Brogårds plan mot Diskriminering & Kränkande behandling 2023/2024

Alla ska känna sig välkomna till förskolan och olikheter ses som en tillgång för utveckling av verksamheten. Förskolan är en plats för barn och vuxna där alla känner sig trygga och känner medkänsla för varandra. Ingen vill bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Alla barn ska vara trygga på Brogårds förskola.

Gäller från och med: 231101-241031

 

Syfte:

Syftet med likabehandlingsplanen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen bygger på FN:s barnkonvention och regleras av diskrimineringslagen och skollagen. En trygg miljö i förskolan är en förutsättning för att barn ska kunna utvecklas. Brogårds vårdnadshavare ska känna att de alltid kan vända sig till oss, alternativt rektor, om de upplever någon form av diskriminering eller kränkning.

 

Främjande insatser

 

Områden som berörs av insatsen: Kön

Mål/förväntad effekt: Alla ska behandlas likvärdigt oavsett kön och inte blir begränsade. Ökad medvetenhet hos pedagoger om hur vi bemöter barnen i olika situationer.

Insats: Främja en könsneutral, tillåtande miljö och undervisning där vi tar stöd från läroplanen. Pedagoger ska vara goda förebilder, kontinuerligt och medvetet reflektera gällande sin profession. Oavsett kön ska alla få lika mycket utrymme. Benämna barnen med deras namn istället för han/hon eller flicka/pojke.

 

Områden som berörs av insatsen: Könsöverskridande identitet eller uttryck

Mål/förväntad effekt: Alla ska behandlas likvärdigt oavsett identitetstillhörighet. Barnen känner att miljön är tillåtande oavsett identitetstillhörighet.

Insats: Främja en könsneutral, tillåtande miljö och undervisning där vi tar stöd från läroplanen. Pedagoger ska vara goda förebilder, kontinuerligt och medvetet reflektera gällande sin profession. Vi upplyser och diskuterar med barnen om deras rättigheter och föregår med goda exempel. Inte använda uttryck som “lilla gumman” eller “lilla gubben”. Utklädningskläder får användas av alla och pedagoger ska uppmuntra användning. Motverka “kill- och tjejfärger” som barnen uttrycker.

Områden som berörs av insatsen: Etnisk tillhörighet

Mål/förväntad effekt: Alla ska behandlas likvärdigt oavsett etnisk tillhörighet. Acceptans och nyfikenhet hos barn och pedagoger.

Insats: Vi uppmärksammar likheter och olikheter på ett positivt och på ett naturligt sätt i vår verksamhet, där vi utgår från barnkonventionen. Läsa litteratur för att belysa olikheter och likheter, reflektera tillsammans med barnen.

 

 

Områden som berörs av insatsen: Religion eller annan trosuppfattning

Mål/förväntad effekt: Alla ska behandlas likvärdigt oavsett religion eller annan trosuppfattning. Tillåtande och nyfikna barn och pedagoger.

Insats: Tillsammans samtala och på ett naturligt sätt utifrån alla likas värden oavsett religion eller annan trosuppfattning. Ha en öppen dialog med hemmet, för att få en djupare förståelse. Prata om och uppmärksamma olika högtider i verksamheten. Öka pedagogernas kunskaper om olika religioner och trosuppfattningar. Läsa litteratur som belyser ämnet.

 

 

Områden som berörs av insatsen: Funktionsnedsättning

Mål/förväntad effekt: Alla ska behandlas och accepteras likvärdigt oavsett funktionsnedsättning. Att barn och pedagoger vågar fråga och samtala.

Insats: Förskolan, miljön och undervisningen ska vara utformad och planerad så att alla barnen kan vara delaktiga efter barns individuella behov. Arbetslagen ska få tillräckligt stöd från utomstående resurser.

 

 

Områden som berörs av insatsen: Sexuell läggning

Mål/förväntad effekt: Alla ska behandlas likvärdigt oavsett sexuell läggning. En accepterande kultur i barngruppen.

Insats: Pedagoger ska vara goda förebilder, kontinuerligt och medvetet reflektera gällande sin profession. Oavsett sexuell läggning ska alla få lika mycket utrymme. Behandla alla likvärdigt – så som barn, pedagoger och familjer. Läsa litteratur som belyser olika familjekonstellationer. Prata om kroppen, känslor och kärlek. Respektera på barns integritet.

 

 

Områden som berörs av insatsen: Ålder

Mål/förväntad effekt: Alla ska behandlas likvärdigt oavsett ålder.

Insats: Vi behandlar och ger barnen utmaningar och förutsättningar efter intresse och kunskap. Tänka på uttryck som handlar om ålder, tex du är för stor för detta eller du är för liten. Du är fem år och då ska du klara detta.

 

 

Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling

Mål/förväntad effekt: Noll kränkande behandling på förskolan (barn – barn, pedagog – barn)

Insats: Pedagoger ska vara goda förebilder, kontinuerligt och medvetet reflektera gällande sin profession t.ex. inte tala ovanför barns huvud gällande känsliga ämnen. Vara lyhörda för barns signaler och kroppsspråk. Använda de tre B:na - Berömma, Bekräfta och Belöna. Prata i positiva former. Prata inte om, prata med.

 

Förebyggande arbete

Undersökning (kartläggning)

 

Kartläggningsmetoder: - Vi deltar aktivt i barnens lek och är närvarande och lyhörda pedagoger som lyssnar in och samtalar med barnen vid alla rutinsituationer för att kunna identifiera om det förekommer diskriminering och kränkningar. Vi startar hösten med en "Trygghet och trivsel" period i augusti och september. I september och februari utförs även barnintervjuer, observationer och trygghetsvandringar. Barnen får även en enskild lärlogg i Unikum.

Hur har barn/elever och vårdnadshavare involverats i kartläggningen: - Vårdnadshavarna får en inblick och delaktighet i vår verksamhet genom vardaglig kontakt, Unikum, samtal och olika möten. Barnen får möjlighet till delaktighet genom barnintervjuer/observationer utifrån trygghet och trivsel i september och februari.

Resultat:

Analys:

 

Förebyggande åtgärder

 

Områden som berörs av åtgärderna:

Mål:

Åtgärd:

Ansvarig: Alla pedagoger på förskolan

Kontinuerlig uppföljning: 1 gång/månad

 

 

Ansvariga: Brogårds förskolas pedagoger samt rektor.

 De sju diskrimineringsgrunderna hittar ni genom länken nedan:

 https://www.do.se/lattlast/vad-ar-diskriminering/sju-diskrimineringsgrunder/

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

Uppgifter

Begreppsdefinitioner

Diskriminering

Diskriminering i förskolan eller skolan innebär att ett barn eller en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (Diskrimineringslagen 2008:567, 1 kap. 4 §).

Trakasserier

Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (Diskrimineringslagen 2008:567, 1 kap. 4 §).

Sexuella trakasserier

Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet (Diskrimineringslagen 2008:567, 1 kap). Exempel på sexuella trakasserier kan vara kommentarer och ord eller när någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar.

Kränkande behandling

Kränkande behandling är beteenden som kränker en annan människas värde, men som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningarna kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. Kränkande behandling kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller slag och sparkar. Kränkningarna kan även bestå av utfrysning eller hot. Kränkande behandling förekommer ofta även på internet, till exempel på sociala medier (Skollagen 2010:800, 6 kap. 3–10 §§).

Personerna eller personen som utsätter någon annan för en kränkning behöver inte nödvändigtvis ha ont uppsåt eller mena något illa. Det räcker med att den som är utsatt känner ett obehag eller hot.

Kön

Begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Begreppet omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr.

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Nationellt ursprung betyder att personer har samma nationstillhörighet, som till exempel finländare, polacker eller svenskar. Etniskt ursprung innebär att personer har ett relativt enhetligt kulturmönster. Som exempel kan nämnas att en person tillhör någon av de nationella minoriteterna såsom samer och romer. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering.

Religion eller annan trosuppfattning

Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd.

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga är inte en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening.

Ålder

Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering.

Sexuell läggning

Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning.

Uppföljning/Reflektion Plan mot D&K

· Hur har vi arbetat med våra åtgärder och vad ser vi för förändring i barngruppen och oss själva i relation till dessa?

-Vad vill vi fortsätta med?

-Vad vill vi förändra?

· Ser vi några nya risker kring diskrimineringsgrunderna?

(Kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, ålder och funktionsvariation.)

Årlig utvärdering / Analys

• Hur har fjolårets främjande, förebyggande och åtgärdande arbete utvärderats?Diskrimineringsplanen delutvärderas i december och års utvärderas i maj.
• Delaktiga i utvärderingen av fjolårets arbete:

All personal på förskolan.

• Resultat av utvärderingen av fjolårets arbete:

En ökad medvetenhet kring förebyggande diskriminering och kränkande behandling. Syns tydligare i vår dagliga verksamhet.

• Eventuella åtgärder utifrån utvärderingen:

Rutin vid händelse

Enhetens egna rutiner för det åtgärdande arbetet vid händelser

Rutiner för att upptäcka och anmäla trakasserier/diskriminering/kränkande behandling

Personalens ansvar:

Samtlig personal har ansvar för att vara observanta och upptäcka trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Personalen ska ha god uppsikt över de utrymmen och platser där barn och elever befinner sig. Den pedagog som vittnat en händelse, alternativt hela arbetslaget, är ansvarig för att det görs en anmälan via DF respons på intranätet. Rektor får anmälan direkt i systemet.

Skolledares ansvar:

Det är rektorns ansvar att anmälan skickas till huvudman inom en vecka. Det är även rektorns ansvar att utreda, informera vårdnadshavare och kontakta HR-avdelning om stöd behövs. Det är också rektorns ansvar att vidta eventuella arbetsrättsliga åtgärder.

Rutiner för att utreda, vidta åtgärder, följa upp och utvärdera när barn/elev blir kränkt/trakasseras av andra barn/elever

Ansvar för utredning:

Den pedagog/arbetslaget som gjort anmälan samt rektor, är också ansvarig för att utreda i DF respons och därefter vidta lämpliga åtgärder.

Skolledares ansvar:

Rektorn ansvarar för att utredning och de åtgärder som vidtagits följs upp och utvärderas.

Rutiner för att utreda, åtgärda, följa upp och utvärdera när barn/elev blir kränkt/diskrimineras/trakasseras av personal

Skolledares ansvar:

Personal som uppmärksammat diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling ska anmäla inom 24 timmar. Skolledaren ansvarar att anmälan skickas till huvudman inom en vecka.

Trygghetsvandring

Trygghetsvandring.docx

Ladda ner och eventuellt skriv ut för att använda i barngrupp.

Kartläggning diskrimineringsgrunderna

Kartläggning 7 diskrimineringsgrunderna.docx

Lathund

Lathund och mall för plan mot diskriminering trakasserier och kränkande behandling.docx