Trollsländan Utbildningsplan HT23 "Det var en gång..."

Förskolorna i Enskede-Årsta-Vantör Mall för utbildningsplan Utbildningsplanen beskriver hur arbetslaget planerar avdelningens undervisning, hur utbildningen organiseras och hur förskolans pedagogiska undervisningsmiljöer vidareutvecklas.

Gemensam årsstruktur för alla förskolor i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning

Utbildningen ska vara likvärdig oavsett vilken förskola ditt barn går på. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan förskolan skapa och dela kunskap om vad som leder till framgångsrika arbetssätt.

•       Introduktionsplan (juni-september)

•       Utbildningsplan (oktober-december)

•       Uppföljning och analys (december)

•       Reviderad utbildningsplan (januari-maj)

•       Analys och utvärdering (maj)

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Utbildningsplan för avdelning Trollsländan på förskolan Trollberget i Högdalens förskolor.

Enhetsmål

Alla barn har likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i en hållbar förskola av hög pedagogisk kvalitet

 

Förväntat resultat

·       - Barnen visar på förändrat kunnande inom språkutveckling och visar förståelse för böcker, symboler, digitala verktyg och kommunikation. (Social hållbarhet)

·       - Barnen visar förändrat kunnande om klimatsmart miljö, rörelse och hälsa (Ekologisk hållbarhet) 

- Barnen reflekterar tillsammans med pedagoger om resurser som vatten, elektricitet och hälsosam mat (Ekonomisk hållbarhet)

·   

Tema: Kreativa processer för att odla hållbarhet

 

Utbildningens organisation och struktur

I er uppföljning och analys har ni reflekterat kring hur er organisation och struktur påverkat avdelningens utbildning.

·       Beskriv hur ni fortsatt strukturerar och organiserar utbildningen utifrån er uppföljning och analys av utbildningsplanen.

Beskriv nuläge utifrån den pedagogiska kartläggningen! (barnens intressen, behov och nya områden) Vad?

Vi har en barngrupp på 16 barn som i nuläget stäcker sig från åldrarna ett år till tre.  Barnens intressen sträcker sig till mångt och mycket men vi ser att böcker är vanligt förekommande i barnens val av aktivitet, i böckerna så kan vi finna många spännande och innehållsrika sagor och berättelser. Behov som vi kan se bland avdelningens barn samt på Trollberget i stort är att arbeta med att utveckla barnens språk, när det kommer till tal, ordförråd, tecken samt kroppsspråk. Ett nytt område är beslutet att hela Trollberget arbetar med samma projekt under läsåret, det har vi döpt till "Det var en gång..." Det var en gång är en vanlig början på sagor.  Utflykter till närområdet, särskilt skogen kommer vi att besöka för att sänka tempot och kunna utveckla kunskap kring naturen samt kunna visa omsorg om naturen. Sagor och berättelser är en bra start för barnens språkliga utveckling.

 

Projekt: välj projekt kopplat till förväntat resultat

 

Undervisning:

I er uppföljning och analys har ni reflekterat kring avdelningens undervisning i förhållande till barnens intressen, kompetenser, förändrade kunnande och verksamhetens förväntade resultat i verksamhetsplanen.

·       Beskriv vilken undervisning ni fortsatt planerar utifrån er uppföljning och analys av utbildningsplanen.

 

Vilken teoretisk ingång/beprövat erfarenhet kommer vi att utgå ifrån i undervisningen och varför? Hur?

Lekresponsiv undervisning - varför? Förskolans undervisning ska enligt läroplanen "utgå från ett innehåll som är planerat eller uppstår spontant edtersom barns utvecklng och lärande sker hela tiden" Lpfö 2018 "Barnen ska ges förutsättningar både för lek som de själva tar initiativ till och som någon i arbetslaget introducerar" Lpfö 2018 Lärande hos barnen följer ingen specifik progression, och vi vet inte vilka vägar det kommer leda till. Ett ämne kan öppna upp en nyfikenhet hos barnen som senare leder till ett annat ämne. Artikel om lekresponsivitet: Utan lek inget lärande - | forskning.se

 

Vilka områden i läroplanen/discipliner kommer vi att integrera i undervisningen och hur? (WKI) Vad? Hur?

