Matematik

Lärandeobjekt: Antalsuppfattning, färger, prepositioner och större än - mindre än

Varför? 

 

I vår grupp visar barnen att de är intresserade och nyfikna på varandra, men vet inte alltid hur de ska ta kontakt eller hur de ska få igång och underhålla en lek. Detta skapar konflikt och rädsla/oro och vi behöver stötta barnen hur de ska vara mot varandra och ta kontakt på ett respektfullt sätt.

 

Barnen visar intresse för siffror och att räkna, vilket ofta låter 1, 2, 4, 8 och så vidare. De visar också intresse för sagor och för lek. Vi tar tillfället i akt och kombinerar dessa för att barnen ska få lära sig grunderna inom matematik.

 

Värdegrund:

 

Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande, den ska ge barnen trygghet, vara rolig och lärorik för alla barn. Förskolan ska utgå från en helhetssyn på barn och deras olika behov där omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet (Lpfö18, 2018). För att barn ska kunna lära behöver de vara trygga med oss och med varandra.

 

Matematik:

 

Barnet behöver förstå dels begreppen högre och lägre, större och mindre, längre och kortare, fler och färre, öka och minska, lägga till och ta bort – och dels hur de här begreppen hänger ihop med varandra. Utan en sådan för-förståelse går det inte att förstå vad siffrorna betyder och handlar om. Matematisk förförståelse utvecklas inte av sig självt hos barn. Det sker bara om barnet får möta begreppen i olika aktiviteter och får möjlighet att prata kring dem tillsammans med andra vuxna och andra barn.

För att utveckla förståelse för viktiga matematikidéer behöver barn många skilda erfarenheter av att använda och reflektera över tal i omvärlden. Att jämföra mängder med föremål och undersöka begrepp som fler, färre och hur många intresserar redan de yngsta barnen i förskolan.. Detta fokuserar på viktiga begrepp som är grund för utveckling av kvantitativt tänkande och taluppfattning (Små barns matematik, 2018).

 

Språk: 

 

Högläsning är en viktig källa för att utveckla ordförrådet. När vi läser högt uttalar vi orden mycket tydligare än vid ett vanligt samtal, detta stärker barnens inre föreställningar om ords uppbyggnad. Vid högläsning exponeras barnen för nya ord som de kanske sällan hör i vardagssamtal, detta berikar deras ordförråd. Barnen får också möta ett mer komplext språk, annorlunda meningsuppbyggnader och fler ovanliga uttryck än när vi samtalar med varandra. Genom högläsning och berättelser övar sig barnen också på att skapa inre bilder. Högläsning bidrar till att skapa läsglädje, engagemang och intresse för litteratur. Barnen får öva sig på koncentration och uppmärksamhet och i mötet med det skrivna språket i sagor/berättelser lär de sig berättelsegrammatik (Lundberg & Sterner, 2002).

Språk och lärande hänger oupplösligt samman och barn ska ges möjligheter att utveckla förmåga att lyssna, reflektera och kommunicera om upplevelser av händelser, situationer och fenomen som är intressanta och meningsfulla för dem. Kommunikation kan ske via bild, sång, musik, drama, rytmik, dans, rörelse, tal och skrift vilket utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande (Utbildningsdepartementet, 2010)

 

 

Vad?

 

Med en ny barngrupp behöver vi lära känna varandra, skapa en trygg barngrupp och lära oss hur vi ska vara mot varandra.

 

Vi kommer under läsåret arbeta med lärandeobjekten antalsuppfattning, färger, prepositioner och större än - mindre än. Detta arbete kommer att ske parallellt tillsammans med värdegrundsarbete och arbete med att skapa relationer.

Genom att arbeta med bockarna Bruse och Petter och hans fyra getter vill vi få in:

Språk/kommunikation: Nya ord, begrepp, utöka ordförrådet, våga berätta/prata i grupp, fonologisk medvetenhet
Matematik: Storlekar, antal, räkneord, lägesord, färger
Social kompetens/värdegrund: Socialt samspel, turtagning, känslor.

 

Hur?

 

Barnens PDK

 

Arbetet med barnens egen PDK sker för att barnen gemensamt ska ta ansvar för vår atmosfär på Lönneberga samt för att ge dem verktyg för att hantera de situationer de ställs inför tillsammans med kompisarna på förskolan. Syftet med barnens PDK är att arbeta med att stärka barnens relationer i gruppen och ge dem fler verktyg att hantera konflikter och reflektera över de olika känslor vi känner. Alla barn behöver få möjlighet att bilda sin egen uppfattning om värden, både sitt egenvärde och andras värde samt först känslorna vi känner. Barnen har ibland svårt att uttrycka vilka känslor det är de känner och det kan då bli svårt för dem att förstå varandra.

 

Sagoläsning, dramatisering och lek.

 

Vi kommer att arbeta i mindre grupper där vi till en början delar in barnen utefter ålder. Detta kan dock komma att ändras. Vi kommer att läsa böckerna om Bockarna Bruse och Petter och hans fyra getter. När vi läser så läser vi inte boken rakt upp-och-ner utan vi har boksamtal där vi hela tiden pratar om vad vi ser, vad vi inte ser men som kanske sker, ords betydelse och så vidare. Fokus kommer att ligga på matematiska begrepp - jämförelseord och spatiala ord (Små barns matematik, 2018) som vilken bock som är störst eller minst, om bockarna är fler eller färre än Petters getter, att bockarna går på bron och trollet bor under och så vidare. Vi kommer också använda oss av konkret material när vi berättar sagan och låta barnen själva få återberätta efter deras förmåga vad vi just hört. Genom att återberätta visar barnen att de har förstått det vi har läst. Kunskapen fördjupas genom reflektion och samtal. Att berätta för andra utvecklar språket, självkänslan och tänkandet. Vi tränar också på barnens fonologiska medvetenheten. Fonologi är läran om språkljuden. För att lära sig att läsa och skriva behöver barnen vara medvetna om språkets ljudstruktur, som stavelser och enskilda ljud samt mönster. Vi kommer också att leka/dramatisera sagan där vi tar olika roller för att känna hur det kanske känns att vara bock eller troll. Denna lek kan pågå både inne och ute. 

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,