Hägerstensåsens förskolor - Undervisningsplan 23-24 Nyckelpigan och Fjärilen

Avdelningens undervisningsplan beskriver hur avdelningen ska lägga upp sin undervisning utifrån målen i förskolans läroplan, Hägerstensåsens förskolors Verksamhetsplan, enhetens övergripande projekt Hållbar framtid, samt övriga relevanta styrdokument.

Inledning 

Hägerstensåsens förskolors undervisning bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö 18), Skollagen, Barnkonventionen, Stockholms stads skolprogram, Verksamhetsplan 2023, samt personalens pedagogiska yrkeskompetens. Vi arbetar även utifrån Planen med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling samt stadsdelens språkprogram och övriga pedagogiska ställningstagande. Vår undervisning vilar på enhetens gemensamma vision:   

Hägerstensåsens förskolor - där delaktighet, mångfald och samarbete ger en likvärdig utbildning där trygga barn med lust lär och utvecklas. 

Vår främsta utgångspunkt är att erbjuda barnen en trygg, rolig och lekfull, men också omväxlande och meningsfylld utbildning. I den dagliga samvaron med barngruppen eftersträvar vi att varje barn ska uppleva att vi tar det på allvar, att barnet är en betydelsefull individ och en viktig gruppmedlem. Pedagogernas barnsyn präglas av en tilltro till barns kapacitet att utvecklas och lära i sin takt och på sitt sätt. För att detta ska kunna uppnås krävs att vi pedagoger är lyhörda, delaktiga och flexibla. Vår ambition är också att vårdnadshavarna ska känna förtroende för vår utbildning och att de ska uppleva att deras barn lär, trivs, utvecklas hos oss. 

Vi använder oss av Veli Tuomelas fem språkpedagogiska principer i syfte att stödja barns tillägnande av språket under hela dagen. Vi arbetar med att dela gruppen om färre barn för att skapa språkutrymme. I de mindre grupper möjliggörs barnen till att sätta ord på sina upplevelser, anpassa språk efter kontexten. Pedagogerna använder sig av ett rikt språk med riktiga begrepp.  

Vi använder oss även av öppna frågor och utmaningar utvecklas barnens förmåga att berätta, resonera och formulera sig. Utbildningen anpassas utifrån barnens intressen och referensramar.   

 

Projekterande arbetssätt 

Alla barn i Hägerstensåsens förskolor ges samma förutsättningar till utbildning. Vår pedagogiska metod är ett utforskande arbetssätt där utveckling och lärande sker i samspel med omgivningen, dvs. i interaktion mellan olika individer, miljöer och material. Vi arbetar ämnesöverskridande i projektet Hållbar framtid, såväl social, ekonomisk och miljömässig. Inom projektarbetet ges barnen möjligheter till både planerade och spontana undervisningstillfällen där alla läroplanens mål integreras. Projektet Hållbar Framtid ska genomsyra hela utbildningen. Barnens tankar, idéer och erfarenheter är i fokus. Deras frågor, nyfikenhet och lust styr projektens längd, takt och riktning. Projekten har inget färdigt slutmål eller datum, det är processen inte produkten som är viktig. Pedagogerna är medforskande och processerna dokumenteras för att efter reflektion och analys föra arbetet framåt. 

 

Pedagogisk dokumentation 

Vi ser pedagogisk dokumentation som ett förhållningssätt, och som kommunikation samt som motor i uppdraget att dokumentera, följa upp och utveckla förskolans utbildning. Vi observerar, dokumenterar, reflekterar och analyserar i arbetslaget. Detta i syfte att stödja barnens möjligheter att se, hitta strategier, göra upptäckter, minnas, förstå och få syn på sina egna lärandeprocesser. Arbetet syftar även till att möjliggöra ett samlärande mellan barnen. Barnen göras delaktiga i dokumentationsarbetet genom väggdokumentationer i barnens höjd som erbjuder återbesök i densamma samt att de utmanas att själv dokumentera. Den pedagogiska dokumentationen möjliggöra för vårdnadshavarna att bli delaktiga i vad barnen intresserar sig för i utbildningen. Dokumentationen från verksamheten utgör grund för det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs på enheten. Dokumentationen syftar även till att möjliggöra för oss i förskolan att nå ut till samhället i stort. 

