Hägerstensåsens förskolor - Fröet-Undervisningsplan 23-24

Avdelningens undervisningsplan beskriver hur avdelningen ska lägga upp sin undervisning utifrån målen i förskolans läroplan, Hägerstensåsens förskolors Verksamhetsplan, enhetens övergripande projekt Hållbar framtid, samt övriga relevanta styrdokument.

Inledning 

Hägerstensåsens förskolors undervisning bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö 18), Skollagen, Barnkonventionen, Stockholms stads skolprogram, Verksamhetsplan 2023, samt personalens pedagogiska yrkeskompetens. Vi arbetar även utifrån Planen med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling samt stadsdelens språkprogram och övriga pedagogiska ställningstagande. Vår undervisning vilar på enhetens gemensamma vision:   

Hägerstensåsens förskolor - där delaktighet, mångfald och samarbete ger en likvärdig utbildning där trygga barn med lust lär och utvecklas. 

Vår främsta utgångspunkt är att erbjuda barnen en trygg, rolig och lekfull, men också omväxlande och meningsfylld utbildning. I den dagliga samvaron med barngruppen eftersträvar vi att varje barn ska uppleva att vi tar det på allvar, att barnet är en betydelsefull individ och en viktig gruppmedlem. Pedagogernas barnsyn präglas av en tilltro till barns kapacitet att utvecklas och lära i sin takt och på sitt sätt. För att detta ska kunna uppnås krävs att vi pedagoger är lyhörda, delaktiga och flexibla. Vår ambition är också att vårdnadshavarna ska känna förtroende för vår utbildning och att de ska uppleva att deras barn lär, trivs, utvecklas hos oss. 

Vi använder oss av Veli Tuomelas fem språkpedagogiska principer i syfte att stödja barns tillägnande av språket under hela dagen. Vi arbetar med att dela gruppen om färre barn för att skapa språkutrymme. I de mindre grupper möjliggörs barnen till att sätta ord på sina upplevelser, anpassa språk efter kontexten. Pedagogerna använder sig av ett rikt språk med riktiga begrepp.  

Vi använder oss även av öppna frågor och utmaningar utvecklas barnens förmåga att berätta, resonera och formulera sig. Utbildningen anpassas utifrån barnens intressen och referensramar.   

 

Projekterande arbetssätt 

Alla barn i Hägerstensåsens förskolor ges samma förutsättningar till utbildning. Vår pedagogiska metod är ett utforskande arbetssätt där utveckling och lärande sker i samspel med omgivningen, dvs. i interaktion mellan olika individer, miljöer och material. Vi arbetar ämnesöverskridande i projektet Hållbar framtid, såväl social, ekonomisk och miljömässig. Inom projektarbetet ges barnen möjligheter till både planerade och spontana undervisningstillfällen där alla läroplanens mål integreras. Projektet Hållbar Framtid ska genomsyra hela utbildningen. Barnens tankar, idéer och erfarenheter är i fokus. Deras frågor, nyfikenhet och lust styr projektens längd, takt och riktning. Projekten har inget färdigt slutmål eller datum, det är processen inte produkten som är viktig. Pedagogerna är medforskande och processerna dokumenteras för att efter reflektion och analys föra arbetet framåt. 

 

Pedagogisk dokumentation 

Vi ser pedagogisk dokumentation som ett förhållningssätt, och som kommunikation samt som motor i uppdraget att dokumentera, följa upp och utveckla förskolans utbildning. Vi observerar, dokumenterar, reflekterar och analyserar i arbetslaget. Detta i syfte att stödja barnens möjligheter att se, hitta strategier, göra upptäckter, minnas, förstå och få syn på sina egna lärandeprocesser. Arbetet syftar även till att möjliggöra ett samlärande mellan barnen. Barnen göras delaktiga i dokumentationsarbetet genom väggdokumentationer i barnens höjd som erbjuder återbesök i densamma samt att de utmanas att själv dokumentera. Den pedagogiska dokumentationen möjliggöra för vårdnadshavarna att bli delaktiga i vad barnen intresserar sig för i utbildningen. Dokumentationen från verksamheten utgör grund för det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs på enheten. Dokumentationen syftar även till att möjliggöra för oss i förskolan att nå ut till samhället i stort. 

 

I det följande presenteras de arbetssätt som Fröet valt att, utifrån Verksamhetsplanen 2023 och uppdragen i övriga styrdokument, fokusera på under 2023–2024 

 

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Barns delaktighet och inflytande:  

Enhetsmål: Utbildningen på Hägerstensåsens förskolor är inkluderande och erbjuder alla barn likvärdiga möjligheter att uttrycka tankar och åsikter för att ha reellt inflytande över sin vardag.  

Barnens delaktighet och inflytande utgör grund för att barnen ska känna att de tas på allvar, respekteras och få sina röster hörda. Genom att dela upp gruppen i grupper om färre barn öppnas det upp möjligheter till att barnen tar större talutrymme och känna sig sedda. Pedagogerna är närvarande och inlyssnande samt bekräftar positivt barnens funderingar och hypoteser. Genom pedagogernas förhållningssätt skapas det också möjligheter för barnen att känna tillhörighet i gruppen och delta utifrån sina egna förutsättningar, behov. 

 

Planering: 

Vår främsta utgångspunkt är att erbjuda barnen en trygg, rolig och lekfull, men också omväxlande och meningsfylld utbildning. Barnsynen präglas av en tilltro till barns kapacitet att utvecklas och lära i sin takt och på sitt sätt. Därför är vår övergripande målsättning att utveckla varje barns tillit till sig själv och sina egna speciella förmågor. För att detta ska kunna uppnås krävs att vi pedagoger är lyhörda, delaktiga och flexibla. Under de fösta veckorna på HT observerar vi barnen, och samlar in deras intressen och behov. Dessa används vid kommande projektplaneringar. Vi söker och efterfrågar även barnens tankar kring, och synpunkter på våra aktiviteter och vår miljö.  Barnen möjliggörs att uttrycka sina tankar och idéer samt att ta del av varandras åsikter, strategier och kunskaper. 

