Lek, drama och berättande på Torget

Här skriver vi planering för torgets undervisning under hela året 23/24.

Lek, drama och berättande på Torget

Syfte

Ur Förskolans läroplan:

" [...]I lek får barnen möjlighet att imitera, fantisera och bearbeta intryck. På så sätt kan de bilda sig en uppfattning om sig själva och andra människor. Lek stimulerar fantasi och inlevelse. Lek kan också utmana och stimulera barnens motorik, kommunikation, samarbete och problemlösning samt förmåga att tänka i bilder och symboler. Därför är det viktigt att ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva. Lek ska ha en central plats i utbildningen. Ett förhållningssätt hos alla som ingår i arbetslaget och en miljö som uppmuntrar till lek bekräftar lekens betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande."

På torget vill vi, tillsammans med barnen, utveckla förskolans arbete kring lek, drama och berättande. Eftersom vi i år organiserar torgverksamheten så att äldre och yngre barn ingår i samma torggrupp vill vi möjliggöra många roliga, spännande, lärorika och trygga möten. Vi hoppas att lek och drama blir ett bra redskap för detta! 

Barns inflytande och delaktighet

Eftersom det är pedagogerna som har beslutat om den nya torgorganisationen, vill vi fokusera på att ge barnen inflytande och delaktighet. Hur vill de att vi har det tillsammans? Vad tänker barnen fungerar bra och mindre bra med den nya organisationen? 

Vi vill också att barnen ska få inflytande över vår planering genom att barnen deltar i reflektion och uppföljning.  Vi kommer att prova oss fram till hur vi bäst möjliggör det.

 

Var är vi?

Barnens intressen, initiativ och behov 

Förra året berättade barnen gemensamma och egna fantasiberättelser. Vi pratade om hur en berättelse är uppbyggd med början, mitten och slut. Några av de äldre barnen har skapat berättelser med hjälp av digital teknik, främst foto, film, book creator och puppet pals. 

Särskilt de äldre barnen gjorde många berättelser tillsammans där de bidrog med material och ideer. Det var för de flesta lätt att komma på massor av nya ideer men svårt att hålla fast vid en röd tråd början-mitten-slut. 

Vi kunde se att barnen på eget initiativ ibland lekte berättelserna med torgets material, särskilt strumpdjuren och andra djur, men vi har inte sett att de fört över berättandet i lek där de själva agerar i olika roller. Vi har heller inte arbetat med drama. 

Språk på Västerö och Humlö: Svenska, ryska, albanska, engelska, finska, persiska, lettiska, rumänska, thailändska

Vårdnadshavare

Vi bjuder in vårdnadshavare att ge kommentarer och ställa frågor, bland annat med anslag på dokumentationsväggen. 

Vi delger vårdnadshavare vad vi gör på dokumentationsväggen samt i informationsbrev och lärloggar på vår digitala lärplattform Unikum. 

Torget kommer också att delta i förskolans aktiviteter för vårdnadshavare, t.ex. drop in. 

 

Utvecklingsområden från förskolans arbetsplan

1.    SKUA, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

2.    TMO, traumamedveten omsorg

3.    SKA, systematiskt kvalitetsarbete

4.    Synliggöra maktstrukturer

 

Vart ska vi?

Målen uppdateras under läsåret.

Mål ur lpfö 18  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:	Specificera målen  Utveckling sker när barnen utvecklar:	Utvärderingskriterier  Exempel på observerbara tecken:
– förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans	- sin förmåga att använda drama och rollek som ett sätt att kommunicera med varandra, både agera själva och/eller via något material, tex ett djur eller en figur.  - sin förmåga att bidra i skapandet av berättelser, i lek och drama och/eller med konkret material.	- barnen deltar oftare i  rollek och drama som pedagoger organiserar för.  - barnen kommunicerar mer med varandra med hjälp av drama och rollek. - lek och drama pågår allt längre stunder med allt fler barn.  - barnen breddar sina olika roller genom att agera på olika sätt. -barnen deltar med egna ideer till berättande och lek, helt nya eller förändrar.
– fantasi och föreställningsförmåga
– förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.	-förmågan att lösa meningsskiljaktigheter genom demokratiskt beslutsfattande  t.ex. dialog eller omröstning. -sitt mod att uttrycka sin egen ståndpunkt. -sin förmåga att lyssna på andra och respektera deras perspektiv.	- barnen uttrycker sina tankar och önskningar om verksamheten på torget. -barnen deltar aktivt i reflektion, uppföljning och planering -barnen föreslår olika sätt att lösa meningsskiljaktigheter. -alla på torget lyssnar på varandra, både barn och pedagoger, samt jämkar sina egna önskningar med andras.
– intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.

 

 

Mål ur lpfö 18  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:	Specificera målen  Utveckling sker när barnen utvecklar:	Utvärderingskriterier  Exempel på observerbara tecken:
- intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap	- Förståelsen för att man kan kommunicera med varandra via tecken så som ritning, teckning, lekskrivning samt bokstäver och andra symboler.  -Förmågan att känna igen några bokstäver. -Förmågan att sätta ihop bokstavsljud till läsning och skrivning.	- Barnen kommunicerar med varandra genom att skicka meddelanden.  -Barnen känner igen fler bokstäver, skriver dem och/eller ljudar deras bokstavsljud. - Barnen sätter ihop bokstäver så de bildar ord och meningar.

Pedagogernas kunskaper och kunskapsbehov

"En bild säger mer än tusen ord: Barns perspektiv, positioner och påverkansmöjligheter i förskolansdokumentationspraktik" Doktorsavhandling av Catarina Wahlgren 2023

Vi tittar på vår verksamhet, om vi känner igen mönstren som visas i avhandlingen.

