Tema- Bondgårdsdjur HT23

I den här planeringen har vi utgått från barnens intresse för djur som lever på bondgård. Vi har tagit vara på barnens kunskap och byggt vidare med mer fakta, upplevelser, pyssel, rim, ramsor, sång och dans.

I början av HT-23 har vi planerat att introducera de vanligaste djuren som finns på svenska bondgårdar för barnen. Vi vill bygga vidare på det intresse som finns hos dem. Barnen vet vad en del djur heter, men de kan inte benämna djurfamiljens riktiga namn. De säger till exempel mamma gris, pappa gris och grisungen istället för sugga, galt och kulting.

Vi planerar att göra detta med hela barngruppen som består av 8 stycken barn i åldrarna 1-3 år.


Syfte:

Barnen ska få kunskap om bondgården och de djur som bor där.
Få förståelse för djurens betydelse och se sambanden mellan bondgården och maten på tallriken.
Känna igen och få kunskap om olika fordon som finns på en bondgård.
Utveckla sina förmågor att lyssna, reflektera och ställa frågor.
Utveckla språket, både i tal och avkodning.
Lära sig att arbeta i grupp där de får öva och utveckla sina förmågor i kommunikation och samarbete.

 

Mål:

Vi vill väcka barnens nyfikenhet och låta dem upptäcka och lära sig mer om bondgårdsdjuren. Vi vill också skapa en förståelse för vilken betydelse bondgårdsdjuren har för oss människor och vår natur. Läroplansmålen finns längre ner på sidan.

 

Utveckling pågår:

När barnen själv spontant ställer frågor för att de vill veta mer om bondgårdsdjur samt under och efter aktivitet. 

Metod:

Vi startar upp temat med att bjuda in alla barn på avdelningen till samling runt vårt bord. Där tittar vi på familjen får som innehåller mamma tacka, pappa bagge och barnet lamm. Tackan har precis fått lamm och vi får se hur tackan tar hand om sitt lamm. Vi kommer även att titta på hönorna som finns där, deras gårdskatt och vi kommer att titta på en traktor och vi få känna på lite hö. 

Vi kommer att arbeta med en djurfamilj i taget i samlingarna. Vi kommer också att se på olika faktafilmer om djuren. Vi kommer även att sjunga sånger som tillhör det djur vi pratar om, till exempel "Lille katt", "Bä bä vita lamm", "Här kommer Pippi Långstrump", "Bom sicka bom", "Min kära lilla ponny" med mera. Vi kommer även att dansa en ringlek till "En bonde i vår by". Vi kommer också att ha rörelser till "Per Olsson han hade en bondgård". Sen blir det fri lek med bondgårdsdjuren och bondgården. Vi spelar tillsammans med barnen ett memory med bondgårdsdjur. Vi kommer även att ta till vara på den kunskap som barnen har om bondgårdsdjur och utveckla den mer.

När vi pratar om familjen ko kommer vi även kolla, känna och utforska mjölk. Så kommer vi även fortsätta när vi pratar om höns, då kommer vi använda oss av ägg osv.

Ordlista:

Familjen får: Mamma tacka, pappa bagge och barnet lamm. Fårets päls kallas för ull och den är mjuk. Ullen kan bestå av färgerna vit, svart och brun. Fårets fötter kallas för klövar. Fåret idisslar, har fyra magar och äter mycket gräs. Fåren bor i ett fårstall under vintern och på våren, sommaren och hösten vistas den ute.

Familjen ko: Mamma ko, pappa tjur, barnet kalv. Kon har juver och spenar. Kofamiljen har klövar. Under vinterhalvåret bor kon i en ladugård. Under vår, sommar och höst lever kofamiljen i en kohage. Korna äter gräs, foder och dricker den vatten. Kor idisslar och har fyra stycken magar. Korna råmar.

Familjen häst: Mamma sto, pappa hingst och barnet föl. Hästen gnäggar och smackar. Hästens nagel kallas för hov. Man kratsar hovarna för att de skall bli rena. Hästens man och svans kan användas till stråken till fiolen. Hästen kan både stå och ligga när den sover. Hästens gångarter kallas för skritt, trav och galopp. Hästen bor i ett stall under vintern. Under våren, sommaren och hösten befinner den sig i en hage. Hästen tycker om vatten, gräs, hö och havre. Genom att titta på hästens tänder kan man se hur gammal hästen är. Genom att titta på hästens öron kan man se om den är rädd, arg eller glad.
Är öronen bakåt så är den rädd, är de uppåt så är hästen glad och är de framåt så är den arg.

Familjen gris: Mamma sugga, pappa galt och barnet kulting. Suggan har många spenar och får flera kultingar på en gång. Grisen har dålig syn och känner sig fram efter mat med hjälp av sitt tryne. Grisens svans kallas för knorr. Grisen är det djur som mest är likt människan. Grisen bor i en stia. Mycket av det kött vi äter kommer från grisen.

Familjen höns: Mamma höna, pappa tupp och barnet kyckling. 

Vi kommer att ha ett temabord om bondgårdsdjuren. Där finns det olika material som tillhör temat, till exempel, djur, bonde, bondgård, faktaböcker, memory, pussel, staket och bilder.

Dokumentationen:

Det sker här på Unikum via barnens lärloggar med hjälp av text, bilder och faktafilmer.

Utvärdering:

Kontinuerlig reflektion.
Analys och reflektion ligger till grund för nästa planering och fortsatt arbete.

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,