 

I det följande presenteras de arbetssätt som Nyckelpigan och Fjärilen valt att, utifrån Verksamhetsplanen 2023 och uppdragen i övriga styrdokument, fokusera på under 2023–2024 

 

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Barns delaktighet och inflytande:  

Enhetsmål: Utbildningen på Hägerstensåsens förskolor är inkluderande och erbjuder alla barn likvärdiga möjligheter att uttrycka tankar och åsikter för att ha reellt inflytande över sin vardag.  

Barnens delaktighet och inflytande utgör grund för att barnen ska känna att de tas på allvar, respekteras och få sina röster hörda. Genom att dela upp gruppen i grupper om färre barn öppnas det upp möjligheter till att barnen tar större talutrymme och känna sig sedda. Pedagogerna är närvarande och inlyssnande samt bekräftar positivt barnens funderingar och hypoteser. Genom pedagogernas förhållningssätt skapas det också möjligheter för barnen att känna tillhörighet i gruppen och delta utifrån sina egna förutsättningar, behov. 

Planering Vi har många nya yngre barn som tillkommit våra avdelningar vilket innebär att vi arbetar mycket kring rutiner, miljöer, gruppdynamik och samspel. Både i mindre och i större sammanhang arbetar och tänker vi på detta. Vi jobbar med att barnen delas in i grupp-i-grupp något åldersmässigt (naturgrupp, flyttfåglar, läsgrupper) för att stärka barnens delaktighet.

Deluppföljning skrivs i dec/januari: Vi jobbar enligt planen: vi har jobbat grupp i grupp (naturgrupper med 3-4-åringar), flyttfåglar har haft gemensamma läsvilor dagligen och projektarbete kring samarbete och sagoskrivning, 3-4- åringar bokprojekt (lejonparden). Barnen har bekantat sig med rutiner och miljöer. Barnen uttryckte att de önskar en pyjamasdag på förskolan och vi planerade och genomförde en sådan dag som var uppskattad av både barn och pedagoger

Slutanalys: Vi upplever att vi arbetat enligt vår plan. Flyttfåglarna har haft många skolförberedande aktiviteter samt slutfört sina sagoprojekt. Enligt barnens önskemål så hade vi ännu en pyjamasdag till allas stora glädje. Vi är inlyssnande och lyhörda inför barnens egna önskemål, tar till oss det och försöker i den mån det fungerar att verkställa önskemålen. Barnen är trygga i rutinerna och hur vi blandar grupperna.

 

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Normer och värden:  

Barnen ges samma förutsättningar till utforskande. Barnen erbjuds aktiviteter utifrån sina egna förmågor och intressen. Barnen uppmärksammas på vikten av att må bra och känna glädje genom att leka och utforska tillsammans. I arbetssättet kring normer och värden ses barnens olikheter som en tillgång för utveckling och allas åsikter är lika mycket värda. Alla barn ges möjligheter till att utvecklas i en egen takt och alla barn får den tiden att uttrycka sig på olika sätt. Utbildningen speglar de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s barnkonvention. Den dagliga möten med barnen ska präglas av förståelse för alla barns lika värde samt människors rättigheter. 

Planering Normer och värden präglar hela vår dagliga verksamhet. Det är barnens verksamhet och de skapar sina förutsättningar tillsammans med oss vuxna. För att öka sin tilltro till sig själva och andra. Vi arbetar, respekterar och lyfter medvetenheten om att alla är olika - fast lika och att olikheter är bra.

Deluppföljning skrivs i dec/januari: I bokprojektet (Lejonparden) lyftes temat vänskap och olikheter/likheter vilket vi kunde relatera till våra 3-4-åringar. Projektet kring boken genomfördes i samband med FN-veckan. Vi firade Nalledagen där vi också lyfte olikheterna och bekräftade barnen i sina olika individuella val. På grund av vår samarbete mellan Nyckelpigan och Fjärilen har barnens relationer utvecklat sig till en ny nivå (avdelningsövergripande).