• Stanna kvar i det barnen lockas av, fördjupa utforska med barnen.
• Genom att ordna tillfällen där barnen får välja/rösta mellan olika alternativ, ex vilken bok vi ska läsa, vilken park vi ska gå till osv, blir barnen mer delaktig i sin vardag samt får en förståelse för hur demokratiska beslut växer fram.
• Ge barnen möjligheter till ansvar, ex vid på /avklädning
• Lita på deras förmåga, ge dem tid i vardagens rutiner.
• Tillgängliga lärmiljöer, med bild och text som gör barnen delaktiga i sin verksamhet.
• Vi respekterar om barnet säger nej, och inte vill pröva vara med "just idag".
• Hjälpa barnen att reflektera över det egna lärandet genom att en gång i veckan se tillsammans på bilder via projektorn vad vi gjort och varit med om under veckan som varit , kopplat till vårt projekt. Lyssna in barnens reflektioner.
•  Vi använder oss även av öppna frågor. De öppna frågorna bidrar till att stärka barnens tillit till sitt eget tänkande och det möjliggör för oss pedagoger att ta fasta på barnens förförståelse och anpassa verksamheten så det utgår ifrån barnens intressen. 

I den dagliga samvaron med barngruppen eftersträvar vi att varje barn ska uppleva att vi tar det på allvar, att barnet är en betydelsefull person och en viktig gruppmedlem. Utbildningen dokumenteras kontinuerligt och genom reflektion och analyser i dokumentationerna, får vi kunskap om barnens intressen, förförståelse och behov i olika situationer. Genom att använda oss av pedagogiska dokumentationer möjliggörs vi att tillsammans i arbetslaget, med barnen och med vårdnadshavarna reflektera över utbildningen. Dessa pedagogiska dokumentationer syftar till att föra barnens lärande och utveckling framåt, liksom avdelningens pedagogiska verksamhet.

Deluppföljning skrivs i dec/januari: Återuppta barnens reflektion på fredagar, där barnen får reflektera över vad vi gjort under veckan. Planera för att skapa mer tid till barnen vid på /avklädning. Inte känna oss stressade som pedagoger i hallen. Alltid ta en mindre grupp. Ge barnen mer ansvar ex, ställa sina skor på hyllan, plocka undan pennorna när de ritat klart.

Ordna röstning med barnen ex i samlingen eller sagostunden. Säkerhetsställa att det finns bild och text i vår miljö.

Flytta våra "bubblor med öppna frågor" så att vi pedagoger ska se dem och påminnas om dem och få stöttning.

Slutanalys skrivs i maj: Vi fick minskat barnantal i mars, 11barn. Vi gjorde om vår miljö i bygghörnan för att i upplevde att barnen störde varandra när det var öppna ytor. Nu får de ett bättre fokus i de två olika hörnorna som bildats. Vi har fått upp mycket dokumentation denna termin och sett att barnen även använder den . Det blir spontana "pratstunder" mellan barnen när de ex ser sig själv/eller en kompis göra något på en bild. Efter att vi blivit färre antal barn upplever vi att det blivit lugnare i hallen efter som vi ofta just bara delar 5/5 barn. Barnen har fått in sin rutin att ta en bok och sätta sig medan de väntar in sina kompisar. Vi upplever att de mer och mer och fler och fler har fått ett intresse av att försöka klä av och på sig. Barnen har även börjat hjälpa och erbjuda sin hjälp till sina kompisar, vilket är väldigt fint. Vi har även arbeta hårt för att barnen ska ta sitt ansvar när de lekt klart att plocka undan sina leksaker, vilket vi tycker gett resultat.

 

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Normer och värden:  

Barnen ges samma förutsättningar till utforskande. Barnen erbjuds aktiviteter utifrån sina egna förmågor och intressen. Barnen uppmärksammas på vikten av att må bra och känna glädje genom att leka och utforska tillsammans. I arbetssättet kring normer och värden ses barnens olikheter som en tillgång för utveckling och allas åsikter är lika mycket värda. Alla barn ges möjligheter till att utvecklas i en egen takt och alla barn får den tiden att uttrycka sig på olika sätt. Utbildningen speglar de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s barnkonvention. Den dagliga möten med barnen ska präglas av förståelse för alla barns lika värde samt människors rättigheter. 

Planering :

• Vi kommer att lägga vikt vid samarbetsövningar för att stärka gruppdynamiken och lära känna varandra. Genom att dramatisera olika problemlösningar inför barnen vill vi få en diskussion om vad som händer.
• Vi arbetar nära barnen för att hjälpa barnen att se och förstå att man kan delta i leken på olika sätt efter sina egna förutsättningar.
• Uppmärksamma barnen på att kunna hjälpa en kompis som behöver hjälp/ trösta någon som är ledsen.
• Vi pedagoger ska vara goda förebilder för barnen och vi samtalar tillsammans för att ha ett likvärdigt förhållningssätt till barnen. Vi strävar efter att försöka säga ja i stället för nej, vid ett nej ska anledningen motiveras.
• Att våga/kunna säga stopp till en kompis, anv kompisböckerna, "säg stopp". Måla en stopp-hand som symbol.
• Arbeta med med känslor genom sagor, ramsor, lek. Ex på "vem är arg" 

Deluppföljning skrivs i dec/januari: Barnen har under ht blivit trygg och harmonisk. De är nyfikna och glada och vissa barn börjar ta kontakt med varandra och vill leka. De flesta barn kan varandras namn och reagerar om någon är ledsen. Några barn erbjuder sig självmant att försöka göra en kompis glad som har blivit ledsen. De klappar, kramas och vill hämta nappen till de ledsna kompisen.

Efter vårt påbörjade arb med stopp handen har vi sett och hört hur barnen visar och säger stopp till varandra.

Vårt fortsatta arbete

Leta efter fler sammarbetsövning som vi kan använda oss av under dagen.

Fortsätta arbete med kompisböckerna. Läsa och konkretisera sagan med djuren kanin och igelkotten som finns på avd.

Ta upp arbetet med känslor tillsammans m barnen. Anv spegel och se hur vi ser ut i olika känslouttryck. Dokumentera oss själva . Prata om när vi kan bli ledsna och arga osv . Anv sången  arg- ledsen -glad sången. Ta hjälp av litteratur.

