Nationalekonomiska teorier

Hur ska man göra för att se till att ens lands ekonomi går så bra som möjligt? Detta har diskuterats i många hundra år och många olika teorier för hur man ska gå till väga har använts. Vi kommer i detta moment gå igenom några av de vanligaste nationalekonomiska teorierna, både historiska och moderna.

I det här momentet kommer vi att arbeta med med nationalekonomi. Vi kommer att kolla på hur länder historiskt har hanterat sina resurser för att maximera sina egna ekonomier. Precis som med mycket annat här i världen sker det en utveckling, detta gäller också i allra högsta grad med nationalekonomi.

Sedan de moderna staterna började dyka upp har man hanterat sina resurser på olika sätt och vis. Vi kommer att börja med att prata om 1500-talets ekonomiska tankar och röra oss framåt i historien till nutid för att ni ska få en förståelse för hur de nationalekonomiska tankarna har förändrats.

Momentet är uppdelat i två delar:

I del 1 arbetar vi med de mer historiska nationalekonomiska teorierna (merkantilism, fysiokratism, marxism och den klassiska ekonomiska/liberala skolan). Detta görs för att ni ska få en förståelse för nationalekonomins historiska bakgrund. Del 1 avslutas med seminarier som sker i mindre grupper. 

I del 2 kommer vi att börja arbeta med de två främsta moderna nationalekonomiska teorierna (keynesianism och monetarism). Här kommer vi kolla på hur stater använder de olika teorierna idag och hur vi kan se deras roll i Sverige. Del 2 (och hela momentet) avslutas med ett caseprov där ni ska applicera de nationalekonomiska teorierna keynesianism och monetarism på en situation.

Allt material som används publiceras i den delade mappen ni kan hitta på kursens startsida.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar, till exempel merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism , keynesianism och monetarism. Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, digitalisering, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna.
• Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor.
• Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor.