Projektplanering Månstenen

Barnen har på olika vis visat intresse och nyfikenhet för ljud. Samtidigt så ser vi ett stort värde och betydelse för dessa barn att kunna uttrycka sig, kommunicera och bygga relationer. Vi ställer oss därför frågan: "På vilket sätt kan vi använda ljud för att mötas och bygga relationer?" m

Projektplanering

 

Stödfrågor för pedagogerna till inventeringsfasen: 

1. Vad har vi för samlad kompetens kring det vi ska undersöka? 

 

Olika modersmål i personalgruppen och därmed bank av olika språk, sånger, ramsor m.m. att erbjuda barnen. Flera års erfarenhet byggt upp kompetens att jobba med barns relationsbygge?

 

2. Vad behöver vi lära oss mer om? 

Ljud som fysikaliskt fenomen.

 

3. Vilka erfarenheter och kunskaper tror vi att barnen har kring fokusområdet?  

Barnen har olika modersmål, sånger, uttryck med sig hemifrån att jämföra med andra. De har samtidigt gemensamt att de känner igen vissa ljud, olika billjud (ambulans, sopbil m.m.), djurläten, populära barnsånger.

 

4. Vilka nya färdigheter, förmågor och värden vill vi att barnen ska få möjlighet att utveckla under rutinsituationer, aktioner, leken och projektet? 

Förmågan att leka med andra barn, leka tillsammans, dela med sig material, turtaga, söka och behålla ögonkontakt, förmåga att bjuda in till lek.

 

5. Vilket förhållningssätt ska prägla förskollärarrollen och barnskötarrollen i mötet med barnen? 

Tron på att barnen vill lyckas, att de är kompetenta, aktiva, förstå att barnen befinner sig i olika proximala utvecklingszoner vilket kräver anpassning av oss. Pedagoger är medlekare och medforskare.

 

6. Hur görs barnen och familjerna delaktiga i undervisningen? 

Vi gör föräldrar delaktiga genom information i veckobrev och föräldramöten, synlig dokumentation via processvägg. Processvägg som är tillgänglig för barnen att själva reflektera kring. Genom pedagogisk dokumentation utgå från barnens intressen och önskemål för att gå vidare.

 

7. Planera vilka aktioner/utmaningar vi ska erbjuda barnen under undersökningsfasen. Vilka miljöer och material/stationer? Inne och ute? 

Vi planerar för att anpassa och förändra lärmiljön utifrån projektets innehåll och våra aktioner.

 

8. Hur organiserar vi vår tid, barnen och pedagogerna? 

Vi har delat in barnen i två lärgrupper som vi delar upp oss i under förmiddagarna. En grupp "Enhörningarna" och den andra "Nyckelpigorna".

 

9. Vem gör vad och när?

Hela arbetslaget är delaktiga på avdelningsreflektionerna och reflekterar kring projektet och hur vi ska gå vidare till veckan därefter. Betti planerar de enskilda aktiviteterna genom didaktiska planeringar, skriva projektplan. Betti har undervisning med en grupp på 5 barn. Ina och Nejme ansvarar för att utföra undervisningen med en grupp på max 10 barn när vi har fyltt upp barngruppen.

 

Stödfrågor till undersökningsfasen:  

1. 1.Vilka frågor ställer sig barnen?  

2. Vad är det som låter omkring mig? Varifrån kommer ljudet? Hur låter det om jag gör så här? Kan jag återskapa det där ljudet?

2. 2.Vad reflekterar barnen kring?  

3. 3.Vad riktar barnen sin uppmärksamhet mot?

4. 4.Vad verkar fånga barnens intresse?

5. Vi har observerat att det som fångar barnens intresse som mest är sång och musik, instrumenten som möjliggör att barnen aktivt får använda kroppen och själva skapa och laborera med ljud. 

 

 

Stödfrågor till den långsiktiga projektplaneringen:  

1. 1.Formulera syfte med projektet (Vad och varför?) 

2. Utveckla och stärka barnens förmåga att kommunicera med andra. Utveckla och stärka barnets egna språk och andra former av uttryck för att kunna kommunicera. 

2. 2.Formulera utvärderingsbara mål för projektet samt målkriterier (Vad och varför?) 

3. Vi ser en framgång när når barnen använder sig av kunskaperna och de nya inputen från aktionerna till deras lek. När vi ser att barnen i förhållande till varandra och till oss vuxna använder sig av nya strategier för att ta kontakt och kommunicera. 
4. - När ögonkontaktens längd ökar
5. - När de sjunger de sånger vi sjungit
6. - När de kan dela med sig av material till andra
7. - När de i sin lek utforskar ljud med varierat material på nya sätt

3. 3.Formulera antingen en frågeställning eller ett namn på projektet. (Vad?) 

4. "WEE-OO WEE-OO!"
5. - "På vilket sätt kan vi använda ljud för att mötas och bygga relationer?"

4. 4.Beskriv hur vi gör undervisningen tillgänglig, interkulturell, normkreativ och genusmedveten.  

5. Så mycket material som möjlig av det vi använder finns tillgängligt för barnen att själva utforska med när de vill. Vi använder oss av barnens modersmål genom sjunga sånger på språken, i samtal använda och jämföra ord. 

5. 5.Vilket material behöver vi? Behöver vi göra ändringar i lärmiljön? (Ute/inne) 

6. Vi använder oss av varierat material, naturmaterial, återvinningsmaterial, musikinstrument, bildstöd. Ex toarullar som vi kan hoa med eller bildstöd av djur som vi kan imitera läten med hjälp av. Allt detta material finns just nu tillgängligt. Vi får se längre in i projektet ifall lärmiljön behöver ändras. 
7. Under vårtermin har vi bestämt att skapa ett sinnesrum för att jobba med olika sinnen däribland hörsel/ljud. Vi ska bland annat föra in de instrument som barnen själva skapar så att de får använda dem i sitt utforskande.

6. 6.Hur gör vi barnen delaktiga i dokumentationen?  

7. Genom att sätta upp dokumentation i deras nivå på vägg och även golvnivå, vara lyhörd inför deras observationer,reflektioner och tankar.

7. 7.Hur gör vi vårdnadshavarna delaktiga?

8. Genom information i veckobrev, dokumentation processvägg.

 

Terminsuppföljning - januari

Stödfrågor: 

1. 1.Vad har hänt hittills i projektet? 

2. Vi har utforskat vilka olika ljud vi hör när kombinerar olika material. Vi har sett att barnen väldigt mycket och ofta exempelvis stoppar saker i burkar och flaskor och sedan skakar. Vi har skapat egna instrument med bland annat bönor och mjölkförpackningar. Vi har använt instrument såsom maracas, tamburin m.m när vi sjunger och även utan sång för att mötas. 

2. 2.Vilka lärprocesser har barnen fått erfara utifrån den undervisningen som vi erbjudit barnen? 

3. 3.Vilka upptäckter har vi gjort om vår roll som pedagoger? Hur går vi vidare? 

4. Vi behöver utveckla sångrepertoaren, få in sånger på olika språk, få in hej sånger för att träna på att säga hej. Få in lätta ord och ljud såsom babblarna, djurläten m.m i aktionerna för att bygga på möjligheten att kunna uttrycka sig. 

4. 4.Vilka upptäckter och förändringar har skett i lärmiljön? 

5. 5.Hur har vi arbetat för att göra vårdnadshavarna delaktiga? 

6. 6.Hur har vi arbetat med våra valda prioriterade mål och vad är vårt nästa steg? 

7. 7.Vilka upptäckter har vi gjort om vårt sätt att organisera utbildningen? Vad fungerar bra och varför, vad fungerar mindre bra? Vad behöver vi förändra och hur går vi vidare?  

8. 8.Behöver vi revidera projektet? Hur går vi vidare?

Uppgifter

Relativa begrepp: Högt och lågt

Didaktisk planering : Högt och lågt

Bakgrund: Vi jobbar med projektet ljud eftersom barngruppen visar på stort intresse för detta. Vi ska koppla de matematiska relativa begreppen högt och lågt till vårt projekt.

Ansvarig pedagog: Betti

Syftet (Varför), Lpfö:

"förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,"

"förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,"

Målformulering (Vad): Utforska och lära känna begreppen med hela kroppen.

Målkriterier:

Arbetssätt (Hur): Vi samtalar först om vad begreppen högt och låt betyder i olika sammanhang. Barnen får sen i uppgift att använda kroppen för att känna och uppleva lågt och högt. Hur kan vi röra oss på ett lågt sätt? Osv. Vi använder bildstöd för dessa begrepp som stöd.

Sedan undersöker vi med ett musikinstrument hur vi kan få till lågt ljud respektive lågt. Barnen får alltså i uppgift att försöka få något att låta högt och sen lågt. Vi jämför sedan med att viska och skrika och barnen får fundera på att viska: är det högt eller lågt ljud? Skrika är det högt eller lågt ljud? När vi pratar i samtalston vad är det då?

Uppföljning och dokumentation:

Vi dokumenterar genom att fotografera och anteckna barnens observationer och tankar.