Var och en som verkar i förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och verka för en hållbar utveckling.  Utbildningen ska ta sin utgångspunkt i läroplanen och det barnen visar intresse för samt i det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig. Den ska kontinuerligt utmana barnen vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. Lpfö 2018 Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Den ska ge möjlighet att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar och livsfrågor. Lpfö 2018 I utbildningen ingår undervisning. Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen. Undervisningen ska utgå ifrån ett innehåll som är planerat eller uppstår spontant eftersom barns utveckling och lärande sker hela tiden. Lpfö 2018 För barn är det lek i sig som är viktigt. I lek får barnen möjlighet att imitera, fantisera och bearbeta intryck. På så sätt kan de bilda sig en uppfattning om sig själva och andra människor. Lek stimulerar fantasi och inlevelse. Lek kan också utmana och stimulera barnens motorik, kommunikation, samarbete och problemlösning samt förmåga att tänka i bilder och symboler. Därför är det viktigt att ge baren tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva. Lek ska ha en central plats i utbildningen. Ett förhållningssätt hos alla som ingår i arbetslaget och en miljö som uppmuntrar till lek bekräftar lekena betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande. Lpfö 2018

 

Vilka möjligheter till inflytande och delaktighet för barn kommer vi att erbjuda? Vilka?

Läroplanen säger att alla barn ska ha inflytande över verksamheten i förskolan som de deltar i, och när det kommer till våra yngsta barn så behöver vi som pedagoger känna in deras kroppsliga och sinnliga uttryck för att ge barnen en möjlighet att påverka verksamheten, Förskolan är barnens arena. Vi är närvaranade pedagoger som rör oss där barnen är och lyssnar in dem. i Det demokratiska arbetet på förskolan kommer barnen att involveras i utformningen av verksamheten.

 Pedagogiska undervisningsmiljöer

I er uppföljning och analys har ni reflekterat kring hur ni förändrat era pedagogiska undervisningsmiljöer utifrån pågående processer och förväntade resultat i verksamhetsplanen samt hur de påverkat och bidragit till barnens intressen och förändrade kunnande.

·       Beskriv hur ni upprätthåller och vidareutvecklar de pedagogiska undervisningsmiljöerna tillsammans med barnen utifrån er uppföljning och analys.

 Hur kommer den pedagogiska miljön förändras så att den utmanar barns intressen, behov och nya erfarenheter? Var?

Förskolans miljöer kommer att utformas efter projektet. Vi har utökat antalet symboler i form av bokstäver, siffror och tecken i våra miljöer. Sagorna och berättelserna kommer även att väckas till liv i avdelningens miljöer. Böcker kommer att erbjudas i flera rum, samt utomhus i en högre utsträckning.  Vår pedagogiska miljö förändras kontinuerligt. Vi ser att barnen hittar nya intressen och använder materialen vi har på olika sätt och utifrån hur de rör sig inne på avdelningen så ser vi också vilket behov som barnen har och omformar miljön därefter. Vi har tydliga stationer så att det blir lättare för barnen att hitta en plats och en aktivitet och vi är tillåtande till att material förflyttas då många gånger behövs olika sorts material till en lek.  "Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande" "Barnen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling" Vi ska ha dimensionerna inom hållbar utveckling på olika platser inne på avdelningen så att vårdnadshavarna kan få en större förståelse för de val vi gör tillsammans med barnen varje dag.  "Utbildningen ska ta tillvara på barnens nyfikenhet samt utmana och stimulera deras intresse för och kunskaper om natur, samhälle och teknik" "Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer" "förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra" "ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället" "fantasi och föreställningsförmåga" Vi vill att materialet ska vara nere på barnens nivå i största mån för att det ska bli tillgängligt och göra barnen mer självständiga i det de vill utforska.  "förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans" Vi delar in barnen i mindre grupper för skapande processer då vi får en större inblick i hur barnen uttrycker sig i sitt eget skapande, och kan även väcka en lust hos barnen att använda olika uttrycksformer.  "intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa" Vi ska använda oss av mer konkret material tillsammans med de digitala verktyg vi har att använda. Det kan också ge en möjlighet till att barnen får en fördjupad kompetens och kunskap inom olika områden.  "ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tanka, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften" Vi läser sagor med konkret material, från våra lärplattor, dramatiserar sagor eller hittar på egna sagor tillsammans med barnen för att leka med språket och ge barnen en chans att uttrycka sig.  "intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap"   Vi ska ha bokstäver (både det svenska alfabetet men även andra alfabet på andra språk) för att uppmärksamma mångfalden av skriftspråket och olika symboler och även ge barnen en chans att bygga ihop egna ord, hitta sin egen bokstav och på ett lustfyllt sätt leka med bokstäverna för att väcka ett intresse.