Slutanalys: Vi upplever att barnen har en hög acceptans kring allas olikheter/personligheter. Vårt arbetssätt har präglat barnen i deras tilltro till sig själva och andra. Avdelningsövergripande arbete har bidragit till detta. Aktiviteter som rocka-sockor och skapande av självporträtt i olika material mm har bidragit till en ökad självmedvetenhet.

 

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Omsorg, utveckling och lärande (Särskilt fokus på Språk, Matematik, Naturvetenskap och Teknik): 

Språk 

I utbildningen erbjuds barnen möjligheter till berättande, böcker, skriftspråk, tecken, bilder, ritande/skrivande och sjungande samt rim och ramsor i en språkstimulerande lärmiljö. 

Olika former av högläsning sker dagligen på ett inbjudande och lustfyllt sätt med aktiva pedagoger som läsande förebilder. Innehåll på det som läses anpassas utifrån barnens pågående intresse, nyfikenhet eller projekt. Barnen erbjuds också olika sort av texter under lässtunder. I arbetssätt ses läsförståelse som en process, där en och samma bok kan läsas flera gånger på olika sätt. I utbildningen erbjuds barnen också dialogisk läsning, boksamtal som ger utrymme till gemensam reflektion, med öppna frågor kring det vi läser eller har läst tillsammans. 

 

Planering Minst en gång om dagen erbjuds alla barn högläsning, både inom- och utomhus, i mindre eller större konstellationer. Bokstäver, ord och begrepp genomsyrar och uppmärksammas dagligen. Vi uppmuntrar och utmanar barnen efter deras förmågor och intressen. Språklekar, rim-ramsor, sånger och danser skapar lustfyllt lärande.

Deluppföljning skrivs i dec/januari: i höstterminen har vi utvecklat en liten språkgrupp som hölls på fredagar där vi uppmuntrar till olika språklekar och övningar som gynnar barnens språkliga utveckling. Flyttfåglarna arbetade kring sagoskrivning genom att skriva och skapa egna sagor i små grupper. Vi läste allas sagor och i vårterminen planerar vi att utveckla dessa sagor så att dem kan presenteras för andra tex. med stöd av appar, eller flanomaterial osv. Högläsningstillfällen har erbjudits varje dag för varje barn minst en gång. Vi delade in barnen i mindre grupper delvis efter barnens behov och samtidigt efter deras läsförståelse/gruppdynamik (flyttfåglar har en daglig egen läsvila). Några barn behöver läsa och vila lite mer efter läsning än andra. Vi läste utomhus och inomhus och kopplar våra projekt till läsning. Vi erbjöd sånger, sagor , rim och ramsor i våra samlingar eller kring våra traditioner/firanden tex. lucia.

Vi genomförde dessutom en spadag /pyjamasdag där barnen fick uppleva välbefinnandet genom olika sinnen (massage, lugn musik, och lek på barnens villkor).

Slutanalys: Alla barn har dagligen minst en stund av högläsning, både planerat och spontant, inomhus och utomhus. Dessa bidrar även till att vi samtalar kring böckerna, kring bilderna, orden och koppla händelser i böckerna till egna erfarenheter. Flyttfåglarna har skapat och skrivit egna sagor vilka de sedan skapat filmer av (greenscreen, flano och dockteater) Vi har också skapat en egen "Gläntan tidning". Barnen har arbetat utifrån rubriker de själva upplevt, t ex sångsamling, rymden, lucia, olika lekar, matsedeln mm.

 

Matematik: 

Vi skapar möjligheter för barnen att möta och upptäcka matematik och matematiska begrepp under hela dagen. Vi gör matematik konkret för barnen genom att leka, mäta, räkna, lokalisera och förklara i för barnen lustfyllda och meningsfulla sammanhang. Pedagogerna använder sig också av Malmers matematikordlista A och B.  

Planering Varje dag genomsyras vår verksamhet av matematiska begrepp (sortering, antal, mönster) material-miljö, aktivitet-dag, antal-närvarande/frånvarande barn/pedagoger, mönster-pärlor/lego/färger.

Deluppföljning skrivs i dec/januari: vi jobbade enligt planen. Barnen uppskattar fortfarande att sorterar och kategorisera, räkna antal osv. Inom projektarbetet utforskade vi mönsterskapande (lejonpartboken), barnen intresserade sig mycket för att skapa mandalas (vi skulle vilja fortsätta skapa egna mandalas), På samlingarna räknas dagligen tex. dagar, antal barn. Barnen pratar om former och färger.

