Verksamhetsplan HT23 Anima

Vi ska hjälpa våra barn att göra en bok om sig själv och dela med sig så att alla känner varandra bättre. Vi ska arbeta med hur jag ser ut, vad jag bor, vad jag har i familj, vad jag är bra på, hur jag känner och hurdan jag är.

Temat till HT23 

JL

Jun Lei

 

Till:

Jun Lei

Tis 2023-09-05 05:54

 

 

Innehåll

 

 

 

 

Verksamhetsplan HT2023-VT2024 

 

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

 

Nuläge

 

Var är vi? 

Många ändringar som gör att vi behöver lära känna varandra och barnen ska ges möjlighet till att utveckla sina egna personligheter. 

Vi kan se att barnen uppskattar olika slags rörelseaktiviteter. Vi har uppmärksammat att genom sång och lek har barnen börjat visa sina personligheter. 

Vart ska vi? 

Vi vill öka barnens förståelse för kroppens olika delar samt att få lära sig om sig själva och deras omvärld. Vi vill stärka barngruppens relationer till varandra och skapa en trygg grupp, där allas olikheter accepteras. 

 

 

Barnen ska ges förutsättningar att utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samtidigt som de utvecklar förmågan att använda och förstå de olika begreppen. Barnen ska ges möjlighet att utveckla sina sinnen i olika upplevelser och sammanhang. 

 

Syftet:  

Utveckla sin självkänsla, självförtroende och förstå rätten till sin egen kropp, samt utveckla sina egna förmågor både enskilt och tillsammans med andra. Vi vill stärka barngruppens relationer till varandra och skapa en trygg grupp, där allas olikheter accepteras. 

  

Under höstterminen fortsätter vi med vårt tema: JAG. Vi utgår från olika sidor i JAG-boken och kommer arbeta med rubrikerna: Min familj, mina kroppsdelar, mina favoriter och mina känslor mm. 

 

prioriterade målområden:

- Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmågan att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.

- Förmågan att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. 

- Förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld. 

-att varje barn ska få förutsättningar att utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta. 

-Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.

Reflektion kommer ske löpande i arbetslaget samt genom kommunikation med vårdnadshavare.

 

Förväntat resultat: 

Vi vill att barnen ska få en miljö där de kan utveckla sina språkliga och sociala färdigheter i olika grupper genom att vi lär känna varandra. De kan förstå vikten om att främja lyssnade, uttryckande och respekt för olika åsikter. 

 

 

Genomförande ”Hur gör vi?” 

Vi kommer att ha planerade samt spontant undervisningar till olika fokus inom vårt temat ”JAG”. 

Mina kroppsdelar och sinnen
Genom läsning, dans, rörelse, dramatisering och skapande lär vi barnen att känna igen sina kroppar. Vi lägger stor vikt vid läsning, med minst en grupp läsning per dag. Ett exempel är ”läsvila”, där vi för närvarande fokuserar på temat ”jag och min kropp” (bifogade boklistan till vårdnadshavarna så att de kan läsa för sina barn hemma) när vi sedan utforskar känslor, till exempel, byter vi till böcker som fokuserar på att hjälpa barnen att hantera sina egna känslor. Boksamtal är fokus. När det kommer till dramatisering, använder vi olika lekar med fokus på att dramatisera olika djur (dans, yoga, träning och lek), vilket hjälper barnen att använda sin fantasi och utforska olika sätt att använda sina kroppar. Varje onsdag har vi ”minirörelser” med fokus på olika delar av kroppen och relaterade aktiviteter. När det kommer till skapande, kommer vi att uppmuntra barnen att uttrycka sig på olika sätt, inklusive genom konstverk och ritningar. 

Min familj
Du kommer att berätta om din familj för pedagoger för att anteckna på din målning av din familj. Vi samtalar om att familjer kan se olika ut. Vi ska även skapa varsin familj med hjälp av pappersrullar, färg, kullar och olika material. Vi har planerade torsdagsutflykter då vi tar med hela barngruppen för att besöka några av deras kompisars hem. Pedagoger tar en bild på varje barn som står framför sitt hus och blir inkluderas sedan i deras personlig ”JAG” bok. 

Mina favoriter och mina känslor
Du får berätta om din favoritfärg, -mat, -bok osv. Detta skrivs eller ”måla, kollage” tillsammans med vuxen i JAG-boken. Utifrån klassens valda favoriter gör vi stapeldiagram och tränar både på att tillverka och avläsa diagram. Diagram görs konkret, t.ex. med klossar, ploppar m.m. Vi kommer sedan delta i att själv göra en undersökning bland en grupp människor, den kan t.ex. handla om favoritfärg. 
Utifrån sidor i JAG-boken kommer barnen berätta om vad de blir glad/ledsen/rädd för. Vi samtalar om känslor både individuellt och i grupp. Vi använder oss av appar, bok, filmer och olika material som handlar om känslor. 

 

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.

Reflektionsfrågor:

• Hur gick det?
• Vad såg vi? 
• Vad sa/gjorde barnen? 
• Vilka ramfaktorer påverkande? 

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

 

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?

Vi känner att projektet är levande i barngruppen. Barnen pratar om projektet, sin familj och kroppen och sitt hus. Vid våra "hembesök" där barnen får visa var de bor berättar de också vilken våning och ibland vilket fönster som är deras, samt berätta vilket nummer de bor på. Barnen är lätta att fånga i aktiviteter och undervisning, de är intresserade och nyfikna. 

Vårt projekt med att bygga sin familj stötte på vissa problem kring materialet. Vi ville först bygga med kastanjer och ekollon, men figurerna rasade och gick sönder. Barnen såg och kommenterade att "min familj har dött" Vi fick reflektera ihop med barnen om hur det gick och att vi måste använda ändra material. Till sist provade vi toalettrullar och flirtkulor och lyckades bättre.

Materialet som vi arbetar med (teckning av sin familj, byggd familj etc) är uppe på väggen och synligt i avdelningen och vi ser att barnen går fram och berättar för oss pedagoger och för de andra barnen vem som är vem i deras familj och vad de har skapat.

Matematiken görs ständigt närvarande då barnen räknar sin familj, räknar hur många vi är i gruppen, och vi arbetar mycket med former och mönster just nu.

Vi upplever barngruppen som tryggare, vi ser dock att vi behöver vara noga med att dela upp gruppen och ibland styra vilka barn som leker tillsammans. Detta har gjort att det blivit en ökad sammanhållning och barnen har hittat nya lekkonstellationer och lär känna varandra bättre. 

Vi ser ett behov av att förändra lekmiljöerna, då vi ser ett stort intresse av fantasilek. När barnen sitter och bygger utvecklas konstruktionen fort till rollek och fantasilek och det vill vi uppmuntra genom att ta in rolleken i byggmiljön. Vi tänker att vi ska ha större byggmaterial för att kunna skapa världar som de själva kan röra sig i i leken, samt kläder för att kunna iklä sig olika roller. Vi ser ett stort intresse av att leka kiosk/affär - barnen gör det mycket utomhus och det vore roligt att ta in det även inomhus och bygga en liten affär i vårt sagorum.