Socialt och emotionellt lärande ht-23

Socialt och emotionellt lärande – SEL – är den process genom vilken barn och vuxna förstår och hanterar känslor, sätter och uppnår positiva mål, känner och visar empati för andra, skapar och upprätthåller positiva relationer samt gör ansvarsfulla beslut (Casel, 2019). Det här kommer vi arbeta med i kommande block i vår gemensamma undervisning, där språket och samtalet är i huvudfokus. Undervisningens utförande kommer ske i kommunikativa samarbetande lekar tillsammans med diverse lärmaterial.

Målområde: Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå

Terminens första block är "socialt och emotionellt" vilket innefattar att vi vill arbeta med språk och relationer i våran barngrupp. Syftet med arbetet är ge barnen verktyg för att utveckla sin självständighet samt förmågan att samarbeta, hantera konflikter och fungera enskilt och i grupp. Syftet för arbetet innefattar också att kunna förstå och hantera sina egna och andras känslouttryck i vardagen. 

Generativ fråga

Hur kan vi förbättra barnens ordförråd och deras förmåga att kommunicera och uttrycka sina tankar och känslor? 

Mål ur Lpfö-18

- Förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler 

- Förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar

Utvärderingskriterier

- Vilka strategier använder sig barnen av vid samarbete? 
- Vilka strategier använder sig barnen av för att bli delaktig i en pågående lek? 
- Tar barnen eget initiativ till egen lek? 
- Visar barnen hänsyn till sina egna och andras känslor? 

ex. på strategier: samtala, dela med sig, samarbeta, kompromissa, vänta på sin tur, respektera andras vilja etc (Eva Johansson, 2011. s.164-172)

Kännetecken

- Benämner barnen de begrepp vi använder oss av?
- Benämner barnen sina eller andras känslor? 
- Använder barnen sig av några strategier vid samarbete/lek? 
- Visar barnen engagemang och intresse vid planerade och inte planerade undervisningssituationer i vardagen?

Barnens förståelse

- Barnen ska få möjlighet att utveckla en förståelse för hur man hanterar och kommunicerar olika känslouttryck
- Strategier för samarbete i olika vardagssituationer 

Förmågor

- Kommunikativ förmåga: Kunna samtala, diskutera, motivera och presentera. Kunna uttrycka sina känslor, framföra och bemöta argument. Kunna redogöra, formulera, resonera och redovisa.

- Metakognitiv förmåga: Kunna tolka, värdera, ha omdöme om, reflektera, lösa problem utifrån situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimlighet, välja mellan strategier, pröva och ompröva. 

Barnens intresse, initiativ och behov

- Temat introduceras genom gemensamma samlingar, kompisböckerna samt aktivitetskorten som handlar om "samspel och empati". Vi tar vara på barnens intressen, behov och initiativ genom att vi är lyhörda på det barnen uttrycker, samt att vi vill använda oss mer av utegården som är ett intresse för barnen just nu. Besöka andra miljöområden runt omkring förskolan.  

 

- Utgå ifrån LIKA-arbetet samt använda oss av barnkonventionen.

- Barnkonventionens artikel 12: Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad. 
- Barnkonventionens artikel 13: Barn har rätt till yttrandefrihet; att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter

Pedagogernas förhållningssätt

Vilka förutsättningar behöver vi skapa och hur behöver vi förhålla oss för att barnen ska kunna utveckla förståelse och förmågor?

Tillåtande
Nyfikenhet
Uppmuntrande
Medforskande
Utmanande

Konversation
Scaffolding 

Lika möjligheter-Lika rättigheter utifrån diskrimineringsgrunderna

LIKA-arbetet

Hur vad och när dokumenterar vi

HUR- verktyg som vi valt att använda oss utav: bilder, penna - papper och fånga upp barnens reflektion för att göra dem delaktiga i dokumentationen.

VAD - vi ska dokumentera processer för att kunna hitta kännetecken som leder till bevisen som talar om arbetets utfall. 

NÄR - sker i både spontana och planerade undervisningssammanhang.  

Vi arbetar huvudsakligen i mindre barngrupper för att alla barnen ska synas och bli dokumenterade. Genom att bocka av barnen från en lista ser vi lättare om någon behöver mer tid eller utrymme i undervisningsprocessen. I gemensam reflektion tas även varje barn upp för att jämföra uppfattningar om delaktighet och nuvarande förmågor.  

Koppla till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet  

Färdigheter för livet | Förskoletidningen (forskoletidningen.se) 

Därför behövs Socialt och Emotionellt Lärande Lars Löwenborg är en av Sveriges kunnigaste på Socialt och Emotionellt Lärande. Här skriver han om varför detta lärande är så betydelsefullt för att lyckas i skolan - och i livet. - skolkunskap.se Därför behövs SEL

Johansson, E. (2011). Möten för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Stockholm: Liber. (250 s.) Tillgänglig: https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=&ved=2ahUKEwiQtqDStN_5AhVzXvEDHV5WAuAQFnoECAUQAQ&url=https%3A%2F%2Fwww.skolverket.se%2Fdownload%2F18.6bfaca41169863e6a656750%2F155395981200&usg=AOvVaw3wE4ehNJWfAuwIH3onRQIg

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,