Slutanalys: Vi upplever att matematik genomsyrar många av våra dagliga aktiviteter och projekt. Barnen har uppskattat våra olika matematiska spel och uppgifter som de gärna plockar fram spontant och arbetar med. Vi har samtalat om begrepp, former och antal. Våra rymd- och helikopterprojekt har bidragit till många matematiska begrepp som första, andra....ordningsföljd, mätning och beräkning.

 

Naturvetenskap och teknik 

Naturvetenskap i förskolan är mångsidig och varierad. Naturvetenskap handlar om att låta barnen experimentera och undersöka olika kemiska processer och fysikaliska fenomen. Det kan vara olika kombinationer av lek och drama, kroppsliga/sinnliga och språkliga erfarenheter, fantasi, ritande och berättande, mätande och jämförande för att skapa kunskap om den omgivande världen. Miljön och materialet är en viktig del i upptäckandet av naturvetenskap. Barnen ska ges möjlighet att få utforska enkel vardagsteknik på deras egna lustfyllda och nyfikna sätt. Barnen undersöker hur saker fungerar, påverkar varandra och vilka lösningar som är möjliga. 

Planering Vi följer upp vårens planteringar där vi skördar och undersöker vad som hänt under sommaren. Vi har delat in barnen i naturgrupper som får utforska vår närmiljö via utflykter, undersökande projekt och experiment. Barnen är delaktiga i reflektionsprocessen/dokumentationerna och delar med sig av sina erfarenheten till alla.

Deluppföljning skrivs i dec/januari: Naturgruppen genomförde experiment kring vulkan och is. Experiment kring regnbågsfärger genomfördes utifrån barnens intressen i och med att barnen såg en gång en regnbåge på sin utflykt. På så sätt har vi följt upp barnens intressen. Naturgruppen skapade mycket kring respektive årstider höst och vinter både utomhus, inomhus och i närmiljön som skogar. Naturgruppens kunskaper togs med hit till förskolan (samtal på samlingen kring upplevelserna ) och det erbjöds aktiviteter kring dem nämnda sakerna även på gården.

Slutanalys: Vårt övergripande projekt om rymden, helikoptern och naturgruppen har bidragit till att vi utfört många olika tekniska experiment. Vi har skapat med olika tekniker och material. Vi har medvetet arbetat utifrån hållbar utveckling när det gäller naturgruppen och anpassat utbildningen till årstiderna.

 

Så här ska vi arbeta med kulturaktiviteter enligt Hägersten-Älvsjös kulturplan, Förskolan som kulturell mötesplats: 

Enhetsmål: På Hägerstensåsens förskolor använder barnen olika uttryckssätt genom eget kulturskapande och i mötet med förskolans och stadens kulturutbud. 

Med förskolan som en kulturell mötesplats främjar barnens förståelse för värdet av mångfald och skapar förutsättningar för at ge barnen en positiv uppfattning om sig själva. Vi integrerar eget kulturskapande i lärandet tillsammans med barnen i form av drama, musik, sång, måleri, teater, dans, bokläsning/samtal samt eget skrivande. Utbildningens utformning utgår även från barnens populärkultur. 

Planering Besök på biblioteket med flyttfåglarna. Vi lyfter och uppmärksammar olika språk och TAKK som finns i barngruppen. Utifrån barnens egna intressen kommer vi uppmärksamma dessa och arbeta vidare med dem genom ovanstående läranden. Viktigt att vi är med i samtalen kring ev. mångfald för att kunna stötta och hjälpa barnen.

Deluppföljning skrivs i dec/januari: Biblioteksbesök är uppskjutet till vårterminen. Men det skapades mycket av egen kultur på förskolan genom att sjunga tillsammans (med gitarr och utan gitarr) och genom att vi firade olika dagar (Nalledagen, pyjamasdagen, FN-dagen, Lucia, teaterföreställning av pedagoger och barnen) barnen skapade i olika projekt tex. pepparkakshus, tidningsskapande, sagokort, snöflingor, och mycket annat.

