Hur vet man hur någon känner sig?

Vi ser ett stort intresse för Sommarskuggan som är levande i barngruppen. När barnen hittar något det inte vet vad det är eller när det hänt något som barnen inte kan svaret på så blir det oftast ”skuggslem” eller att Sommarskuggan har busat. Vi ser även att Sommarskuggan framkallar olika känslor och sinnesstämningar hos barnen såsom glädje, rädsla, mystik och spänning vilket vi vill ta fasta på. Vi kommer introducera Vinterskuggan i november för att ge mer näring till projektet samt göra skiftet mellan årstiderna tydligare, under den perioden är Sommarskuggan därför ”vilande” i projektet.

1. MÅLOMRÅDE
1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

Generativ fråga: Hur vet vi hur någon känner sig?

Syfte: Ge barnen möjligheter till att förstå och hantera olika känslor hos sig själv men även andras känslor. Vi vill skapa en medvetenhet hos barnen kring hur känslor kan kännas i kroppen, ge verktyg för att hantera svårare känslor och hur man kan visa känslor utåt med mimik, kroppsspråk eller genom berättande. Utöver den egna upplevelsen kommer vi även fokusera projektet kring andras känslor, hur man kan förstå och uppfatta dessa vilket inte är möjligt utan att förstå och hantera sina egna känslor vilket därav är grundstenen i projektet. Syftet med att använda Sommarskuggan och Vinterskuggan som verktyg är att skapa lust och ett engagemang hos barnen i det vi lär.

1b: MÅL ur Lpfö 18

-       ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.”

-       “Arbetslaget ska medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet”.

-       ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla fantasi och föreställningsförmåga.”

 

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Vi ser ett stort intresse för Sommarskuggan som är levande i barngruppen. När barnen hittar något det inte vet vad det är eller när det hänt något som barnen inte kan svaret på så blir det oftast ”skuggslem” eller att Sommarskuggan har busat. Vi ser även att Sommarskuggan framkallar olika känslor och sinnesstämningar hos barnen såsom glädje, rädsla, mystik och spänning vilket vi vill ta fasta på och därmed centrera projektet och den generativa frågan till känslor.

 

Specifika mål

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

Vi har en barngrupp med blandade åldrar, erfarenheter och förmågor vilket skapar tillfällen då barnen utmanas i att skapa förståelse för varandra, inte bara i konflikter utan i vardagsdialoger och händelser. Dels uppmuntrar vi barnen att använda sitt berättande och kroppsspråk som vi arbetat med i projektet ”Vad händer här? Berätta mer!”. I det nya projektet vill vi ge mer plats åt känslor och mimik vilket den generativa frågan är inriktad på. Med känslor som fokus hamnar arbetet med normer och värden i förgrunden vilket vi vill nyttja för att ge barnen möjligheter att utveckla förmågan att se varandra, tolka och benämna känslor samt hjälpa och trösta sina kompisar. I vårt kvalitetsarbete ser vi att vi behöver utveckla området jämställdhet vilket vi ser fler möjligheter till att göra med ett projekt som grundar sig i normer och värden. Barnen är generellt inte bekanta med olika typer av familjekonstellationer eller begrepp som ”hen”.

 

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

Genom att arbeta med känslor vill vi göra barnen medvetna om sina egna känslor, hur det känns i kroppen, ge verktyg för att hantera känslor och hur man kan visa känslor utåt med mimik, kroppsspråk eller genom berättande. Utöver den egna upplevelsen kommer vi även fokusera projektet kring andras känslor, hur man kan förstå och uppfatta dessa vilket inte är möjligt utan att förstå och hantera sina egna känslor vilket därav är grundstenen i projektet. Syftet med att använda Sommarskuggan och Vinterskuggan som verktyg är att skapa lust och ett engagemang hos barnen i det vi lär.

 

1f: BARNENS BEGREPP

Känsla, mående, lika och olika, turas om, samarbeta..

 

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Då vi ser i vårt kvalitetsarbete att vi behöver arbeta mer medvetet och aktivt med jämställdhet så har vi bland annat problematiserat hur vi delar in barnen i mindre grupper. Under föregående år har vi haft flytande indelningar som skiftat dag för dag, med fokus på vad barnet behöver där och då samt visionen om att ”alla kan delta på sitt eget sätt”. Utmaningen med det förhållningssättet är att undervisningen behöver anpassas till att bli utbytbar för samtliga med ett brett spann av intressen och det landar ofta i att hitta ett mellanläge för exempelvis längden på böcker eller terrängen i skogen, vilket blir jämlikt men inte blir jämställt. Vi ser fler möjligheter att utmana barnens lärande och sociala samspel genom två fasta grupper som är indelade med barnens intressen och erfarenheter som grund. Men vi vill bibehålla förhållningssättet om att ”alla kan delta på sitt eget sätt” i den spontana undervisningen.

 

Vi vill vara närvarande vuxna som vägleder barnen och uppmuntrar till samarbete, vi ska inte ger färdiga svar eller göra åt barnen, exempelvis vid påklädning eller i reflekterande samtal.