 

Hur gör vi?

Drama, lek och berättande:

Vi börjar med sagan om Bockarna Bruse. Det är en saga som de flesta barnen känner till väl och vi tror att det ökar möjligheten för alla barn att inkluderas i lek och drama. 

Första dagen berättar vi den ursprungliga sagan.

Därefter förändrar vi den med hjälp av barnens fantasi.

Vi tar fram utklädningskläder samt en bro att ta hjälp av i lek och dramatisering.

Barnen erbjuds teckna sagan, bron, bockarna, trollet osv. Vi kan då få syn på deras tankar kring berättelsen. 

Tillgängligt konkret material att berätta sagan med. 

 

Delaktighet kring torgorganisationen:

Varje dag inleder och avslutar vi med gemensam samling där barnen ges möjlighet att uttrycka vad de tänker om torget och våra aktiviteter. 

I slutet av veckan pratar vi extra mycket med barnen, även individuellt och/eller i mindre grupp, kring hur de upplevt veckan. Samtidigt skriver vi lärlogg/infobrev till vårdnadshavarna. Barnen erbjuds även delta i planering för nästa vecka. De barn som inte är med och planerar/skriver erbjuds någon självgående aktivitet t.ex. disco. 

Vi startar även arbetet med dokumentationsväggen där vi kan dela dokumentation kring projektet med barn, vårdnadshavare och pedagoger.

 

Formativ uppföljning

De aktiviteter som sker dokumenteras antingen med kamera eller genom anteckningar, av barn och pedagoger. 

Regelbundet under veckan reflekterar vi kring dokumentationen tillsammans med barnen för att göra dem delaktiga och synliggöra deras tankar och lärande. 

I slutet av veckan, när vi har exempelvis disco för barnen, följer pedagogerna upp vad som skett under veckan som varit. Vi synliggör då barnens tankar och vilket lärande som sker i förhållande till pedagogernas arbetsmetoder. Utifrån det gör vi ny planering. Barnen erbjuds att delta i detta. 

Torgpedagogerna tar också med dokumentation till  avdelnings/hemvistreflektion för att reflektera  tillsammans med pedagoger på hemvistet . 

 

Arbetslagets förhållningssätt

Maktstrukturer

I läroplanen står det att ”utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation.”

För att främja barnens samspel, nyfikenhet och lek så vill vi pedagoger föregå med gott exempel. Det är vi som ger barnen goda exempel på hur vi behandlar varandra. Vi vill vara förebilder som visar respekt för varandra och varandras åsikter. En social miljö där barnen lyssnar in varandra. Läroplanen skriver att ”arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet.”

Vi vill främja barnens förståelse kring deras makt till inflytande över sin vardag och undervisning. För att barnen ska känna sig delaktiga. Vi vill tillsammans skapa en social miljö där barnen uppmuntras till att bli självständiga i sina val och stå för sina egna åsikter.

Verbalt språk ska inte innebära att man har mer makt.

Eftersom barnen på torget kommer att blandas i nya grupper med olika åldrar vill vi undersöka om det påverkar barnens möjlighet till makt. En hypotes är att de äldre barnen kan få mer makt än de yngre och om det visar sig vara sant vill vi hitta metoder att motverka det. 

 

SKA

Vi vill främja barnens delaktighet även i förskolans systematiska kvalitetsarbete så att att deras tankar och åsikter blir synliga i våra analyser.

Under året kommer vi att undersöka hur vi kan förverkliga det, till exempel genom att låta barnen bli delaktiga i att dokumentera med kamera samt delta i att välja vilka bilder vi ska reflektera kring.

 

SKUA

Vi vill vidga barnens språk och kommunikation genom drama. Vi kan också lyfta in sång, rytm och rim i detta arbete. 

Vi vidgar barnens språk genom att fantisera tillsammans och göra gemensamma berättelser, med hjälp av konkret material. 

När barnen deltar i reflektion och analys av vår dokumentation, och planering av torgets verksamhet, stretchar vi deras kunskapsrelaterade språk. Barnen deltar i infobrev till vårdnadshavare (blir också vår gemensamma reflektion)

För att alla barn ska ges möjlighet till inflytande i våra samlingar använder vi visuellt stöd.

Vi översätter centrala ord till aktuella språk som finns i barngruppen. 

 

Lärmiljön

Pedagogerna skapar en tillgänglig miljö för barnens lek, drama och berättande och utvecklar miljön allt eftersom barnens aktiviteter, önskningar och behov förändras. 

För att göra den nya organisationen begriplig för barnen använder vi bildstöd och visuellt tydligt stöd för vilken grupp man tillhör. Vi har möten tillsammans med barnen där vi tydliggör vad som sker och ger utrymme för förändringar eller frågor. Vid behov kommunicerar vi på annat sätt, individuellt, genom bilder, tecken, översättningsverktyg eller annat stöd. 

 

Vetenskaplig grund

Vi arbetar utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Det innebär att vi lär tillsammans med andra människor (både barn och vuxna) samt att vi pedagoger jobbar för att både stötta och utmana barnen i deras lärande, där barnen befinner sig.

Vi är också inspirerade av postmodern teori kring nymaterialism. Det innebär att vi organiserar för en miljö där barnen kan bli sitt bästa jag. Vi ställer frågor som  "Vem blir du här?" eller "På vilket sätt har du möjlighet att bli/lära/vara här?"

 

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
• fantasi och föreställningsförmåga,