Slutanalys: Helikopterprojektet startade med att vi läste Alfons Åberg "Aja baja". Vi har visat barnen att om vi vuxna behöver information tar vi hjälp av böcker och fakta i digitala medier (källkritik). Detta har bidragit till att barnen kommit med böcker hemifrån som vi kunnat koppla till de olika ämnen vi arbetat kring. De har fördjupat sig i temat och besökt bibliotek för att finna mer information. Flyttfåglarna har arbetat mycket av, med och för kultur för barn. Vi lyfter barnens olika kulturer, traditioner och språk som genomsyrar hela vår verksamhet.

 

Så här planerar vi att arbeta med lärområdet Rörelse enligt Strategi för rörelse och fysisk aktivitet:  

Genom rörelse utvecklar barnen sin kroppsuppfattning, motorik och koncentrationsförmåga. Dagligen erbjuds barnen möjligheter till rörelse och fysisk aktivitet både utom- som inomhus. Barnen erbjuds också en god balans mellan rörelse och stillasittande under utbildningen. Naturmiljöer av olika slag används aktivt som en undervisningsmiljö för rörelse och fysisk aktivitet och ett sätt att erbjuda generella rörelsetillfällen. Pedagogernas kompetens är avgörande för att iscensätta och erbjuda miljöer och lekar som inbjuder till rörelse. Vi planerar in undervisningstillfällen där rörelse ingår, där alla barns möjlighet att röra sig gynnas, utifrån barnens behov och ålder. 

 

Planering Vi har tillgång till många gårdar som vi använder och utmanar barnen på. Vi skapar tillsammans med barnen hinderbanor. Vi cyklar, har rörelselekar och utmanar med promenader i olika terränger (skogen, parker, närmiljön, fotbollsplan). Avslappningsövningar och en lugn stund i samband med läsvilorna.

Deluppföljning skrivs i dec/januari: Vi jobbade enligt planen. Barnen fick uppleva olika gårdar och naturgruppen tog sig till olika skogar. Vi genomförde samarbetsövningar på fotbollplanen med flyttfåglarna. Barnen fick leka olika lekar med fallskärmen, rockringar och bollar. På gården fick barnen lära sig nya rörelselekar som visades stort intresse för. Ett av våra material som uppskattades av barnen på klättargården var hopprepen.

Slutanalys: Våra gårdar utmanar och bidrar till mycket rörelse. Vi har gått på utflykter till skogen, parker och Västertorpshallen. Där har vi bl a byggt hinderbanor, lekt lekar, bollkontroll och framförallt arbetat med kroppen och rörelse. Gruppstärkande och turtagande.

 

Så här ska vi arbeta med lärmiljöer enligt de pedagogiska ställningstagandena för likvärdiga och tillgängliga lärmiljöer på Hägersten-Älvsjös kommunala förskolor: 

Enhetsmål: Utbildningen på Hägerstensåsens förskolor bedrivs i likvärdiga och tillgängliga lärmiljöer som uppmuntrar till kreativitet, utforskande lek och kommunikation.

Organisation/struktur: att skapabegripliga sammanhang och tydliga fysiska miljöer ger barnen större möjlighet till inflytande och ökad delaktighet. Mötesplatser som skapar en social tillgänglighet, där både olika barn och pedagoger kan mötas kring.

Pedagoger förhållningssätt: pedagoger är medvetna om det reflekterande och utforskande arbetssättet samt att deras uppgift är att skapa en stöttande undervisningsmiljö för alla barn där de utmanar, leder, inspirerar, uppmuntrar och stöttar barnen.

Material: lättillgängligt och estetiskt tilltalande lärmiljöer och material skapar en begriplighet som främjar trygghet, lek, kommunikation och lärande. Material och platser inom olika lärområden kombineras för att barnen ska kunna leka och utforska "ämnesöverskridande".                       

Genom vårt arbetssätt och vårt bemötande av alla barn vill vi uppmuntra, stödja och utveckla barnens lärande via undervisning i lek och utforskande.  

Planering Vi har skapat sorteringskort för att underlätta och främja sortering och ansvarsfördelning. Vi har jobbat med att anpassa miljön till vår barngrupp, gjort lite förändringar som underlättat för barnen. Miljön och rutinerna är föränderliga och anpassningsbara.