Slutanalys skrivs i maj: Vi har använt oss utav sagor i sagostunden där känslor och samspel varit huvudfrågan. Vi upplever att fler och fler barnen blivit mer medvetna om vad man "inte får göra med en kompis", ex "inte puttas, "inte slå". De kommer och berättar, de har börjat trösta och klappa varandra, de sätter upp sin hand och säger stopp när någon kompis gör något som inte känns bra. Vi har även använt oss utav skapande material, och ritat "på ett arg sätt", ritat på ett glatt sätt", ritat på ett ledsamt sätt". Det var en liten test från vår sida, i efterhand kanske abstrakt för barnen, men dokumentationen sitter uppe vid ett av våra matbord , och barnen pratar återkommer och pratar ofta om det. Vi har under terminens gång hört att barnen börjat nämna "vi kan göra tillsammans", när det gäller att bygga med tågen, eller läsa en bok.

 

 

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Omsorg, utveckling och lärande (Särskilt fokus på Språk, Matematik, Naturvetenskap och Teknik): 

Språk 

I utbildningen erbjuds barnen möjligheter till berättande, böcker, skriftspråk, tecken, bilder, ritande/skrivande och sjungande samt rim och ramsor i en språkstimulerande lärmiljö. 

Olika former av högläsning sker dagligen på ett inbjudande och lustfyllt sätt med aktiva pedagoger som läsande förebilder. Innehåll på det som läses anpassas utifrån barnens pågående intresse, nyfikenhet eller projekt. Barnen erbjuds också olika sort av texter under lässtunder. I arbetssätt ses läsförståelse som en process, där en och samma bok kan läsas flera gånger på olika sätt. I utbildningen erbjuds barnen också dialogisk läsning, boksamtal som ger utrymme till gemensam reflektion, med öppna frågor kring det vi läser eller har läst tillsammans. 

Planering

 

• Mestadels under dagen är barnen indelande i mindre i grupper, detta för att skapa en lugnare atmosfär, som gynnar koncentration samt uppmuntra till interaktion genom att erbjuda barnen många möjligheter till samtal med varandra och pedagogerna.  Vi pedagoger uppmuntrar barnen att lyssna på varandra när kompisen vill berätta/säga något.
• Vi använder oss utav andra språk då och då på avdelningen för att visa att alla språk är lika värdefulla. tex när vi räknar eller när barnen fyller år, då sjunger vi på barnets språk, om barnet vill, och tar hjälp av digitala verktyg om vi inte kan födelsedagssången på barnet språk. Sagor via polyglytt på barnens språk.
• Skapa meningsfulla möten i vår miljö som ger möjlighet till språkande och samspel.
• Vi läser/berättar sagor för barnen varje dag. Detta sker med hjälp av flano (bilder), eller tredimensionellt material, samt även fysiska böcker. Utöver detta använder vi ibland ipaden och appen Polyglytt och projicerar sagan på en projektduk, och läser därifrån.
• Samling varje dag i mindre grupp, där vi sjunger, leker med ord med hjälp av rim, ramsor, samt ge barnen uppdrag att beskriva något, ex sin stumpa. Vi använder och kombinera flera olika uttrycksformer som kan stötta språkutvecklingen, till exempel bild, rörelse och sång. ex. Vi sjunger att vi hoppar och hoppar samtidigt. Vi använder oss utav rytmikinspirerad undervisning med till exempel stavelsegång och att klappa våra namn
• Vi ställer öppna frågor och följdfrågor till barnen, samt ger dem tanketid och talutrymme.
• Vi omger barnen med ord i alla sammanhang. Benämner och beskriver föremål och det vi ser och ger på så sätt barnen ett utökat ordförråd.
  
• Samtalar om ord och deras betydelse, förklara obekanta ord och begrepp som vi stöter på tillsammans med barnen under dagens utbildning.
• Vår lärmiljö är uppmärkt med namn och bild på allt vårt material.
• Vi använder oss utav teckenstöd och bildstöd då och då under dagen för att förtydliga vardagen för barnen.
• Böcker finns tillgängliga för barnen i alla rum på avdelningen så att barnen själva kan ta fram och titta, bläddra och läsa i dem samt använda dem i leken.
• Vi uppmuntrar till eget berättande. Varje dag läser, berättar, sjunger, ritar, rimmar och ramsar vi med barnen. .

 

Deluppföljning skrivs i dec/januari: Vi har arbetat mycket med språket under Ht, vilket vi sett gett resultat hos barnen. De berättar och återberättar spontant. De nynnar och sjunger sånger som vi sjungit under hösten. Många barn har lärt sig vissa tecken som vi arbetat med under samlingen och under dagens rutinsituationer. Barnen är mycket intresserade utav böcker och tar gärna en bok för att titta i själv, eller tillsammans med några kompisar. Några barn har börjat förstå vad som menas med att rimma, som vi gjort en hel del på samlingen och i sagostunden. 
Vi har  besökt biblioteket några få gånger med färre antal barn och sett på filmvisning.

Vi har ordnat miljön och visat på och inspirerat barnen till att berätta egna sagor med våra figurer och djur vilket vi ser att de nappat på.

Vårt vidare arbete känner vi att vi pedagoger behöver förbättra oss på att ställa öppna frågor, se tidigare text. Lyfta in olika språk i verksamheten , både barnens och andra språk. Räkna på annat språk och även sånger.

Ge barnen uppdrag att kunna beskriva föremål, ex sina stumpor.

