Kemi åk 8 - Vår livsmiljö

Planeten är inte så stor och allt hänger ihop. Vår livsmiljö är allt runt omkring oss och vårt sätt att leva påverkar den miljön. I det här området kommer vi arbeta med vår livsmiljö och koppla ihop mycket av det vi lärde oss förra året i samtliga NO ämnena.

Jorden ser blå ut när man ser den från rymden. Det beror på att över 70 % av jorden är täckt av vatten. Det är tack vare att det finns vatten i flytande form som det finns liv på jorden. Allt levande som vi känner till innehåller vatten. Vi själva består till cirka 60 % av vatten.

Runt om jorden finns en atmosfär av luft. Luften består av en blandning av olika gaser. Dessa gaser behöver vi människor, liksom djur och växter för att kunna leva.

Människans sätt att leva orsakar utsläpp av olika ämnen i såväl vatten som atmosfär. Även små förändringar i vattnets och luftens sammansättning kan få allvarliga konsekvenser. I detta område kommer vi jobba mycket med vattnets egenskaper och koppla det till vad vi ser omkring oss. 

Syfte med undervisningen 

Eleven ska utveckla sina kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller samt sin förmåga att använda kemi för att granska information samt utföra systematiska undersökningar i kemi

Så här kommer vi att arbeta

Vi kommer arbeta med Gleerups (egen läsning och gemensamma genomgångar), demonstrationer av kemiska fenomen och laborationer.   

Det här ska du lära dig

Ett övergripande mål med avsnittet är att skaffa så goda

kunskaper om naturen att du kan ta ställning i miljöfrågor och sedan argumentera för dina ståndpunkter

Lärandemål

·        

• Beskriva varför vatten är så viktigt
• Beskriva varför vattenmolekylens uppbyggnad gör att ämnet vatten får speciella egenskaper
• Kunna beskriva vattenmolekylen som en polär molekyl
• Veta varför det är viktigt att inte förorena vatten och luft
• Beskriva vattenrening av dricksvatten (4) och avloppsvatten (3) steg
• Kunna beskriva hur kol och syre cirkulerar i ett kretslopp 
• Kunna beskriva orsakerna till och konsekvenserna av dessa miljöproblem:
  – metallförorening (tungmetaller)
  – övergödning
  – växthuseffekten, klimatförändring
• Kunna ge minst 2 exempel på åtgärder som görs och borde göras för att komma till rätta med dessa miljöproblem (tungmetaller, övergödning och växthuseffekt)
• Beskriva vad som ingår i en livscykelanalys
• Beskriva ett klädesplaggs livscykelanalys

 Här är en lista med ord och begrepp som är viktiga för din förståelse av området

Kretslopp
Beskriver inom ekologin hur olika ämnen (t.ex. närsalter, kol, vatten) cirkulerar och används om igen.

Fotosyntes
Växternas tillverkning av glukos och syre med hjälp av koldioxid, vatten och ljusenergi.

Försurning
Sänkning av pH i mark och vatten på grund av avgaser från fossila bränslen eller andra utsläpp.

Tungmetall
Metall som väger mer än 5 g/cm³. Vissa tungmetaller som t.ex. bly och kvicksilver är miljögifter.

Lättmetall
Metaller som väger högst 4,5 kg/dm³, t.ex. aluminium, magnesium och titan.

Övergödning
Mark och vatten får för mycket närsalter (gödningsämnen).

Vattenblomning
Alger eller blågröna bakterier förökar sig väldigt mycket i en sjö eller i havet.

Växthuseffekt
Vattenånga, koldioxid och andra växthusgaser hindrar värme från att stråla ut genom atmosfären.

Ozon
En form av syre med formeln O₃. Finns högt uppe i atmosfären och skyddar jorden mot UV-strålning från solen. Marknära ozon kommer bl.a. från bilar och kopieringsmaskiner.

Freoner
Kolväten med halogener, främst klor och fluor. Bryter ned ozonskiktet.

Polär
En molekyl där ena ändan är lite plusladdad och den andra ändan är lite minusladdad kallas polär. Vattenmolekylen är en polär molekyl.

Ytspänning
Vattenmolekylernas starka sammanhållning som gör att vattenytan kan bära t.ex. en insekt.

Så här kan du visa dina kunskaper

Aktivitet och delaktighet på lektioner (muntligt, post-it och miniwhiteboard), laborationer, inlämningsuppgift (LCA- uppgift)  och kortare avstämningar 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Separations- och analysmetoder, till exempel filtrering, fällning, pH-mätning och identifikation av ämnen.
• Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.
• Kolatomens egenskaper och kretslopp i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.