Deluppföljning skrivs i dec/januari: Sorteringskorten har använts mest i början av höstterminen. Vi pausade med dem efter ett tag då vi såg att barnen hittade platserna till material och var mer insatta i sortering efter ett tag. Miljön utvecklas vidare och vi anpassar efter barnens behov och intressen. just nu utvecklar vi miljön så att den blir mer ljud / syn dämpande tex. frostplast i fönstren på Fjärilen, spara på intryckt med material (byta ut istället för att ha för mycket framme).

Slutanalys:Barnen har tillgång till det mesta av vårt material

 

Så här ska vi arbeta med digitalisering enligt de pedagogiska ställningstagandena i planen Digitalisering på Hägersten-Älvsjös kommunala förskolor: 

Arbetet med digitalisering i förskolans utbildning ska utvecklas. Alla barn ska ha likvärdig tillgång till digitala verktyg och ska ges möjlighet att utveckla en adekvat digital kompetens. Barnen erbjuds och utmanas att använda sig av digitala verktyg som en integrerad del i utbildningen där de inte blir passiva konsumenter utan är aktiva producenter. Barnen utmanas att med hjälp av digitala verktyg och olika medier söka information utifrån behov och intresse. Vi möjliggör för barnen att med digitala verktyg vara delaktiga i dokumentationsarbetet av sina lärprocesser.  

Planering Vi använder oss av bookcreator, greenscreen och olika lärappar som komplement till barnens skapande och utforskande. Den analoga programmeringen använder vi också vad gäller skapa mönster av pärlor ex. Sökandet efter information och kunskap (källkritik).

Deluppföljning skrivs i dec/januari: Inom tidningsskapande använde vi oss av Word, och bildsökning. En pedagog skrev barnens text analog på papper och barnen fick skriva samma text digitalt på lärplattan. Vi jobbade också med piccollage för att skapa affischer till affären. Mönsterskapande och analoga programmeringen fortsätter med hjälp av mallar som barnen skapar själva eller som vi skrev ut tex. med pärlor, och plusplus. Sagoskrivningen med flyttfåglarna planeras utvecklas i vårterminen med hjälp eventuella appar som greenscreen eller bookcreator.

Slutanalys Flyttfåglarna har i sitt sagoskapande använt sig av greenscreen och lärplattan för att spela in sina olika sagor. Webbägget har vi använt för att synliggöra detaljer i våra arbeten. Kortare informationsfilmer om fåglar och rymden har bidragit till att vi arbetat vidare med den informationen som vi sett.

 

Så här ska vi arbeta med introduktion: 

Vi arrangerar fysiska visningar av förskolorna för vårdnadshavare och barn, som enhetens pedagogiska utvecklingsledare ansvarar för. Före introduktionsstart skickar avdelningspersonalen ut information om introduktionen och utbildningen till hemmen. Vi använder oss av familjeaktiv introduktion där vi utgår ifrån enhetens framtagna introduktionsdokument.  

Planering Förberedelse i arbetslaget och uppföljning. 

Deluppföljning skrivs i dec/januari: Vi skickade ut information till vh. och följde upp inskolningen med ett kort samtal.

Slutanalys Vi samarbetar mellan yngre- och äldrebarnsavdelningarna när det gäller överinskolning.

 

 

Så här ska vi arbeta med överintroduktion mellan avdelningarna: 

Inför en flytt mellan avdelningar ska barnet/barnen ges möjlighet att besöka den nya avdelningen vid flera tillfällen. Personalen ansvarar för planeringen av besöken. Barnets individuella dokumentation och information följer med till nya avdelningen genom ett överlämningssamtal mellan lärarna. 

Planering Vi bjuder in yngrebarnen under vissa perioder under hela året till oss för att introducera avdelningarna. Vi har ett öppet klimat på förskolan där alla barn känner alla vuxna vilket underlättar vid övergång.

Deluppföljning skrivs i dec/januari: vi jobbade enligt planen.

Slutanalys Vi samarbetar mellan yngre- och äldrebarnsavdelningarna när det gäller överinskolning.