 

Vetenskaplig grund: Enligt Vygotskij och det sociokulturella perspektivet är drivkraften i barnets utveckling det sociala samspelet och därför lägger vi stor vikt vid att skapa sammanhang för barnen i mindre grupper med intressen som grundsten snarare än ålder för att skapa möjligheter till goda relationer. Syftet med fasta grupper med intressen och förmågor i fokus är att ge barnen möjlighet till att lära av varandra och på så vis utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Vi vill ge barnen möjligheter att lyckas och samtidigt utmanas att ta nästa steg med hjälp av en kompis eller vuxen. Detta i enlighet med Vygotskijs proximala utvecklingszon samt läroplanen för förskolan. 

 

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Arbetslaget behöver bekanta sig med läroplanen och aktivt använda den i undervisningen. Det finns ett behov av att fördjupa sig i pedagogisk dokumentation samt använda Unikum och framförallt mer fokus på personliga lärloggar.

 

2. UTVÄRDERING

2a: KRITERIER

Vi kommer att kunna se barnens utveckling genom att vi ställer generativa frågor, samt genom observation, barnreflektioner och även via boksamtal och tankekartor. Vi kommer att skapa ett material för att utvärdera våra miljöer där jämställdhet kommer vara i fokus i enlighet med projektet och arbetsplanens mål, detta lyfter vi på personalens reflektion med jämställdhet som stående punkt.

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Under projektets gång kommer vi utvärdera under personalens reflektioner löpande. När sommarskuggan skiftar till vinterskuggan kommer vi utvärdera projektet genom en reflektionspromenad tillsammans med barnen. Promenaden upprepas under en period och på samma sätt avslutar vi projektet när vinterskuggan lämnar över stafettpinnen till sommarskuggan (eller projektet avslutas).

 

3. AKTIVITETSPLAN

3a: STARTAKTIVITET

Inledningen till projektet är ett skuggbrev som ligger i brevlådan på avdelningen. Där beskriver Sommarskuggan vad hen gjort under tiden som förskolan varit stängd och barnen får frågan ”Hur tror ni att Sommarskuggan har känt sig under tiden som hen varit ensam här på förskolan?” vi skriver ner barnens tankar. I slutet av brevet berättar Sommarskuggan att hen gömt sig någonstans på förskolan och vi får en ledtråd som leder till en ny ledtråd som tillslut leder till Sommarskuggan som ska flytta in på förskolan (Gosedjur).

 

Sommarskuggan och Vinterskuggan kommer bytas av i november och ha olika fokus på sina brev och uppdrag. Vi börjar med normer och värden i början av terminen och berör därefter utveckling och lärande enligt våra fokusområden och mål. Dessa planeras upp på reflektioner när veckoplaneringen sker.

 

Vi ser att barngruppen behöver utveckla sin fantasi och föreställningsförmåga samt att vi behöver arbeta mer aktivt med jämställdhet vilket de båda skuggorna kan bidra till genom utbyte av material likt tidigare projekt. Detta för att inspirera och utmana barnens perspektiv och val, inte begränsa.

 

Vi kommer använda oss av kompisböckerna där vi har en mall för hur boksamtal genomförs på ett sätt som främjar lärandet. Vi kommer på liknande sätt använda oss av Ugglan och kompisproblemet för att problematisera, diskutera och belysa konflikthantering.

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING

Arbetslaget kommer lyfta projektet kontinuerligt under reflektioner och planera kommande brev och uppdrag utifrån vart barnen leder oss. I skiftet mellan sommarskuggan och vinterskuggan görs en större uppföljning där den första delen av projektet analyseras och utvärderas.

3c: LÄRMILJÖ

Lärmiljön behöver vara dels flytande och förendelig och dels fast, exempelvis med en plats för brevlådan till breven. Målet i den första delen av projektet är att göra Sommarskuggan trygg på förskolan. Detta diskuteras mellan bangruppen och Sommarskuggan via brev till en början. När Sommarskuggan känner sig redo flyttar hen in för att bli ännu mer levande i projektet. Hur den här miljön kommer se ut vet vi inte i förväg då det är en del av projektet att utforma tillsammans med barnen men visionen är att det blir något verklighetsnära, såsom en egen hylla bland de andra eller liknande.

 

Varje torsdag kommer ett nytt brev med en uppföljning från föregående vecka. Detta läses i den stora gruppen efter/under frukstund men beroende på undervisningen som brevet inspirerar till delas barnen in i sina fasta grupper därefter. Målet är att breven ska ha uppdrag som barnen behöver genomföra tillsammans, exempelvis leta efter en skatt tillsammans. Vi lyfter brevet flera gånger under veckan för att låta barnen processa vad det stod och vilken typ av undervisning som vi hade efteråt. När vi vill uppmuntra barnen till att visa eller prata om känslor så görs detta i mindre grupp för att öka möjligheterna till en trygg och lugn plats att dela med sig på.