för organiska föreningar. Men själva grundämnet kol är faktiskt också spännande. Det får du se redan i första avsnittet!

Kunskapsmål

Här får du lära dig

·    beskriva hur nya former av kol kan påverka våra levnadsvillkor

·    beskriva hur kolatomens egenskaper gör den unik som byggsten i människokroppen

·    förklara hur kolatomens egenskaper gör att den kan ge upphov till väldigt många olika ämnen

·    använda kemins begrepp och förklaringsmodeller för att förklara hur några olika organiska ämnesgrupper är sammansatta

·    beskriva några organiska ämnesgruppers förekomst i naturen, i samhället och i människokroppen

 

·    söka, kritiskt granska och använda information som rör grundämnet kol och organisk kemi

Viktiga begrepp

 

diamant - Diamant är en form av grundämnet kol. I en diamant sitter alla kolatomerna ihop hårt i ett tredimensionellt nätverk. De bildar en enda jättemolekyl, en kristall. Det gör att diamant är världens hårdaste ämne. Därför används det i borrar och när man skär glas. Dessutom kan man slipa diamanten till en vacker form och använda den i smycken.	grafit - Grafit är en mjuk form av grundämnet kol. I grafit sitter atomerna ihop i platta skikt. Varje sådant skikt är en egen molekyl. De olika skikten hålls bara ihop av svaga krafter och kan lätt glida längs varandra. Det är därför som grafit är mjukt. Det smetar lätt av sig och används bland annat som stift i blyertspennor.	organisk kemi - Organisk kemi är kolföreningarnas kemi.
strukturformel - Med en strukturformel kan vi visa i vilken ordning atomerna sitter ihop. Vi skriver det kemiska tecknet för varje atom och drar streck mellan dem for att visa hur atomerna binder till varandra.	kolväte - Ett kolväte är en organisk förening som bara innehåller kolatomer och väteatomer.	isomerer - Isomerer är ämnen som har samma molekylformel men olika form. Anledningen till att de har olika form är att atomerna sitter ihop på olika sätt.
dubbelbindning - I en dubbelbindning binds två atomer ihop av två bindningar. Det betyder att de delar på två elektronpar. Det kan vara en kolatom som använder två av sina fyra bindningar till att sitta ihop med en och samma atom, till exempel en annan kolatom.	alkohol - I en alkohol är en väteatom ersatt med en alkoholgrupp. En alkoholgrupp är en syreatom som är bunden till en väteatom.	etanol - Etanol är vanlig alkohol, som finns i alkoholdrycker. Den är giftig och skadar hjärnan och levern. Den har molekylformeln C2H5OH. Strukturformeln ser ut så här:
organisk syra - Organiska syror är kolföreningar som innehåller en syragrupp. Organiska syror kan tillverkas genom att en alkohol får reagera med syre.	ättiksyra - Ättiksyra innehåller två kolatomer. Molekylformeln är CH3COOH. Ättiksyra används som konserveringsmedel och som smaksättning i mat, men också när man tillverkar plast.	ester - En ester är en organisk förening som bildas nar en alkohol och en syra reagerar med varandra.

Vilka känner du igen?

Bok och sidor:

Vi utgår från Spektrums kemibok kapitel 5 sidor 134 - 171

Kunskapskontroller varje vecka

Du skriver en kunskapskontroll med 3 - 8 E-frågor varje vecka. Om du klarar alla kunskapskontrollerna så är du godkänd på området. Då kan du skriva ett C/A-prov direkt för att satsa på högre bedömning.

Prov vecka 38

C/A prov skriver du vecka 38 alternativt ett E-prov om du inte blivit godkänd på de skrivna kunskapskontrollerna

 

Läroplansmål

Syfte

• kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,
• förmåga att använda kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi.

Centralt innehåll

• Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.
• Kolatomens egenskaper och kretslopp i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Utveckling av produkter och material, till exempel läkemedel, funktionskläder och batterier.
• Några produkters livscykler och påverkan på miljön.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med viss naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör kemi och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra enkla resonemang utifrån frågeställningarna.
• Eleven visar goda kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med relativt god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med relativt god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör kemi och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra utvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.
• Eleven visar mycket goda kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör kemi och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra välutvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.

Uppgifter

Åk 8. Prov Organisk kemi

Provet skrivs v. 38.

Mer information om detta finner ni i Classroom.