Slutanalys skrivs i maj: Vårt arbete med språket har fortsatt som vi känner på en bra nivå. Barnen använder fortfarande våra sagopåsar och gör egna sagor med figurerna. De smalas även flera barn och leker samling, ett barn tar en ledarroll och de andra barnen lyssnar på fröken. De använder sig och "hejsången" och sen tar de fram påsar och erbjuder sina kompisar att ta något från påsen. Vi har sjungit mest på engelska när vi lyft in andra språk i samlingen. Vi har fortsatt leka med språket , tex rim, och vi hör att barn nu spontant kan säga och kommentar att "något rimmar". Under terminen har många barn fått upp en nyfikenhet kring bokstäver, vilket vi anammat. Vi har pratat mycket om barnens första bokstäver. De har jämfört sina bokstäver i sina namn och ser och kan urskilja sin bokstav i ett ord /text. Vi har ordnat hela alfabetet på golvet där bokstäverna med tecken syns tydligt. Vi läser och tittar mycket i böcker med bernen. Vi ser att även de sätter sig spontant och tycke rom att sitta tillsammans och titta och peka i varandras böcker.

 

Matematik: 

Vi skapar möjligheter för barnen att möta och upptäcka matematik och matematiska begrepp under hela dagen. Vi gör matematik konkret för barnen genom att leka, mäta, räkna, lokalisera och förklara i för barnen lustfyllda och meningsfulla sammanhang. Pedagogerna använder sig också av Malmers matematikordlista A och B.  

Planering

För yngre barn är det viktigt att få uppleva olika begrepp, och att de får ord för sina tankar och upplevelser. Barn får många erfarenheter av matematik genom att jämföra föremål. Längd, vikt, volym, färg, form, antal, konsistens och material är egenskaper som kan jämföras mellan olika saker. Sortera, klassificering, hastighet är också matematik.

Vi skapar möjligheter för barnen att möta och upptäcka matematik och matematiska begrepp under hela dagen och göra matematik konkret för barnen genom att samla, jämföra, sortera, klassificera, dela, och räkna i för barnen lustfyllda och meningsfulla sammanhang, där vi pedagoger benämner matematiska begrepp och använder oss av ett i övrigt rikt och nyanserat matematiskt språk.

• Genom lekar där barnen får uppdrag att ex ” kryp under stolen, ställ dig bakom stolen, osv få in begrepp från Malmers ordlista.
• Göra ordmoln med de begrepp vi vill lägga extra fokus på denna termin.
• Matematiken genomsyra dagens utbildning, i alla situationer; genom samtal, upplevelser och reflekterande pedagog.
• Introducera formerna rund, fyrkant, trekant för barnen genom sång, rim, ramsor, skapande, introducera saxen samtidigt?
• Använda Mattelådor vid ex samling för förståelse för taluppfattning

 

 

Deluppföljning skrivs i dec/januari: Matematik genomsyrar vår vardag. Barnen får många upplevelser av matematiska begrepp som längd, vikt, volym, färg , form, antal, konsistens, hastighet när vi äter mat, klär av/ på oss, leker i bygghörnan, skapar med fingerfärg, springer och rör oss på gården mm.
När det är dags att ” städa undan ” för ex kommande samling , blir det en sorts sorteringslek att hitta alla sakernas rätta plats.

Vi har under terminen iordningställt en matematikhörna med material som ger matematiska upplevelser så som magnetism, vikt, geometriska former, sortera, räkna.

Vi kommer fortsätta arbeta med att ge barnen lekfulla uppdrag utifrån malmers ordlista, ex , kan du krypa under stolen, kan du ställa dig bakom stolen, kan du sätta dig på stolen mm. Vi planerar för att under vt introducera barnen och göra dem uppmärksamma på olika former, vi tänkte börja med cirkel och triangel. Vi planerar även för att ha en matematiksamling två gång i veckan , där mer fokus är på matematik.  Anv av mattelådor som ett roligt inslag när vi vill ge barnen en förståelse för taluppfattning. 

 

Slutanalys skrivs i maj: Vår planering har fullföljts. Barnen har uppskattat mattelådorna. Vi upplever att de börjat känna igen de olika siffrorna nu och några barn kan se skillnad på siffror och bokstäver. Efter att vi sjungit och arbetet med de olika formerna har vi hört att de spontant pratar om cirkel och triangel. Ex när vi är i skogen , kan de göra en koppling att något är "runt som cilla cirkel". Att få uppdrag att krypa /sitta på stolen har varit roligt. Vi upplever att prepositioner har blivit mer klara hos fler barn än tidigare.

 

Naturvetenskap och teknik 

Naturvetenskap i förskolan är mångsidig och varierad. Naturvetenskap handlar om att låta barnen experimentera och undersöka olika kemiska processer och fysikaliska fenomen. Det kan vara olika kombinationer av lek och drama, kroppsliga/sinnliga och språkliga erfarenheter, fantasi, ritande och berättande, mätande och jämförande för att skapa kunskap om den omgivande världen. Miljön och materialet är en viktig del i upptäckandet av naturvetenskap. Barnen ska ges möjlighet att få utforska enkel vardagsteknik på deras egna lustfyllda och nyfikna sätt. Barnen undersöker hur saker fungerar, påverkar varandra och vilka lösningar som är möjliga. 

Planering

Naturvetenskap och teknik är sammanflätad i vår verksamhet. Barnen bygger med naturmaterial, kartong, kottar och stenar samtidigt så de använder sig av olika tillbehör som hjälp i byggen från ateljén. Utomhus kommer naturen användas för observationer av växter, djur, naturfenomen. På och runt omkring Majamyras gård finns rika möjligheter för barnen att leka i, uppleva och utforska naturen och följa årstidsväxlingarna. Vi går också till skogen, samt 4h-gården.

• Erbjuda barnen att plantera; gula ärtor, popcorn, kattgräs . Vi vill ha växter som en del av vår inredning. Barnen ska få möjlighet att följa en växtprocess, samt även smaka på det vi kan äta, och leka med sina djur i det "riktiga gräset".
• Vardagsteknik: Introducera saxen på avdelningen genom att klippa på olika sätt.
• Projekt kring "flyta sjunka" utifrån knacka på. Använda naturmaterial tillsammans med färdigt material.

Deluppföljning skrivs i dec/januari:

Under hösten besökte barnen skogen och lockades av att ta med sig materialet hem till förskolan. De använde sina löv, pinnar, ekollon, bär och kottar till att skapa hösttavlor. Barnen introducerades för klister; hur fungerar det och hur gör man för att få fast ett föremål på ett annat. Vi använde oss utav flytande klister och limstift beroende på vad som skulle sättas fast på vilket material. Barnen har även under hösten fått pröva saxen som en del av vardagstekniken. 
Under vt kommer vi fortsätta med användning utav saxen , samt introducera en ny klisterform/ teknik med hjälp av limpistolen som vi ska använda i vårt projekt knacka på. Innan snön försvinner ska vi ta in snö och uppleva vad som händer, färga den på olika sätt. Under våren tar vi tag i att plantera med barnen som inte hann med under hösten. Odla det som gror snabbt, gula ärtor och paprika. Utgå från knacka på när gubben vattnar sin blomma. När det blir varmare ute vill vi låta barnen leka med vatten och uppleva fenomenet flyta sjunka.

Vi vill hitta ett träd tillsammans med barnen, dit vi kan återkomma studera och och dokumentera vad som sker med trädet under årstiderna.

 

Slutanalys skrivs i maj: Vi har planterat med barnen , men det kom inte upp något, vi gissar att det var för tidigt på säsongen. Saxen finns framme så barnen kan ta och använda när de vill, vilket de också gör. Utifrån intresse så kan barnen klippa olika mycket . Utifrån vårt projekt har vi introducerat limpistolen, vilket barnen tyckt varit roligt. Vi har studerat träden i vår skog och sett uppmärksammande att de bytt färg när våren kom med llal blad. Vårt inne-träd och fått följa detta fenomen i naturen , vi använde oss utav silkespapper och limpistol och gjorde vår träd grönt.

 

Så här ska vi arbeta med kulturaktiviteter enligt Hägersten-Älvsjös kulturplan, Förskolan som kulturell mötesplats: 

Enhetsmål: På Hägerstensåsens förskolor använder barnen olika uttryckssätt genom eget kulturskapande och i mötet med förskolans och stadens kulturutbud. 

Med förskolan som en kulturell mötesplats främjar barnens förståelse för värdet av mångfald och skapar förutsättningar för at ge barnen en positiv uppfattning om sig själva. Vi integrerar eget kulturskapande i lärandet tillsammans med barnen i form av drama, musik, sång, måleri, teater, dans, bokläsning/samtal samt eget skrivande. Utbildningens utformning utgår även från barnens populärkultur.  

 

Planering

Vår verksamhetsplanering utgår från det vidgade kulturbegreppet i enighet med stadsdelens kulturplan. Utöver detta kommer vi att använda oss av kulturpengen samt att ta del av stadens kostnadsfria kulturerbjudanden. Vi planerar att besöka teatrar, museer samt bibliotek. Vi integrerar eget kulturskapande i lärandet tillsammans med barnen i form av drama, musik, sång, måleri, teater, dans, bokläsning/samtal samt eget skrivande. Vårt kommande projekt ska utgå från boken knacka på, och vi har valt att börja arbeta med den gröna dörren. Vi kommer att göra barnen uppmärksamma på den gröna färgen. Vad har vi i vår omgivning som är grönt, hur tecknar vi grönt, kan vi blanda färger och få en grön färg mm.

 

Deluppföljning skrivs i dec/januari: Barnen har under sina skapande stunder fått uppleva den gröna färgen. De har varit ute i naturen och letat efter gröna föremål som de tog med sig hem och använde i sitt skapande. De har blivit erbjudna att måla med gult och blått och fick då uppleva att om/ när färgerna blandades på pappret så blev det grönt. Barnen har upptäckt att vissa gröna färger var  mörkare och andra ljusare. Det blev en förenklat prat om olika nyanser av grönt. Föräldrarna har blivit involverade att ta med ett grönt föremål till förskolan. Detta ska barnen använda i sitt fortsatta arbete med färgen grön. Tillsammans ska de skapa en grön dörr under vårterminen som vi inte hann med under ht. Fortsätta med våra dansstunder, sagostunder, skapande och sång. Vi ska planera in egna dramastunder med barnen och leka sagor som redan är kända för barnen. Planera in besök på på biblioteket i mindre grupper. Bokas det någon teater för hela förskolan under VT?

Slutanalys skrivs i maj: Barnen erbjuds dagligen många utav våra kulturella uttrycksformer. Vi dansar flera gången i veckan till olika musik gener. I och med vårt projekt har barn fått måla, skapa och rita träd på olika sätt. Vi har under våren introducerat lera, vilket först var lite "skrämmande " för vissa barn , men sen blev mer intressant. Vi sjunger dagligen på vår samling. Terminen avslutas med en teater för barnen.

 

Så här planerar vi att arbeta med lärområdet Rörelse enligt Strategi för rörelse och fysisk aktivitet:  

Genom rörelse utvecklar barnen sin kroppsuppfattning, motorik och koncentrationsförmåga. Dagligen erbjuds barnen möjligheter till rörelse och fysisk aktivitet både utom- som inomhus. Barnen erbjuds också en god balans mellan rörelse och stillasittande under utbildningen. Naturmiljöer av olika slag används aktivt som en undervisningsmiljö för rörelse och fysisk aktivitet och ett sätt att erbjuda generella rörelsetillfällen. Pedagogernas kompetens är avgörande för att iscensätta och erbjuda miljöer och lekar som inbjuder till rörelse. Vi planerar in undervisningstillfällen där rörelse ingår, där alla barns möjlighet att röra sig gynnas, utifrån barnens behov och ålder. 

 

Planering 

Vi klättrar och leker på vår kuperade förskolegård året rumt. Vi går också till olika slags lekparker samt till skogen och leker, klättrar, hasar, rullar och balanserar. Dans till olika slags musik samt rörelselekar och hinderbanor erbjuds ute och inne.

Vårt projekt kommer till en början ha inriktning mot rörelse då vi sett ett stort intresse av barnen. Utifrån boken ” knacka på ” kommer vi bjuda in barnen till olika rörelseaktiviteter..

Deluppföljning skrivs i dec/januari: Vi har under hösten haft projekt rörelse utifrån boken knacka på, uppslag gröna rummet där aporna hänger i träden och kastar kuddar. Vi har utgått från grundrörelserna; krypa, balansera, hoppa, kasta- fånga. Vi började titta i boken för att se hur aporna gjorde. Vi har hoppar ner från stolar och hoppar över material som legat på golvet. Vi har kastat kuddar till varandra. Barnen har byggt egna banor som de tagit sig runt på olika sätt. Barnen har hjälp varandra när någon inte vågat hoppa ner, eller varit ett stöd till en kompis som vill balansera runt på den byggda banan. 
Vi fortsatte med att röra oss på olika sätt genom att dansa och pröva olika dansstilar, Zumba och balett.

Barnen har inspirerats och försökt härma olika rörelser och  poser.

Vidare arbete under vt är att besöka skogen mer kontinuerligt under VT. Fortsätta med mycket dans och rörelse utifrån projektet. Dansprogrammering kommer introduceras.

Slutanalys skrivs i maj: Vi har under våren besökt skogen mer och ser att barn uppskattar det mycket. Det blir en annan lek i skogen och de använder sin kropp och utmanar sig själva att hoppa ner från stenar och klättar i bergen.

Dansprogrammering har introducerats i flera steg. Först har vi titta på avskalade bilder som visar olika rörelser och försökt tyda och härma dem. Sen har utifrån detta gjort egna rörelsebilder med fotografier på barnen vilket var uppskattat. Vi har använt oss av en långsam sång , samt en snabbare sång när vi dansar och följer våra rörelseschema som vi bygget nytt vid varje tillfälle vis ka dansa. Slutligen har vi dansprogrammering med färgkodning med Babblarna. Där har babblarna en varsin rörelse kopplat till en färg. Tanken är att barnen ska lära sig koppla en viss färg till en viss rörelse och komma ihåg den utan att se rörelsen. Vi har kommit en bit, men är inte där ännu i skrivandets stund...

 

Så här ska vi arbeta med lärmiljöer enligt de pedagogiska ställningstagandena för likvärdiga och tillgängliga lärmiljöer på Hägersten-Älvsjös kommunala förskolor: 

Enhetsmål: Utbildningen på Hägerstensåsens förskolor bedrivs i likvärdiga och tillgängliga lärmiljöer som uppmuntrar till kreativitet, utforskande lek och kommunikation.

Organisation/struktur: att skapa begripliga sammanhang och tydliga fysiska miljöer ger barnen större möjlighet till inflytande och ökad delaktighet. Mötesplatser som skapar en social tillgänglighet, där både olika barn och pedagoger kan mötas kring.

Pedagoger förhållningssätt: pedagoger är medvetna om det reflekterande och utforskande arbetssättet samt att deras uppgift är att skapa en stöttande undervisningsmiljö för alla barn där de utmanar, leder, inspirerar, uppmuntrar och stöttar barnen.

Material: lättillgängligt och estetiskt tilltalande lärmiljöer och material skapar en begriplighet som främjar trygghet, lek, kommunikation och lärande. Material och platser inom olika lärområden kombineras för att barnen ska kunna leka och utforska "ämnesöverskridande".                       

Genom vårt arbetssätt och vårt bemötande av alla barn vill vi uppmuntra, stödja och utveckla barnens lärande via undervisning i lek och utforskande. 

Planering

 

På Fröet finns en ateljé där materialet är placerat i barnhöjd. Där finns akvarellfärg, fingerfärg, svampar, penslar, olika sorters papper. Vi använder grundfärgerna gult, rött och blått samt vitt för att lära barnen att blanda fler färger när vi arbetar med flaskfärg. I anslutning till ateljén finns blyertspennor, färgpennor, saxar, limstift, papper.  

 

Vi har en mysig läshörna med mjuka kuddar. Där finns olika typer av skönlitteratur och faktaböcker på en flyttbar rullande bokhylla. I samma rum finns pussel och en uppbyggd inneskog med djur och material som har med skogen att göra. Där finns även materiel till att bygga en rörelsebana. I detta rum bäddas madrasserna fram efter lunch för att ge barnen en skön vila/ sovstund. 

 

En stor lekhörna med olika byggmaterial utav stora duploklossar, samt mindre duploklossar, duplodjur och figurer, klossar med olika färgade fönster. Öppnar man den närliggande skåpdörren hittar man kapplastavar, tågbana, med en låda med tåg. I samma rum finns också hörnan för matematik där barnen möter material som magnetiska klossar, plus-plus klossar, kulram, geometriska former, olika flaskor fyllda med olika mycket vatten. 

 

Materialet på avdelningen är tydligt uppmärkt med text och bild samt placerat i olika hörnor. På så sätt underlättar vi för barnen när de ska ta fram och hjälpa till att sortera tillbaka sakerna, det hjälper till att skapa struktur och främjar språkutvecklingen. När vi organiserar miljön tänker vi på att skapa mötesplatser för alla barn oavsett till exempel ålder och könsstillhörighet.

 

 

Deluppföljning skrivs i dec/januari: Under hösten har vi gjort om i vår pedagogiskamiljö. Vi har ändrat plats  på vår sagohörna , satt upp inspirationsbilder med bokstäver och sagobilder, vi har en skogshörna under uppbyggnad där skogsdjur flyttar in, samt en värld har byggts upp med gräs, vatten och broar, samt iordningställt en matematikhörna. Matematikhörna kommer ge barnen upplevelser kring magnetism, vikt, sortering, räkna, geometriska former.

Under vårterminen behöver vi utarbeta en stategi för hur vi ska få tid och möjlighet att kontinuerligt få upp barnens dokumentation på väggen så den blir synlig för dem.

Slutanalys skrivs i maj: Vi har under våren delat av vår bygghörna i två delar för vi upplevde att barnen störde varandra i sina lekar. Nu har vi en matematikdel , som innefattar en hel del byggmaterial, samt en bygghörna där duplot och tågbanan kan få ta plats. Vi upplever det bättre och barnen får mer fokus och koncentration i det de tar sig för. Dokumentation har vi fått upp mer på väggarna och vi märker att barn tycker om att se sig själva och går gärna fram och pratar med varandra om vad de gör på bilderna. Barnen har fått ett intresse för bokstäver , vilket vi prytt vårt golv med stora bokstäver där de kan gå på eller krypa runt bland dem och leta efter sin bokstav , som nu under våren varit ett intresse bland många .

 

Så här ska vi arbeta med digitalisering enligt de pedagogiska ställningstagandena i planen Digitalisering på Hägersten-Älvsjös kommunala förskolor: 

Arbetet med digitalisering i förskolans utbildning ska utvecklas. Alla barn ska ha likvärdig tillgång till digitala verktyg och ska ges möjlighet att utveckla en adekvat digital kompetens. Barnen erbjuds och utmanas att använda sig av digitala verktyg som en integrerad del i utbildningen där de inte blir passiva konsumenter utan är aktiva producenter. Barnen utmanas att med hjälp av digitala verktyg och olika medier söka information utifrån behov och intresse. Vi möjliggör för barnen att med digitala verktyg vara delaktiga i dokumentationsarbetet av sina lärprocesser.  

Planering

Vi planerar att fortsätta med att implementera digitala verktyg som komplement i pågående utbildning. Lärplattan används av barnen i skogen till att bilddokumentera, att leta efter fakta eller inspirationer. Vi använder webbägget för att undersöka fenomen på nära håll. Med projektorns hjälp skapar vi varierande upplevelsemiljöer, läslyssnar på Polyglutt. Vi skaparmöjligheter för barnen till att utveckla sin adekvata digitala kompetens genom att testa och prova samt reflektera kring digitala verktyg i varierande sammanhang. Vi uppmuntrar barnen till att kommunicera och lära av varandra och bli producenter i det kollektiva lärandet med digitala verktyg. Möjligheter skapas också genom att pedagoger vågar lära sig tillsammans med barnen på ett likvärdigt sätt. Vi lägger grunden till barnens kunskapsskapande kring digitala verktyg som främjar hållbar framtid.

Deluppföljning skrivs i dec/januari: Efter en stor samhällsdebatt om ” skärmtid i förskolan” har vi blivit mer återhållsamma med  det digitala. Vi har tillsammans med ledningen tagit fram våra riktlinjer. Det digitala ska tillföra något extra för att användas. Ex har vi anv det digitala som en lekridå, när barnen lekt att de åker tåg, har vi projecerat en film på väggen som är filmad när en lokförare kör sitt tåg.

Under vårt rörelseprojekt har vi sett filmsnuttar på olika dansstilar för att bli inspirerade att röra oss på olika sätt. Förstoringsägget ska introduceras för barnen under våren när vi besöker skogen.

Slutanalys skrivs i maj: Vi har använt det digitala väldigt sparsamt under våren. Vi vill att det ska tillföra något extra I vårt projekt, vi har ex tittat på bilder av olika träd, vi har sett filmer när fåglar bygger fågelbon, som vi hade som en aktivitet i vårt projekt. När vi utvärderar med barn och pratat om vad vi gjort , har vi ofta filmat barnen i ex en dansstund och tittar sen tillbaka med dem på detta.

 

Så här ska vi arbeta med introduktion: 

Vi arrangerar fysiska visningar av förskolorna för vårdnadshavare och barn, som enhetens pedagogiska utvecklingsledare ansvarar för. Före introduktionsstart skickar avdelningspersonalen ut information om introduktionen och utbildningen till hemmen. Vi använder oss av familjeaktiv introduktion där vi utgår ifrån enhetens framtagna introduktionsdokument.  

Planering

Första dagen kommer barnet och föräldern till ett samtal med en av oss pedagoger, där vi tar reda på barnets intressen och behov. En förälder är med de kommande tre dagarna till en början. Barnet och föräldern är inne med några andra barn för att bekanta sig med miljön och kompisar. I dialog med vårdnadshavaren stämmer vi av när barnet är redo för att lämnas och hur vistelsetiderna närmast efter introduktionen ska se ut. Vi är måna om att även bygga upp en bra relation till föräldern under denna tid. Vi återkopplar med sms och bild hur det går för barnet under de första dagarna utan sin förälder. Efter ca en månad har vi ett uppföljningssamtal med föräldern om hur den första tiden upplevts på förskolan.

Deluppföljning skrivs i dec/januari: Vi har haft fyra inskolningar under terminen. De har dragit ut på tiden pga sjukdomar. De har alla krävt mycket trygghet och närhet  från oss pedagoger.  På uppföljningssamtal har föräldrarna varit nöjda, men kände av att vi alla var nya i vårt arbetslag och att det ibland blev lite rörigt innan vi hittat våra strukturer och rutiner.

Slutanalys skrivs i maj: 

 

Så här ska vi arbeta med överintroduktion mellan avdelningarna: 

Inför en flytt mellan avdelningar ska barnet/barnen ges möjlighet att besöka den nya avdelningen vid flera tillfällen. Personalen ansvarar för planeringen av besöken. Barnets individuella dokumentation och information följer med till nya avdelningen genom ett överlämningssamtal mellan lärarna. 

Planering : Detta berör oss inte under höstterminen , vi planerar för detta under vårterminen.

Deluppföljning skrivs i dec/januari: Om några barn ska flytta till över till en annan avd till hösten, kommer vi under sena våren att planera in tre besök med den angivna avd för att ge barnen möjlighet att få komma dit och hälsa på och bekanta sig med lokaler och pedagoger. 

Slutanalys skrivs i maj: 

 

Så här ska vi arbeta med de blivande skolbarnen enligt Plan för övergång förskola-skola:  

Hägerstensåsens förskolor ingår i stadsdelens kluster 4 vilket innebär ett samarbete med midsommarkransens skola. Alla blivande skolbarn i enheten ingår i gruppen "Flyttfåglarna". Under vårterminen erbjuds de blivande skolbarnen olika aktiviteter i tvärgrupper både på den egna förskolan men också inom enheten. Skolbarnsansvariga pedagoger på varje förskola ansvarar för gruppen och aktiviteterna.  Vid önskemål från vårdnadshavare deltar ansvariga lärare i trepartssamtal med informationsöverföring. Vårdnadshavare måste vara närvarande under samtalet och besluta om att släppa på förskolans sekretess gällande barnet. Gemensamt avslutningsfirande genomförs på den egna förskolan i juni med bl.a. utdelning av diplom och/eller rosor.   

