Värsta kalaset F-3

Ordet fattigdom väcker starka känslor. Många kommer att tänka på till exempel livshotande svält, uteblivna vaccinationer och obefintlig skolgång. Här använder man ett relativt fattigdomsbegrepp. Det handlar alltså inte om absoluta tal i fråga om kronor och ören utan om barn som utsätts för utanförskap för att de inte kan leva på samma villkor som andra barn på grund av dålig ekonomi. Detta relativa begrepp används inom EU för att bedöma barns ekonomiska utsatthet.

Om barnfattigdom

Om barn som lever i barnfattigdom I Sverige finns ungefär 2 miljoner barn. Av dem lever ca 230 000 i barnfattigdom, enligt en rapport från Rädda barnen år 2014. Det är ungefär 12 procent av alla barn i vårt land. Rädda barnen och Majblomman använder begreppet barnfattigdom medan Bris använder termen barn i ekonomisk utsatthet. I denna handledning använder vi för det mesta Rädda barnens begrepp. Med begreppet barnfattigdom menas barn i familjer där intäkterna inte täcker nödvändiga kostnader som mat, boende, kläder och försäkringar eller som någon gång under året fått försörjningsstöd (tidigare kallat socialbidrag).

Läraren ska

• klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,

• öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,

• uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,

• tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och

• samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete.

Nedan så hittar du de fyra avsnitten till värsta kalaset. Varje avsnitt är 12 min långt. Här hittar du även lärarhandledningen.

https://urplay.se/serie/183687-varsta-kalaset

https://www.ur.se/mb/pdf/handledningar/187000-187999/187934-1_103297_lararhandledning.pdf

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa, och

Centralt innehåll

• Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter.
• Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.
• Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt personbeskrivningar.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på kroppsspråk, tonfall och ords nyanser. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.

Kriterier

• Eleven samtalar om elevnära frågor och ämnen och ställer frågor, ger kommentarer och framför egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom ger och tar eleven enkla muntliga instruktioner.