 

Hållbar och likvärdig förskola

I er uppföljning och analys har ni reflekterat kring hur era aktiva åtgärder bidragit till en tillgänglig utbildning och hur möjligheter skapats för att alla barn ska kunna lyckas och bli sitt bästa jag.

·      Beskriv hur ni fortsatt planerar och arrangerar för att utbildningen i förskolan är tillgänglig för alla barn utifrån er uppföljning och analys, det vill säga; vilka aktiva åtgärder ni fortsatt planerar utifrån er kartläggning av risker för diskriminering och kränkande behandling. (Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder).

 

Vilka aspekter från Barnkonventionen inklusive jämställdhet och inkludering kommer vi att integrera i undervisningen? Vad? Hur?

När vi planerar, utför och reflekterar olika aktiviteter så har vi alltid de fyra grundläggande principerna i barnkonventionen med oss: Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som berör barn.  Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling Artikel 12: Alla barn har rätt att få uttrycka sin mening och få den respekterad.  Vi jobbar aktivt med att inte uttrycka oss med ord som "tjejer, och killar eller gumman och gubben" utan vi använder barnets namn eller kompis.  Vi ger alla barnen en chans att uppnå sin fulla potential utifrån deras förmåga och förutsättningar, inte på grund av ett kön.  Vi bekräftar barnen varje dag med deras namn och ett sätt att göra det på är att sjunga namnsången tillsammans under våra samlingar som kan vara inomhus, ute på gården, eller på våra utflykter i närmiljön.  Vi fördjupar oss mer i naturvetenskap och teknik i undervisningen med barnen med hjälp av experiment, bygg och konstruktion, högläsning om miljön, och utforska skogen i de olika årstiderna som vi har. Varför förändras skogen vid varje årstid? Vi tar hjälp av våra olika digitala verktyg för att visa barnen på vilket sätt det digitala kan stötta oss i vår utveckling och lärande.  Vi arbetar utifrån de tre dimensionerna i Hållbar utveckling: Ekonomisk hållbarhet - Vi slösar inte på material utan vi försöker använda mycket återvinningsmaterial och naturmaterial. Dels sparar vi på miljön, ekonomin men framför allt är det materialet okodat och ger barnen en större möjlighet att använda sin fantasi och föreställningsförmåga.  Ekologisk hållbarhet - Regnar det ute tar vi fram hinkar och samlar in vattnet för regnvatten får vi slösa med. Vi låter barnen ta mat själv för då är det lättare att de äter upp det de tagit och svinnet minskar. Vi lägger hellre lite mindre mat på tallriken och tar en portion till än att lägga på för mycket och maten måste kastas.  Social hållbarhet - Vi använder oss av Kompisböckerna för att lyfta viktiga ämnen som att dela med sig, vänta på sin tur, prata om det och att sprida glädje. Vi lyfter varandra olikheter och pratar ofta om att "olika är bra". Vi lyfter utifrån barnens förmåga att det vi gör idag påverkar inte bara oss här i Bandhagen, Stockholm, Sverige utan det påverkar även barn och vuxna i andra delar av världen.  Vi ska bli mer tydliga till vårdnadshavarna vid hämtningar att idag har vi "påbörjat" något.. för vi kan aldrig veta hur det ska sluta eller ska det ens sluta? En progression växer så länge intresset, behovet, nyfikenheten finns hos barnen.  Processen är det viktigaste, inte en "produkt".

  

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Lärlogg för barngruppen

I lärloggar kommer du som vårdnadshavare med barn i förskolan kunna ta del av barngruppens undervisning och aktiviteter. När dessa publiceras får du en notis i skolplattformen.

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Individuell lärlogg

I samband med uppföljnings- och utvecklingssamtal får du som vårdnadshavare ta del av och samtala kring dokumentation över ditt barns utveckling, lärande och förändrade kunnande i förhållande till förskolans utbildning.

Vilka möjligheter till inflytande och delaktighet för vårdnadshavare kommer vi att erbjuda? (Förskoleundersökningen) Vilka?

Vårdnadshavarna kommer att involveras i förskolans projekt. Vår maskot ekorren Hopp kommer att hälsa på familjerna för att få höra barnens favoritböcker, vi tänker då att vårdnadshavare läser för barnen och för Hopp och sedan skickar med boken de läst till förskolan så att vi sedan kan läsa den här för att sedan kunna arbeta vidare med den. Lärloggar (individuella och grupp) Dokumentationer på avdelningen. Workshops Förskoleundersökningen Forms/Menti/Voto (digitala frågeformulär inom olika områden) Synpunkter och förslag från vårdnadshavare om hur vi bygger vidare vårat projekt

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,