 

Så här ska vi arbeta med de blivande skolbarnen enligt Plan för övergång förskola-skola:  

Hägerstensåsens förskolor ingår i stadsdelens kluster 4 vilket innebär ett samarbete med midsommarkransens skola. Alla blivande skolbarn i enheten ingår i gruppen "Flyttfåglarna". Under vårterminen erbjuds de blivande skolbarnen olika aktiviteter i tvärgrupper både på den egna förskolan men också inom enheten. Skolbarnsansvariga pedagoger på varje förskola ansvarar för gruppen och aktiviteterna.  Vid önskemål från vårdnadshavare deltar ansvariga lärare i trepartssamtal med informationsöverföring. Vårdnadshavare måste vara närvarande under samtalet och besluta om att släppa på förskolans sekretess gällande barnet. Gemensamt avslutningsfirande genomförs på den egna förskolan i juni med bl.a. utdelning av diplom och/eller rosor.   

Planering Vi har vår flyttfågelgrupp som under hela året arbetar med skolförberedande aktiviteter och på slutet av vårterminen går vi till skolgården för att uppleva miljön på nära håll.

Deluppföljning skrivs i dec/januari: Flyttfåglarna arbetade kring samarbete för att lära känna varandra och för att se varandras styrkor och behov. På detta sätt utvecklades relationerna bland barnen. Vi utmanar flyttfåglarna med en egen läsvila dagligen där vi läser oftast kapitelböcker och barnen får ibland uppgifter efter läsningen och ibland djupa samtal efter och under läsningstillfället. Ungefär en gång i veckan och ibland oftare hade flyttfåglarna ett eget möte där vi som sagt utforskade samarbete genom övningar, rörelselekar både inomhus och utomhus i närmiljön. Vi gick över till sagoprojektet där flyttfåglarna jobbade i små grupper för att skapa egna sagor kring en försvunnen bokstav. Under vårterminen kommer vi att fortsätta utveckla dessa sagor så att dem kan presenteras tex. med appar eller annan material. Vi går efter barnens intressen. Vi kommer dessutom fördjupa oss i frågor kring känslor och tankar kring övergången till skolan.

Slutanalys Slutanalys: Flyttfåglarna har varje vecka haft sina egna gruppstärkande aktiviteter. Vi har arbetat med skriftspråket, förhållningssätt, känslor och tankar kring övergången.

 

 

 

Så här ska vi arbeta med samverkansformer med vårdnadshavare: 

(antal erbjudna, antal genomförda, genomförande) 

Inför samtalen sitter hela arbetslaget tillsammans och diskuterar barnen kopplat till utbildningen, samt hur vårt arbetssätt/förhållningssätt möjliggör för barnen att bli. Detta syftar till att möjliggöra att alla i arbetslaget står beredda att genomföra samtalen samt att transparensen kring synen på det enskilda barnet maximeras. När vi sedan påbörjar samtalet meddelar vi vårdnadshavarna att det som tas upp under samtalet är grundat på arbetslagets gemensamma syn på barnet kopplat till utbildningen. Samtalen som sker i Skolplattformen utifrån stadsdelens framtagna samtalsunderlag. Samtalen genomförs dagtid och en pedagog deltar i varje samtal om inte särskilda önskemål eller omständigheter föreligger. Samtliga samtal dokumenteras enligt underlaget. Efter genomförda samtal återkopplas och analyseras det som framkommit av arbetslaget. Syftet är att informera varandra och planera hur undervisningen skall utformas utifrån barnens intresse och behov. Alla vårdnadshavare erbjuds ett mellanliggande samtal under vårterminen. Introduktions- och avlutningssamtalen erbjuds utöver de mellanliggande. Språkkartläggningen (språkdomäner) genomförs i samband med introduktionen/ introduktionssamtalet. Avslutningssamtalet erbjuds alltid under november-januari. 

Vi erbjuder ett ”Möte för Vårdnadshavare” under höstterminen. Vi bjuder in till Vernissage i slutet på varje termin. Vårdnadshavarna är välkomna att besöka verksamheten under en dag, efter planering med avdelningspersonal. Vi har ett interkulturellt förhållningssätt där vi efterfrågar vårdnadshavarnas delaktighet i utbildningen. Genom att synliggöra och involvera barns hemkulturer möjliggörs skapandet av trygghet och självtillit hos barnen. 

 

Planering I oktober har vi planerat vårdnadshavarmöte. I december och maj har vi vernissage. Vi har daglig kontakt vid lämning/hämtning och genom andra kanaler vid behov. Vi planerar våra utvecklingssamtal där vi har en öppen dialog. Vi värnar om och uppmärksammar barnens hemkulturer.

Deluppföljning skrivs i dec/januari: På utvecklingssamtalen som vi hade i höstterminen med flyttfåglarna fick barnen vara med en stund för att göra dem mer delaktiga. Vernissagen uppskattades av barn och vh. Många vårdnadshavare uttryckte att deras barn var så glada att vi genomförde pyjamasdagen som var barnens önskemål. Det har resulterat i att barnen kommer med nya önskemål dagligen om hur deras verksamhet ska utformas.

Slutanalys Vi alla på äldrebarnsavdelningarna har hela tiden daglig kontakt med VH när de lämnar och hämtar. VH känner sig trygga med att samtala med oss alla. Där vi lyfte både vad vi har gjort, men samtidigt om det är något annat vi behöver lyfta med dem. Vi ordnar vernissage där vh och barnen får gå in och se vår verksamhet. Och självklart har vi utvecklingssamtal och avslutningssamtal med alla som vet.

 

 

Så här ska vi arbeta miljöeffektivt enligt planen för Kemikaliesmart förskola: 

Samtliga pedagoger ska genomgå den webbaserade utbildningen som erbjuds kontinuerligt. Genom enhetens gemensamma projekt Hållbar framtid, ska utbildningen innebära ett medvetet kemikaliearbete. Vår undervisning ger barnen möjlighet att utveckla kunskaper om hur de kan bidra till en hållbar framtid och de ska även ges möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt. Vi strävar efter att alltid släcka belysning i utrymmen som vi inte befinner oss i. Vi undviker stand-by-lägen på elektronisk utrustning och strävar efter att packa torkskåpen torkeffektivt. Miljöarbetet ska vara en integrerad del av den pedagogiska verksamheten och barnen ska ges möjlighet att aktivt delta i arbetet. Vi uppmärksammar internationella dagen för Moder jord och Skräpplockardagar i samarbete med ”Håll Sverige rent”.  

Planering Fokus på hållbar framtid genom att uppmärksamma barnen att vi tar hand om miljön inomhus och utomhus (uppmana barnen att sopsortera). Vi använder oss av återvinningen inom skapande aktiviteter. Ta till vara energiagenternas material och kunskaper (förstoringsglasen, ramsor, sånger och uppgifter).

Deluppföljning skrivs i dec/januari: I början av höstterminen grävde vi ner en förmultningsbräda som vi kommer att följa upp med barnen under vårterminen. Vi gjorde detta i samband med håll Sverige rent dagen. Hållbar framtid genomsyrar verksamheten då vi vardagligen uppmuntrar barnen att sopsortera både inomhus och utomhus, släcka lampor mm.

Slutanalys Vi har grävt upp förmulltningsbrädan. Där lyfter vi

verkligen hur viktigt det är att ta hand om vår planet.

 

Så här ska vi arbeta enligt Plan med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling:  

Planen med aktiva åtgärder ska ses som ett levande dokument och dess innehåll ska alltid ställas mot aktiviteter inom ramen för utbildningen. Planen är också ett arbetsredskap i situationer som uppstår inom ramen för dess innehåll. Planen arbetas aktivt med under avdelningarnas reflektionsforum, lärarforum, förskolemöten samt under avdelningsmöten.  

Planering På varje förskolemöte lyfter vi: aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling för att anpassa arbetssättet och miljön i förebyggande syfte.

Deluppföljning skrivs i dec/januari: Vi fortsätter att lyfta aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling så att vi kan anpassa arbetssättet och miljön vid behov.

Slutanalys Vi har haft dialoger med barnen hur vi bemöter varandra med respekt och tillit. Att alla är olika och att vi och barnen ser

det som en tillgång. Vi ger dem verktyg för att hantera olika konflikter.