Lekens betydelse för ett lustfullt lärande

I leken utvecklar vi barns sociala samspel genom tydliggörande pedagogik och ett sammanhang av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Lekresponsiv undervisning

Undervisning som sker i lyhörd respons till leken, där förskollärarna deltar och tillför både lärande och fantasi.

Att barn utvecklar nya lekar och nya lekroller och samtidigt lär sig om någonting som ligger utanför leken. Centralt i den här typen av undervisning är att både förskollärare och barn skiftar mellan det som kallas för ”som om”- det fantasifulla och det som är på riktigt, ”som är”.

 

Bakgrund och Syfte:

 

Att barnen skall komma väl förberedda till förskoleklass/skola och ha med sig en ryggsäck fylld av lekspråkets koder, en kompetens av känslomässig mognad och medvetenhet.

Vår planering och undervisning utgår från lpfö18 samt Barnkonventionen, främst artikel 2, 3, 6 och 12.

Leken ligger till grund för utveckling, lärande och välbefinnande, i leken utforskar och lär sig barn hantera relationer, material, problem etc. 

 

Vi har valt lekresponsiv undervisning baserat på vår analys av förra terminen. Vi såg att leken utgör en viktig del för våra barn och vill ge barnen förutsättningar till att öka sitt ordförråd och få ökad förståelse för ordets betydelse inom språkutvecklingen.

 

Vi vill även att barnen ges möjlighet att utveckla sin fantasi genom formgivning och gestaltning i de estetiska lärprocesserna. Genom de estetiska uttrycken använder vi våra känslor, sinnen, erfarenheter och kunskap.

 

Vi vill skapa undervisningar så barnen ges möjlighet att skapa sin en egen upplevelse. Vi pedagoger är närvarande medlekare, genom att sätta ord på händelser, saker med mera, bidrar det till utveckling av leken. Tydlighet och delaktighet möjliggör för barnens lust att leka och lära.

 

I leken tydliggörs ordets betydelse och utvecklar förståelsen för fantasi och verklighet som är relaterade till varandra. När barn och pedagoger är delaktiga och ger respons på varandras idéer, frågor och påståenden, skapar det mening för barnet och i leken ges barnen då möjlighet att få förståelse för det som är viktigt för dem att lära sig om (Magnusson & Pramling Samuelsson 2009). Pedagogernas roll i leken är att vara lyhörda och respektera barns regler i leken. 

 

Vårt syfte med att välja den lekresponsiva undervisningen bygger på Piaget och Vygotskijs teorier, dessutom står det i Läroplan för förskolan Lpfö -18 att ”barn lär sig genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande men också genom att iaktta, samtala och reflektera”.  Lekmiljöernas utformning spelar en viktig roll och de skapas utifrån barnens intresse.

 

Utifrån leken utvecklas barns kognitiva utveckling, vilket innebär att barnets förståelse för det sociala samspelet ökar och grundar sig på hur barnet tolkar och uppfattar sin omgivning. Detta beror på deras tidigare kunskaper, insikter och erfarenheter enligt Jean Piaget.

Vygotskij menar att lekens betydelse i barns lärande och utveckling uppstår när barnen erbjuds möjlighet och får förutsättningar till att uttrycka sin fantasi, tankar och erfarenheter. Enligt Vygotskij lär barn sig av varandra (den proximala utvecklingen), vilket innebär att ett barn som kan mer, lär ett annat barn som då kommer vidare till nästa utvecklingsnivå, det sker i barns samspel då de lär sig av varandra.

 

Mål:

Samtolkning

Språk:

- Vi vill skapa möjligheter för barnen att utveckla/lära sig mer om ordförråd och ordets betydelse.

 

Estetiska uttryck:

- Vi vill ge barnen ökad kunskap om formgivning och gestaltning.

 

Lek:

- Vi vill göra barnen nyfikna på och utveckla fantasin och lusten att leka och lära. -

 

Aktivitet och Metod/Teori: 

Metod: Lekresponsiv undervisning

Samplanering

Vad ska vi göra (innehåll)?
Vuxenplanerade lekar, spontana lekar med medlekande pedagoger.

Vi ska ge barnen utrymme till fri lek både ute och inne.

Hur ska vi göra (förhållningssätt, form)?
Utifrån barnens initiativ och intresse finns vi lyhörda pedagoger, vi ska sätta ord på saker, händelser och samspel. Vi kommer att använda TAKK och bildstöd som komplement till språket. Vi kommer ha formgivning utifrån materialet gips. genomförande, material, barns delaktighet/inflytande...

 

Språk:

-Lek, estetik och digitalisering. TAKK, bildstöd och högläsning.

 

- Pedagogerna ska vara närvarande och medvetna i barnens lek, "språkbada" barnen, sätta ord på saker och vad som händer.

 

- Pedagogerna ska benämna och använda de begrepp och verktyg som är adekvata för respektive ålder i gruppen inom digitaliseringen.

 

- Pedagogerna ska använda och utveckla TAKK tecken och bildstöd som komplement till de talande orden och gesterna.

 

- Pedagoger har högläsning ur böcker vid flertalet tillfällen under dagen exempelvis efter utevistelsen.

 

Estetiska uttryck:

-Lek, estetik och digitalisering

 

- Pedagogerna ska under läsåret jobba med formgivning i gips med de estetiska lärprocesserna samt att dramatisera och läsa om olika gestalter i leken och sagor (berättande, högläsning, flanosagor, rim och ramsor).

 

- Barnen ska ges tid, uppmuntras och ges möjlighet att kunna reflektera över sitt skapande.

 

- I de estetiska uttrycken utgår vi från våra känslor, sinnen, erfarenheter och vår kunskap.

- Pedagogerna ska benämna och använda de begrepp och verktyg som är adekvata för respektive ålder i gruppen inom digitaliseringen.

 

Lek:

- Medlekande pedagoger, estetik, samförstånd, turtagning, ömsesidighet och digitalisering

 

-  Pedagogerna ska lyssna av vad som händer i leken, ställa utmanande frågor och vara lyhörda över barnens egna berättelser.

 

- Pedagogen ska vara medlekare och delta i leken utifrån barnens perspektiv.

 

- Pedagogerna ska agera som förebild inom turtagning, samspelssituationer med mera.

 

- Pedagoger ska erbjuda olika material, anpassa lärmiljöer efter barnens intresse.

 

 

Vem/vilka(aktörer)

 

Alla pedagoger och barn på Regnbågen i helgrupp eller i smågrupper 

Var(ute-inne-rum-plats)?

Undervisningarna sker utomhus på Aspebo gård eller inomhus på avdelningen, språkverkstaden samt på torget. Vid några tillfällen kan undervisningarna förläggas utanför området.

När?

De planerade undervisningarna sker i huvudsak på förmiddagarna, samt spontana undervisningar utifrån barnens intiativ och intresse.

Varför?

Undervisningarna sker i huvudsak på förmiddagarna. 

 

Dokumentation

Genomförande

Vi har valt att fokusera på dokumentationer utifrån de didaktiska frågorna (vem, vad, hur, varför och när), observationer, samtal med barnen, foto och barnens alster. Dokumentationerna kopplas med denna planering på Unikum. Dokumentationen sker genom gemensamma och individuella lärloggar på Unikum.

Analys, utvärdering och reflektion:

Pedagogerna kommer under hösten analysera, utvärdera och reflektera alla undervisningar. Dessa är synliga för pedagoger och rektor.

Uppföljning/Samvärdering

•Vilket förändrat kunnande har vi sett (vad och hur blev det i förhållande till målen) ?

•Vilka var framgångsfaktorerna (orsak, samband, förklaringar till resultatet, varför)?

•Utvecklingsbehov vi upptäckt och orsaken till dem. Formulera mål och förväntade effekter

Läroplansmål

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• fantasi och föreställningsförmåga,