Sagan
Vi arbetar med sagor med hj&auml;lp av "Spegla spr&aring;ket". Vi kommer att studera hur en saga typiskt &auml;r uppbyggd, vilka s&auml;rdrag som skiljer sagor fr&aring;n andra ber&auml;ttande texter och hur du sj&auml;lv ska skriva en saga. Vi kommer bland annat att l&auml;ra oss om :
- folksagor och konstsagor - hur sagor p&aring;verkat v&aring;rt ber&auml;ttande idag. - k&auml;nda sagors uppbyggnad - bildens betydelse i sagan - ber&auml;ttarkurvan
M&aring;let med avsnittet &auml;r att du ska skriva en egen saga:
&nbsp;
Att skriva en saga- typiska s&auml;rdrag.
From rags to riches: Att huvudpersonen ofta &auml;r fattig, mobbad elller misslyckad, till att lyckas i livet genom att tr&auml;ffa en prins och gifta sig, att hitta en kruka med guld, eller att tr&auml;ffa en magisk ande. D&aring; kan sagan sluta lyckligt. 
Barn som det &auml;r synd om &auml;r vanliga i sagans v&auml;rld, det blir mer n&aring;n att tycka synd om.
Overcoming the monster &ndash; besegra monstret. Sagor har alltid en karakt&auml;r som &auml;r ond. Det goda sl&aring;ss mot det onda. Vi ser exempel i: Harry Potter, Marvel Universe, Sagan om ringen, Mortal Kombat, D.C comics, Star Wars, Askungen, Sn&ouml;vit, T&ouml;rnrosa, Sk&ouml;nheten och odjuret, Witch Hunter, Rapunzel.
Sagor ser olika ut &ouml;ver v&auml;rlden. Man anv&auml;nder sin milj&ouml; d&auml;r man bor f&ouml;r att g&ouml;ra beskrivningar och skapa karakt&auml;rer. Sagor inneh&aring;ller oftast en sensmoral, och det inneb&auml;r en l&auml;rdom, en kunskap som ber&auml;ttaren vill l&auml;ra ut. Till exempel att man inte ska vara elak mot andra, s&auml;rskilt de som &auml;r fattiga och har det sv&aring;rt.
En folksaga &auml;r den typ av ber&auml;ttelse som ber&auml;ttats muntligt i m&aring;nga &aring;r. En konstsaga &auml;r ist&auml;llet en saga som skrivits, och l&auml;ses f&ouml;r att roa eller underh&aring;lla.
En sagas uppbyggnad
F&ouml;rst skriver vi en presentation. I den presenterar vi huvudpersonen. Den f&ouml;rsta milj&ouml;n, milj&ouml;beskrivning ska vara med i din inledning/presentation.
D&auml;refter skriver du om det problem som huvudpersonen kommer att beh&ouml;va l&ouml;sa.
Problemet blir v&auml;rre och sv&aring;rare att l&ouml;sa. Upptrappning.
I v&auml;ndpunkten i ber&auml;ttelsen s&aring; har l&ouml;sningen p&aring; problemet visat sig. 
L&ouml;sning: problemet f&ouml;rsvinner, monstret f&ouml;rsvinner. Allt slutar d&aring; lyckligt.
&nbsp;
Till&auml;gg: Anteckna hela s. 59 i Spegla spr&aring;ket.
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;

Svenska

förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,

förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.

Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.

Språkliga strukturer och normer. Stavning, meningsbyggnad, styckeindelning och olika typer av textbindning. Ordklasser och satsdelar.

Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i berättande och poetiska texter. Bildspråk, gestaltningar, parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.

Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.

Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Eleven skriver olika slags texter med viss språklig variation, i huvudsak fungerande struktur och innehåll samt viss anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med viss säkerhet. Eleven för enkla resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också grundläggande kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.

Sagan

Matriser i planeringen

Uppgifter