Geografins verktyg: kartografi år 7

Geografiämnet fokuserar på lärande om jordytan. För att förstår något om jordytan är kartor vårt främsta verktyg. Vi kommer därför fördjupa oss i olika metoder och verktyg för att kunna berätta något om jorden. För att göra detta kommer vi fundera över kartor i flera olika perspektiv. Visste du till exempel att den kände filosofen Aristotle redan för 2300 år sedan hade bevis för att inte bara jorden var rund utan också dess storlek?

Syfte - förmågor från kursplanen: 

• Kunna analysera, utifrån geografiska frågor, varför en del av världen ser ut som den gör med hjälp av olika verktyg undervisningen kommer ge dig, med till exempel kartor eller geografiska informationssystem.

Detta visar du genom att: 

• Du genomför ett begreppstest på 18 begrepp.
  • Fyra flervalsfrågor, fyra bilder, meningsluckor där ni ska fylla i sex olika begrepp och fyra begrepp du ska skriva egna definitioner till.
• Du genomför kartuppgifter under lektionstid.
  • Ex på fråga: placera ut världens största öken på en karta, skriv namnet på öknen och använda dig av GIS.
• Skapa en egen karta (en kortare enkel variant)
  • Kunna rita en karta och använda skala på ett enkelt sätt.
• Du svarar på ett kartprov i slutet av arbetsområdet. Frågor du förväntas kunna svara på, som också är exempel på provfrågor: 
  • Varför är ingen karta helt korrekt förutom jordgloben?
  • Hitta en plats på jorden med hjälp av följande koordinator: ....... 
  • Placera ut ekvatorn och nollmeridianen. Förklara vad de används till.
  • Förklara varför kartor är viktiga hjälpmedel för att förstå världen.
  • Placera ut världsdelarna, världshaven, världens största floder/öar/öknar och bergskedjor med papper och penna. 
  • Beskriv skillnaden mellan relativt och absolut läge.
  • Vad innebär ett geografiskt informationssystem? 
  • Läsa och tolka olika kartor och tabeller kopplade till kartorna. Till exempel topografisk och tematisk karta.
  •  
  • Med hjälp av en kartbok kunna beskriva olika platser på jordytan.

Undervisning - detta kommer vi att arbeta med:

• Digitala och analoga kartors uppbyggnad, kartprojektioner och deras egenskaper och hur kartor alltid kan vara missvisvisande.
• GIS och hur de används i samhället. Till exempel naturresurs och klimat och vegetationszoner. Utbredning av sårbara platser, produktion- konsumtionsmönster, migration och klimatförändringar. Ekonomisk och social levnadsstandard, utbildningsnivå och medellivslängd. 
• Jämföra tematiska kartor, hur förhåller sig vattenbrist med fattigdom? Fattigdom till befolkningstillväxt? Osv.

Vi kommer ha genomgångar, se kortare filmer, titta på riktigt intressanta kartor och lära oss placera ut några viktiga platser på en karta. Vi kommer också skapa egna kartor och diskutera kring kartans betydelse. För att variera oss lite kommer vi också spela musik med geografiska ord och platser som ni ska få sätta ut på olika blindkartor. En form av geografiskt musikquiz! 

Varje lektion inleds med ett par flervalsfrågor eller annat som repetition på föregående lektion, precis som att alla lektioner avslutas med ett par minuter reflekterande i reflektionsbok. 

För att göra det hela mer relevant kommer vi koppla olika kartor till sårbara platser och endogena & exogena processer. Fokuset här kommer ligga på vårt egna närområde. Är det en säker plats - rent geografiskt ... 

Genom lektionsövningar kommer du att ...

• Använda GIS för att ta reda på enklare information. 
• Få studera olika typer av kartor: blindkarta, stadskarta, mental karta, berggrundskartor, sjökort, fjällkartor, orienteringskartor, vägkartor osv. 
• Du kommer också tolka olika tabeller och koppla det till olika kartor.
• Använda tematiska och topografiska kartor för att ta reda på information om inte bara jordytan utan också människor.
• Diskutera varför en vanlig karta kan vara missvisande. 
• Använda olika typer av kartor för att ta reda på information om till exempel invånarantal, största stad osv.
• Förstå varför olika kartprojektioner visar olika "verkligheter".
• Förstå våra tidszoner och läsa en sådan karta. 
• Arbeta med namngeografi för att lära dig placera ut världsdelarna, världshaven, världens största floder/öar/öknar och bergskedjor. Detta kommer du göra både genom Seterra och papper och penna.

Bedömning - dessa förmågor kommer att bedömas: 

• För att bygga vidare på tidigare förmågor så kommer vi koppla en del kartor till endogena och exogena processer, till exempel genom att placera olika kartor på varandra för att analysera olika platsers sårbarhet.
• förmåga att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera omvärlden med hjälp av geografins metoder och verktyg, till exempel med hjälp av att använda kartor. 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa formar och förändrar landskapet.
• Rumslig utbredning av sårbara platser på jorden, till exempel områden som riskerar att återkommande drabbas av översvämningar, torka eller jordbävningar. Hur samhällsplanering och människans verksamheter påverkar sårbarhet och hur risker kan förebyggas.
• Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.
• Digitala och analoga kartors uppbyggnad samt olika kartprojektioner och deras egenskaper. Geografiska informationssystem (GIS) och exempel på hur de används i samhället.
• Beskrivningar och analyser av platser och regioner med hjälp av kartor, enkla former av GIS, fältstudier och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer. Eleven för enkla resonemang om orsaker till geografiska mönster och processer samt om deras konsekvenser för människa, samhälle och natur. Eleven visar även grundläggande kunskaper om namn och lägen på relevanta platser och regioner i olika delar av världen.
• Eleven använder geografins metoder och verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt för att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera förhållanden på olika platser och i olika regioner.
• Eleven visar goda kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer. Eleven för utvecklade resonemang om orsaker till geografiska mönster och processer samt om deras konsekvenser för människa, samhälle och natur. Eleven visar även goda kunskaper om namn och lägen på relevanta platser och regioner i olika delar av världen.
• Eleven använder geografins metoder och verktyg på ett fungerande sätt för att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera förhållanden på olika platser och i olika regioner.
• Eleven visar mycket goda kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer. Eleven för välutvecklade resonemang om orsaker till geografiska mönster och processer samt om deras konsekvenser för människa, samhälle och natur. Eleven visar även mycket goda kunskaper om namn och lägen på relevanta platser och regioner i olika delar av världen.
• Eleven använder geografins metoder och verktyg på ett väl fungerande sätt för att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera förhållanden på olika platser och i olika regioner.