Pedagogisk planering på Norra Utmarkens förskola

Tema: Hållbar utveckling samt tillgängliga lärmiljöer

Analys och utvecklingsområden

Föregående resultat och analys visar att den multimodala undervisningen utifrån den sociala dimensionen har möjliggjort för barnen att utveckla kommunikation mellan varandra, stark gemenskap i gruppen, fler lekkonstellationer och empati. Med tanke på utveckling i världen ser vi ett värde i att fortsätta detta arbete. Det är lika viktigt att utveckla barns förståelse för demokrati, allas lika värde och socioemotionell kompetens som att främja språk, matematik samt läs- och skrivutveckling, allt för en mer hållbar framtid.

I läroplanen för förskolan står det att utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling - såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen (Skolverket, Lpfö, 2018). Ett socialt hållbart samhälle innebär jämställdhet, jämlikhet med hög tolerans där alla människor lika värde står i fokus (FHM, 2022). Social hållbarhet innebär även att främja individens välmående, delaktighet och inflytande, ett hälsosamt liv samt jämlikhet och rättvisa. I arbetet och undervisningen kring hållbar utveckling krävs det förmåga att kunna skifta perspektiv och ställa sig frågan om vad som är värde för vårt fokus samt att visa hänsyn till andra (Björklund, 2020). Vi behöver sociala och emotionella färdigheter för att kunna fungera i olika sammanhang men också för att klara av livets framtida motgångar, då dessa färdigheter kan komma påverka vår hälsa (WHO, 2014).

Vi på Norra Utmarkens förskola vill med avstamp från den sociala dimensionen, fortsätta bidra till den globala hållbara utvecklingen genom att skapa förutsättningar för barnen att utveckla nyfikenhet, kunskap och förståelse om vad, hur och varför vi alla kan bidra till en mer hållbar värld. Vårt arbete med hållbarhet behöver och kommer ha en tydlig ambition i undervisningen (Björklund, 2016). Vår sociala, fysiska och pedagogiska miljö bildar en helhet i vår undervisning, som genomsyras av demokrati och multimodal lärglädje. Genom vårt arbete vill vi ge barnen möjlighet att utveckla kunskaper inom den sociala dimensionen och på så vis får barnen även möjlighet att vara delaktiga och på ett hållbart sätt själva skapa den värld de lever i.

Referenser:

Björklund, S. (2020). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (Andra upplagan). Studentlitteratur.

Björklund, S. (2016). Uteverksamhetens möjligheter. (Första upplagan). Studentlitteratur.

Folkhälsomydigheten. (2022). Mötesplats social hållbarhet. Social hållbarhet - Mötesplats social hållbarhet (folkhalsomyndigheten.se) Hämtad: 2023-09-01.

Löwenborg, L. (2019). Barns sociala och emotionella lärande: utifrån förskolans läroplan. (Första upplagan). Gothia

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Skolverket.

Stödmaterial

• BUF:s målbilder

• LPFÖ -18

• Pedagogisk planering kring dagliga situationer

• Hållbar förskola

• Plan mot diskriminering och kränkande behandling

• Tillgängliga lärmiljöer

BUF:S målbilder

• Vi har ett demokrati- och kunskapsuppdrag:

Vi utbildar världsmedborgare. Alla barn och elever får de utmaningar och de stöd de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt.

• Vi har en idé om lärande:

Vi lär tillsammans i inkluderande, meningsskapande, kreativa, utmanade och undersökande miljöer.

• Vi har en idé om verksamhetsutveckling:

I våra förskolor och skolor undersöker medarbetarna effekterna av undervisningen och utvecklar verksamheten i ett kollegialt lärande.

LPFÖ – 18

2.1 Normer och värden

- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.

2.2 Omsorg, utveckling och lärande

- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar.

2.3 Barns delaktighet och inflytande

- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

Pedagogisk planering kring dagliga situationer

Syftet med den pedagogiska planeringen kring dagliga situationer är att synliggöra arbetssätt, lärande och utveckling under hela dagen, i olika miljöer och sammanhang. Syftet är även att belysa vår syn på barns lärande och den undervisning vi bedriver i relation till de styrdokument vi behöver förhålla oss till. Vi arbetar med alla situationer och mål dagligen. Utöver det väljer varje avdelning för sig ut en specifik situation att fördjupa sig extra i, den här situationen utvärderas en gång om året. De dagliga situationerna revideras en gång om året förutom ”introduktion/inskolning” som utvärderas efter ca 1 månad genom ett uppföljningssamtal.

Vi har gemensamt valt att fortsätta ha måltiderna på mattorget som daglig situation på samtliga äldre barnavdelningar.

Hållbar förskola

Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefinnande samt för hållbar utveckling (Skolverket, 2018 s.10).