Planering: Berör inte oss  

Deluppföljning skrivs i dec/januari: 

Slutanalys skrivs i maj: 

 

Så här ska vi arbeta med samverkansformer med vårdnadshavare: 

(antal erbjudna, antal genomförda, genomförande) 

Inför samtalen sitter hela arbetslaget tillsammans och diskuterar barnen kopplat till utbildningen, samt hur vårt arbetssätt/förhållningssätt möjliggör för barnen att bli. Detta syftar till att möjliggöra att alla i arbetslaget står beredda att genomföra samtalen samt att transparensen kring synen på det enskilda barnet maximeras. När vi sedan påbörjar samtalet meddelar vi vårdnadshavarna att det som tas upp under samtalet är grundat på arbetslagets gemensamma syn på barnet kopplat till utbildningen. Samtalen som sker i Skolplattformen utifrån stadsdelens framtagna samtalsunderlag. Samtalen genomförs dagtid och en pedagog deltar i varje samtal om inte särskilda önskemål eller omständigheter föreligger. Samtliga samtal dokumenteras enligt underlaget. Efter genomförda samtal återkopplas och analyseras det som framkommit av arbetslaget. Syftet är att informera varandra och planera hur undervisningen skall utformas utifrån barnens intresse och behov. Alla vårdnadshavare erbjuds ett mellanliggande samtal under vårterminen. Introduktions- och avlutningssamtalen erbjuds utöver de mellanliggande. Språkkartläggningen (språkdomäner) genomförs i samband med introduktionen/ introduktionssamtalet. Avslutningssamtalet erbjuds alltid under november-januari. 

Vi erbjuder ett ”Möte för Vårdnadshavare” under höstterminen. Vi bjuder in till Vernissage i slutet på varje termin. Vårdnadshavarna är välkomna att besöka verksamheten under en dag, efter planering med avdelningspersonal. Vi har ett interkulturellt förhållningssätt där vi efterfrågar vårdnadshavarnas delaktighet i utbildningen. Genom att synliggöra och involvera barns hemkulturer möjliggörs skapandet av trygghet och självtillit hos barnen. 

 

Planering: Vi planerar att genomföra tre stycken uppföljningssamtal, samt ett föräldramöte under hösten. Terminen kommer avslutas med en vernissage.

Vi kommer även ha fyra utvecklingssamtal med de vårdnadshavare som missade sina samtal under vårterminen. Ett samtal med HAB är även inplanerat.

Deluppföljning skrivs i dec/januari: utvecklingssamtalen som släpade efter att gjorda. Uppföljningsamtalen utav inskolningarna är genomförda, något försenade. Ett vördnadshavarmlte samt en vernissage är genomförda under höstens termin. Nya samtal är inbokade med HAB. Inför våren kommer vi planera för utvecklingssamtal med alla barnens föräldrar.  Terminen kommer avslutas med en vernissage.

Slutanalys skrivs i maj: 

 

Så här ska vi arbeta miljöeffektivt enligt planen för Kemikaliesmart förskola: 

Samtliga pedagoger ska genomgå den webbaserade utbildningen som erbjuds kontinuerligt. Genom enhetens gemensamma projekt Hållbar framtid, ska utbildningen innebära ett medvetet kemikaliearbete. Vår undervisning ger barnen möjlighet att utveckla kunskaper om hur de kan bidra till en hållbar framtid och de ska även ges möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt. Vi strävar efter att alltid släcka belysning i utrymmen som vi inte befinner oss i. Vi undviker stand-by-lägen på elektronisk utrustning och strävar efter att packa torkskåpen torkeffektivt. Miljöarbetet ska vara en integrerad del av den pedagogiska verksamheten och barnen ska ges möjlighet att aktivt delta i arbetet. Vi uppmärksammar internationella dagen för Moder jord och Skräpplockardagar i samarbete med ”Håll Sverige rent”.  

Planering: se ovan.

Deluppföljning skrivs i dec/januari: Vi påminner barnen om att stänga av vattenkranen. Vi har under ht haft mycket rörelse med barnen för att inspirera dem till att röra sin kropp på olika sätt och att de ska få med sig i bagaget att rörelse är roligt och viktigt för att må bra. Vi kommer att delta på skräpplockardagarna under våren.

Slutanalys skrivs i maj: 

 

Så här ska vi arbeta enligt Plan med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling:  

Planen med aktiva åtgärder ska ses som ett levande dokument och dess innehåll ska alltid ställas mot aktiviteter inom ramen för utbildningen. Planen är också ett arbetsredskap i situationer som uppstår inom ramen för dess innehåll. Planen arbetas aktivt med under avdelningarnas reflektionsforum, lärarforum, förskolemöten samt under avdelningsmöten.  

Planering

Utbildningen i förskolan är tillgänglig för alla barn, det vill säga; oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Vi ser alla barn som individer och lockar dem in i våra aktiviteter. Vi respekterar om barnet säger nej, och inte vill pröva vara med "just idag". Vi arbetar med att uppmärksamma barnen att titta på sina kompisarna kroppsspråk och ansiktsuttryck för att se och lära sig när någon inte vill fast hen inte kan uttrycka det. Vi uppmuntrar barnen att säga stopp till en kompis om hen inte vill.

På ett lättförståeligt sätt försöker vi levandegöra utvalda artiklar från Barnkonventionens. Syftet är att uppmärksamma barnen på sina rättigheter och vår förväntan är att arbetet ska medföra bland annat respekt, trygghet och tillit för varandra.

Deluppföljning skrivs i dec/januari: påbörjat arbete om normer och värden ska fortsätta genom att vi kommer anv oss utav kompisböckerna och konkretisera vissa sagor om hur vi är mot varandra. Stanna upp och se vad barnen tänker/ säger. Arbeta med känslor tillsammans med barnen , dokumentera .

Fortsätta berömma /uppmuntra  hjälpsamma beteende som görs självmant hos vissa barn.

Ta hjälp av en kortfilm från UNICEF kring Barnkonventionen.

Slutanalys skrivs i maj: