ta ansvar för egna handlingar

syftet med att arbeta med strävan mot målet "utveckla förmågan att ta ansvar för egna handlingar och för miljön i förskolan" är att hjälpa barnen hitta strategier för att hantera konflikter som uppstår, samt att se till sin egen del i handlingar under dagen, det här gäller både vuxna och barn.

Mål Lpfö18

Vad? Nuläge kring målet 

        

Det fokusområde som valts att arbeta med under året är:

Läroplansmål: utveckla förmågan att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. 

 

Det är synligt i verksamheten att både barn och vuxna är delaktiga i arbete med att värna om våra fysiska platser och våra sociala relationer. genom kartläggning där vi observerat hur vi förhåller oss till varandra, hur barnen pratar med varandra samt hur vi värnar om det fysiska vi har på förskolan, som material osv ser vi att vi behöver fördjupa oss i samtal och aktiviteter som skapar ett engagemang i gruppen till att ta ansvar för sina egna handlingar. konflikter uppstår och i stor utsträckning grundar de sig i att det påpekas att någon annan gjort fel, men att individen inte ser sin egen del i situationen. våra dagar på förskolan präglas av flertalet konflikter, vilket är ett motiv till att arbeta aktivt med hantering av dessa. 

Syfte och fråga. 

Varför har vi valt målet? Vilka förmågor och färdigheter behöver barnen utveckla? (Tydligt och utvärderingsbart syfte)

Fokusområdet för årets arbete delaktighet, med målet att utveckla förmågan att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Syftet med arbetet är att främja goda relationer i gruppen, samt att förmågan att se sin egen del i det stora perspektivet utvecklas. Förhoppning är att minska på konflikter, främja viljan att utvecklas och lära genom ett salutogent arbetssätt där vi fokuserar på det som fungerar bra. Att minska konflikterna i gruppen då man kan se till sin egen del i situationen bidrar till ett salutogent förhållningssätt som främjar mående och hälsa. 

Att ta ansvar för sina egna handlingar innefattar även områden som; lärande, turtagning, sociala relationer, fysisk miljö, hygien, lek. Vi väljer att fokusera på konflikterna, där vi vill ge barnen strategier för att kunna ta sig igenom situationer som kan bli konfliktfyllda. 

Med konflikthantering har vi tagit del av Hakvoorts (2012)skillnader i begreppen konflikthantering och konfliktlösning, där det betonas att alla konflikter inte går att lösa men alla kan hanteras. hur vi hanterar konflikter beror på hur vi väljer att betona dem. 

Vi vill utmana barnen i att utveckla förmågor i att hantera konflikter, då alla konflikter inte kan lösas, men att vi kan skaffa strategier för att hantera konflikten.  

Vuxna utmanas i att utveckla förmågor kring reflektion som leder till lärande hos barnen i situationer där förmågan att ta ansvar för egna handlingar utmanas. 

Den frågor som vi arbetar kring är: Vilka strategier behöver barnen ha med sig för att kunna hantera konflikter som uppstår i vardagen? Hur gör vi för att hjälpa barnen lära av sina erfarenheter? Hur arbetar vi främjande för att förebygga konflikter som kan uppstå. 

Forskning 

Vetenskaplig grund - vad säger den? Relevanta kopplingar

Med det relationella perspektivet som grund kan man arbeta utifrån olika vinklar. både relationsskapande där det enskilda barnet lyckas i relationer, där vuxna och andra barn samspelar och formar en omgivning och miljö som främjar det enskilda barnets förmåga att lyckas i situationen är viktigt för oss i det här arbetet (Swärd, mfl. Positiv specialpedagogik, teorier och tillämningar (2020) Studentlitteratur) Vi värnar om vår reflektion, och för att kunna reflektera behöver vi vara närvarande för att kunna ta vara på erfarenheterna i barnens konfliktfyllda händelser. Vi behöver även arbeta med ett öppensidigt förhållningssätt där vi väver in flera olika tolkningar för vår reflektion, även barnens perspektiv för att inte begränsa vår förståelse av vad som sker och varför (Lund, A. Reflektion som motor i förskolans arbete (2022) Natur och kultur).  Isbergsmetaforen behöver vi använda oss dagligen, där vi behöver undersöka vad som kan ligga till grund för konflikten, om barn A och B bråkar om en bil så undersöker vi hurvida det ligger något mer i barnens intention/önskan/känsla som gör att konflikten eskalerar än bara att den röda bilen är upptagen.

Strategier 

Pedagogernas strategier ( t.ex. material, miljö, undervisning, förhållningssätt )

För att ha medel som grund för diskussion så är en strategi att skapa tillgängliga lärmiljöer där vi skapar bildstöd som barnen kan använda sig av för att förtydliga regler i rum, antal som kan vara i rummet samt hur vi vårdar vårt material. vi skapar även bildstöd för dagens struktur så att barnen kan förbereda sig på vad som komma skall. vi tror på en tillgänglig lärmiljö som skapar förutsättningar för barnen att förstå sin omvärld med alternativ kommunikation till det verbala ordet. Med bildstöd kan barnen påminna sig själva eller andra om regler som vi förhåller oss till samt att det skapar en möjlighet att stilla någons oro om de är osäkra på vad som gäller.

olika konflikthanteringsstilar behöver bejakas. Friberg (i Hakvoort & Friberg, red. 2012) skriver om olika konflikthanteringsstilar där det tävlande lejonet, den anpassande kamelen, sköldpaddan som ständigt passar, den samverkande ugglan och den kompromissande räven beskrivs. dessa strategier kan hjälpa oss i vårt arbete.

Material som är populärt kan behövas i större mängd, för att minska att det finns en sak att bråka om. vi behöver kartlägga vilket material som skapar konflikt och hur kan vi skapa strategier för barnen att hantera dessa. Hur kan vi hjälpa barnen att ta ansvar i situationer med material i lek?

Med hjälp av det relationella perspektivet lägger vi inte problematik hos barnet, utan ser till hur vi som vuxna kan hjälpa barnet ta ansvar för sina egna handlingar samt hur miljön kan anpassas för att hjälpa barnen lyckas. 

 

Genomförande 

Vilka undervisnings aktiviteter ska bedrivas

Varje enskild avdelning planerar för sitt genomförande, vi utgår från barnens intressen och skriver en planering som anpassas utefter dessa. 

Konflikter kan uppstå i stunder som:

• tycker olika
• vill olika
• ser att någon gör något de inte ska
• blir påpekad att man gjort man inte skall
• vid olika sorters känslor
• vill inte vara med
• får inte vara med
• olyckor som sker
• medvetna/omedvetna handlingar

 

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Hur och när ska vi följa upp barnens lärande utifrån målet?

reflektion kring arbete mot målet och hur barnens intressen och lärande gentemot målet går sker var tredje vecka. däremellan arbetar vi med vårt tema som medel mot vårt mål. 

Delårsutvärdering sker i januari. 

Årlig utvärdering sker i maj, där vi analyserar hela årets reflektioner och arbete. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och

Uppgifter

Reflektion

Utifrån den pedagogiska planeringen vilka strategier har vi erbjudit/inte erbjudit barnen och varför?

• t.ex. material, miljö, undervisning, förhållningssätt 

Effekt/rörelse/förändrat kunnande barn?

• Utifrån målet och genomförda strategier vad syns för ”bevis” i barnens lärande/förändrat kunnande?

Hur går vi vidare?

• Utifrån målet, vad är nästa steg för barnen och oss pedagoger?

Analys (delutvärdering)

Utifrån reflektionerna vilka strategier har fungerat/inte fungerat och varför?

Utifrån mål och syfte vilka förmågor och färdigheter ser vi att barnen har utvecklat/inte utvecklat och varför?

Utifrån resultatet har vi fortfarande stöd i vår forskning? Vad har vi för bevis?

Hur går vi vidare? Vilken forskning, strategier och genomförande behöver vi för att barnen ska utvecklas vidare utifrån den pedagogiska planeringen?