Vi möjliggör detta genom att ta till vara på barnens nyfikenhet och väcka medvetenhet i olika vardagsituationer såsom toalettbesök, på mattorget, när vi tvättar händerna, använder papper mm.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vår målsättning är att vi alla är goda förebilder. Vi strävar efter att vara en förskola där alla, barn och vuxna upplever meningsfulla sammanhang, glädje och delaktighet, vilket främjar vänskap och förebygger kränkningar. I den här miljön växer självförtroende, respekt och tolerans. Vi strävar efter att ge ALLA barn lika stort inflytande och utrymme. Diskrimineringsgrunderna utvärderas löpande under året och planen revideras en gång per år.

Värdeord

Multimodal lärglädje

Speglar vår syn på lärande och innebär att undervisningen utgår från barnens intresse och sker på varierande sätt.

Harmoni

En pågående verksamhet som utgår från allas lika värde och har ett öppet klimat.

Nyfikenhet

Barns nyfikenhet väcks när de får upptäcka och utforska tillsammans med vänner och engagerade pedagoger.

Omtanke

ALLA som kommer till förskolan ska känna sig uppmärksammade och välkomna genom att vi ser och bryr oss om varandra.

Tillgängliga lärmiljöer

I vårt arbete använder vi oss av SPSM:s material och värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Materialet består av 24 olika indikatorer som tillsammans utgör en tillgänglig lärmiljö, dessa indikatorer är uppdelade i fyra grupper: förutsättning för lärande, social miljö, pedagogisk miljö och fysisk miljö.

Eftersom det varit en lång pandemi som påverkat samverkan med hemmet ser vi att det finns ett behov av att lägga fokus på att bygga broar och stärka relationen mellan hem och förskola. Därför har vi valt indikator nummer tio, samverkan med hemmet, som ingår i den sociala miljön.

Genomförande

På Steneberg kommer vi detta läsår arbeta med 10 goda vanor. Varje hjärna är unik och skapas i de sammanhang den befinner sig i, varje dag! Så det är upp till oss alla att göra en bra dag. Varje dag ska ge god kunskap och flera verktyg för att iscensätta en bra dag med god hjärnhälsa. Målet med vanorna är att få bättre förståelse för hur ens vardag påverkar hjärnans utveckling och vilka faktorer som skapar framgång i hjärnhälsa. Vanorna ger en nya redskap att använda sig av i vardagen för att må bra. Att arbeta med 10 goda vanor kommer att leda till ökat fokus och bättre balans under dagen (hjärnberikad, 2023). Vi ser att 10 goda vanor kommer bidra med ett holistiskt synsätt på barnen och deras tid här på förskolan samt ett lärande som sker under hela dagen. Vi kommer huvudsakligen att använda naturen som medel i arbetet med de olika vanorna, detta för att skapa en röd tråd. Men även för att hållbar utveckling inrymmer tre dimensioner: den ekologiska, sociala och ekonomiska som alla behöver vara hållbara. Utifrån den sociala dimensionen behöver människans syn på naturen, världen och hur vi bemöter varandra som medmänniskor aktualiseras och förnyas för att en hållbar värld ska kunna formas (Björklund, 2016). Vilket vi anser är perfekt för vår undervisning med de allra yngsta världsmedborgarna!

Vi kommer starta upp vårt arbete med vana nummer 9 som är ”vänner och relationer”. Arbetet kommer börja med att vi använder Kompisböckerna ”Att känna sig ny” och ”Att vara ny”. Karaktärerna i dessa böcker är djur. Vår förhoppning är att böckerna ska hjälpa barnen att nu i början skapa nya relationer och stärka gemenskapen i gruppen.

Varför/Syfte?

Genom att arbeta med 10 goda vanor och naturen vill vi främja ett lärande under hela dagen. Vi vill inta en holistisk syn på barnen och deras vistelse på förskolan för att kunna ge de möjlighet att utveckla sin identitet, samspela och bygga relationer samt förståelse för världen de lever i och hur de kan påverka den.

Vad?

Vi utgår från 10 goda vanor och intar ett holistiskt förhållningsätt.

Hur?

Vi arbetar med samtliga vanor och skapar ett hållbart lärande under hela dagen. Vi planerar löpande för varje vana och använder olika artefakter/innehåll. Använder naturens resurser.

Fokusbegrepp: Lärande under hela dagen, holistisk syn, identitet, samspel, relationer.

Referenser

Björklund, S. (2016). Uteverksamhetens möjligheter. Studentlitteratur.

Hjärnberikad. (2023). 10 goda vanor – vanor som stärker dig! 10 goda vanor – Hjärnberikad (hjarnberikad.se) Hämtad: 230831.

Utvärdering

Vår gemensamma PPF utvärderas två gånger om året under studiedagarna. Vårt genomförande analyseras och utvärderas kontinuerligt under hela läsåret.

Pedagogisk planering Norra Utmarkens förskola avdelning Steneberg -23/24

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter