Projekt ”Jaget”

Innehåll

Denna planeringsmall är utformad av Göteborgs stads förskoleförvaltning och ska fungera som ett underlag för att möjliggöra det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan och att arbetet följer läroplanens mål.

För att kunna utvärdera förskolans kvalitet och måluppfyllelse behöver vi följa barns lärande och utveckling samt hur utbildningens förutsättningar påverkar barnen.

Använd dig av instruktionerna i dokumentet ”underlag för Göteborgs stads kvalitetsarbete” (länk i högermarginal).

Nedanstående rubriker och underrubriker i svart färg kan du ha kvar, men hjälptext i grön färg tar du bort innan du publicerar. Texten är just hjälptext för vägledning.

 

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Beskriv ett nuläge. 

Använd resultat och mätningar från tidigare uppföljningar, reflektioner, analyser och andra relevanta underlag t.ex. resultat från enkäter, observationer, självskattning och synpunkter som inkommit under året.

• Var befinner vi oss just nu? Utforskarna Röd består av tio barn i åldern 1-2 år. Just nu fokuserar vi mycket på att jobba ihop barnen till en fungerande grupp och på att lära känna varandra. Barnen är i stadiet där dom undersöker och utforskar mycket olika saker genom att titta, känna, klämma. Vi har hittills sett ett stort intresse hos barnen gällande vatten då de gillar att tvätta händerna och att leka i vattenpölar, vi ser även ett intresse rörande konstruktion bland flera av barnen där de gillar att bygga med klossar, göra kakor i sandlådan och att sätta ihop och bygga med magneter. Men kanske framförallt att barnen har ett stort intresse för att spegla sig och att titta på bilder på sig själva.

  
  Vi upplever att barngruppen har ett behov av att få utveckla sin identitet och tryggheten till sig själva. Vi ser samt ett stort behov av ett medvetet språkarbete.

  Vi ser att vi behöver ett övergripande projekt för att komma åt de bitar vi vill jobba med. Vi kom fram till att i projekt ”jaget” får vi in såväl språk, känslor, empati, sinnen, begrepp, kroppen, hållbar utveckling, närmiljö, familjebild mm
  
• Var är vi i det systematiska kvalitetsarbetet? Vad vill vi ta reda på, vad är vi nyfikna på och varför?  Vi är nyfikna på hur vårt arbete tillsammans med barnen kan stärka individen såväl oss som grupp. 
• Vilka prioriterade utvecklingsområden har vi i förskolan/barngruppen just nu? Vårt främst fokus ligger på att skapa trygga relationer och en grupp som fungera bra tillsammans. Sen är vårt prioriterade utvecklingsområde på förskolan språk. Vi ser en möjlighet inom projektet att vidga språkförståelsen och ordförrådet och får in många "vanliga" ord och begrepp såsom ”Jag, du, min, din samt olika, kroppsdelar och känslor.

 

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Vilket utvecklingsområde ser vi och vad är det vi vill uppnå, hur ser det ut när vi nått målen.

Prioriterat målområde: Beskriv prioriterat målområde och koppling till målformuleringar och taggar för läroplanen 

Skapa trygga relationer och en fungerande grupp så att barnen skapar sig möjligheter att kunna kommunicera sina tankar och känslor samt en lust till att leka och lära.

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla [...]
-  Sjävständighet och tillit till sin egen förmåga

- Förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler

- Sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet och rätten till sin kroppsliga och personliga integritet

- nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära

- förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld" (Lpfö18)

Förväntat resultat: Beskriv förväntat resultat. Vilka effekter och förändringar förväntar vi oss se hos barnen som visar att vi är på rätt väg? Vad konkret vill vi uppnå? 

Vi hoppas kunna se en progression i barnens språkutveckling och kommunikation samt en glädje och trygghet i barngruppen.

Stöd i forskning och vetenskaplig grund: Beskriv kortfattat.

Broberg m.fl. (2012) beskriver hur trygghet är grunden för lärande. Barnen måste känna trygghet för att kunna leka och lära och utvecklas då anknytning och utforskande är tätt sammankopplade. Utforskarsystemet och anknytningssystemet kan inte vara aktiverade samtidigt, utan är ett barn otryggt slutar de utforska och söker istället efter trygghet hos sin anknytningsperson. Barnen måste känna sig trygga med både vuxna och barn. 

 

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Vilka aktiviteter/insatser ska vi göra, beskriv specifika handlingar som ska göras för att uppnå vårt utvecklingsområde

Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära: 

Vilka förmågor, färdigheter, begrepp ska barnen få möjlighet att möta, förstå och utveckla. På vilket sätt erbjuder vi det, hur och när? 

Vi har skapat många fasta rutiner. Däribland vår dagliga samling där vi räknar hur många barn det är och pratar om vilka som är här och vilka som är hemma. Vi övar på turtagning genom att skicka runt exempelvis vår sångpåse innehållande olika föremål kopplade till olika sånger. Vi pratar om föremålet och sjunger sedan en sång. Vi äter också frukt under samlingen och vi presenterar varje dag genom tal och tecken vad det finns för frukt att välja på idag. Även här övar vi på turtagning och att kunna vänta på sin tur att få välja en frukt. 

Vi har också fasta rutiner i form av att vi alltid går till skogen på tisdagar och till rörelserummet på torsdagar. När vi går till skogen tar vi alltid med de röda vagnarna men barnen utmanas också i att själva gå. I skogen likt rörelserummet utmanar vi barnens motoriska färdigheter genom att de behöver klättrar, balanserar och tar sig an olika hinder samt att vi erbjuder dans och olika bollekar.

V har skapa lärmiljöer utifrån barnens intresse och vi försöker alltid vara närvarande i leken för att att kunna stötta och utmana dem i det sociala samspelet.

Vi erbjuder även regelbundet läsning i olika former utifrån barnens intressen, om kroppen och olika känslor både under planerade undervisningstillfälle men även på barnens initiativ.

Genom detta kommer barnen få möta begrepp kopplade till kroppen, känslor familj m.m och ges möjlighet att utveckla sitt språk samt tryggheten till sig själva

 

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande:

Barnsyn, atmosfär, attityd och förhållningssätt. Hur planerar och organiserar vi undervisningen så att alla barn känner sig kompetenta och upplever att de har goda förutsättningar för att leka, lära och utvecklas?

Att dela gruppen och skapa mindre sammanhang för en lugnare atmosfär där alla våga ta för sig och uttrycka sin vilja samt känsla och där alla får möjlighet att utvecklas utifrån sin förmåga.

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute: Fysiskt, socialt och språkligt för att främja lek, lärande, utforskande och skapande. Tillgång till material, anpassningar och tillgänglighet. 

Vi kommer att skapa rum i rummen samt märka upp för att göra det tydligt för barnen vart olika leksaker och annat material hör hemma. Det mesta materialet kommer finnas tillgängligt för barnen att själva plocka fram och i annat fall kommer det finnas bilder på material i barnens höjd man kan peka på eller berätta för oss att man vill leka med. Under projektets gång behöver vi byta ut och uppdatera material som blivit slitet och tillsätta nya material för att ge andra typer av utmaningar. Ute kommer vi ta tillvara på mycket naturligt material och även ta in för att kunna binda samman ute och inne.

Vi kommer att löpande under projektet dokumentera och skriva ut bilder samt barnens reflektioner och kopplingar till läroplanen som kommer sättas upp på väggarna i den pedagogiska miljön. En del bilder med text kommer att sättas upp på projektväggen, en del sätts upp på lämplig plats intill miljön som utforskandet skett i och en del kommer att lamineras och finnas tillgänglig för barnen att titta på och flytta med sig i innemiljön. 

Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna: vad ska dokumenteras? Vem/vilka ska dokumentera? Hur och när ska det dokumenteras och följas? 

• Under vilken tidsperiod ska vi arbeta mot de utvalda målen?
• Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen?
• Hur ska vi ta tillvara på den spontan undervisningen?

Vi startar upp projektet under slutet av höstterminen 23 och fortsätter sedan under hela vårterminen 24 med att arbeta mot de valda målen. Vi kommer följa upp och reflektera veckovis under duoplaneringen för att se hur vi ska gå vidare i projektet. Detta utifrån lärloggar och annan dokumentation i form av foton och observationer. För att ta tillvara på den spontana undervisningen kommer vi försöka ha fokus på projektet hela dagen och vara närvarande i barnens egna utforskande.

 

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?
•