Må bra på Hjärnverket

Må bra, vad är det? Vad får oss att må bra? Hur känns det i kropp (och ”knopp”!) när vi mår bra och inte? Vilka känslor känner vi, och hur visar vi våra känslor? Vad behöver vi och vad vill vi ha för att må bra? Hur kan vi hjälpa varandra att må bra och bli vårt bästa jag? Ett projekt som syftar stärka och främja hälsa och välbefinnande.

Varför viktigt?

Vi strävar efter att alla barn ska känna tillit till sin förmåga och samhörighet i och som genom lek och samspel är delaktiga och involverade samt engagerade.

Må Bra-Handen

Vi kommer dels utgå från Må bra -handen som är ett sätt att beskriva de olika vardagliga delarna av välbefinnande. En hand behöver alla fingrar för att fungera bäst, på samma vis upprätthåller man psykisk hälsa, genom att ta hand om de olika delarna av välbefinnande.

1. Tummen: Sömn och vila

2. Pekfingret: Näring och måltider

3. Långfinger: Känslor och gemenskap

4. Ringfinger: Motion och rörelse

5. Lillfinger: Lek och kreativitet

 

Barnkonventionen och dess fyra grundprinciper

Alla rättigheter i barnkonventionen är lika viktiga. Men det finns fyra artiklar som bildar en grund och som vi alltid måste tänka på i sammanhang som rör barn.

         2. Alla barn har samma rättigheter. Alla barn är lika mycket värda och alla rättigheter i barnkonventionen gäller för alla barn. Inga barn får bli sämre behandlade, oavsett var de kommer ifrån, hur de ser ut, hur de pratar, vad de tror på, om de är fattiga eller rika, vilket kön de har eller om de har en funktionsnedsättning.

3. Barnets bästa ska alltid komma först. När vuxna ska bestämma något som handlar om eller påverkar barn måste de alltid tänka på vad som är bäst för barnet. Ibland går andra saker före, men politiker och andra måste kunna visa att de har tänkt på barnen.

6. Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Alla länder ska se till att barn får den vård och de mediciner de behöver för att inte dö i sjukdomar. de ska också skyddas från att dö i krig och konflikter. Dessutom har barn rätt till en bra barndom, de behöver till exempel ett hem, trygghet, kärlek, mat, sjukvård och utbildning för att kunna utvecklas på ett bra sätt.

12. Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Barn har rätt att säga vad de tycker och delta när vuxna bestämmer saker som gäller dem. Till exempel ska myndigheter lyssna på barn när de ska fatta beslut som påverkar dem och lärare fråga barnen vad de tycker innan de bestämmer saker.


Barnens inflytande och delaktighet

Barnen ska få möjlighet till förståelse för sitt eget och andras välbefinnande.

"Rättvisa är inte att alla ska få samma. Rättvisa är att alla får sina behov tillgodosedda."

Hur tar vi reda på barnens behov, erfarenheter och förkunskaper?

* Vi tar avstamp delvis från föregående läsårs projekt, utvecklar, anpassar och arbetar vidare med visst konkret innehåll. Detta för att knyta an och skapa begripliga samband för barnen med det vi tidigare gjort.

* Med utgångspunkt från att alla barn har egna behov, tidigare personliga erfarenheter samt redan erövrade förkunskaper och kompetenser, utgår vi från varje individ i projektets alla delar. Varje barn kommer få känna sig respekterad, lyssnad på och sedd.

Hur görs barnen delaktiga?

* De aktiviteter och lekar barnen visar intresse för uppmärksammas. Det barnen skapar blir både aktivt innehåll i projektet och en naturlig del av den pedagogiska miljön och dokumentationen.

Hur arbetar vi för att ge alla barn samma förutsättningar till delaktighet, utveckling och lärande?

* Genom att se till individerna. Alla barn har rätt till en likvärdig undervisning utifrån sina behov och bli respekterad för sin person. Barnen ska få ett reellt inflytande över sin utbildning i förskolan.

* Arbetslaget har ett gemensamt ansvar för alla aspekter av utbildningen, omsorg och lärande.

 

Barnens lärande och projektets utveckling

Våra lärmiljöer utformas till att innehålla sociala mötesplatser som främjar kommunikation med estetiska och digitala verktyg, som samtidigt tar tillvara på barnens intressen likväl som behov.

Vad ska vi göra i barngruppen?

* Fokusera på barnens emotionella utveckling och uttryck.

* Använda pedagogiskt material som fokuserar på känslor, "Känslokort", materialet "Liten" , och mer.

* Läsa barnlitteratur kopplat till känslor.

* Skapa estetiskt med olika material och verktyg, medel och metoder.

* Spontant uppkomna lekar och processer barnen initierar.

(fyll på allteftersom)

Hur synliggörs barnens lärande för barnen?

* Vårt arbete med projektet genomsyrar alla aspekter av undervisningen.

* I samtal och reflektion i barngruppen om innehållet i aktiviteterna och genom att dokumentationsmaterial blir en del av undervisningsmiljön.

 

Hur synliggörs barnens lärande för vårdnadshavarna?

* Genom lärloggar och "veckobrev"

* Daglig kontakt med pedagogerna.

* Vårdnadshavar- och utvekcklingsmöten

 

Vi dokumenterar, utvärderar och utvecklar

* I lärloggar,

* reflektion

* och utvärdering,

* analysarbete

* samt uppföljning och utveckling av undervisningens innehåll.

 

Arbetsmetoder & medel

Vi använder oss av

* ett salutogent perspektiv.

* estetiska lärprocesser och material.

* gruppindelningar för att låta barnen vistas i mindre sammanhang.

* lärmiljön (både förskolans och närmiljön) som den 3:e pedagogen.

* pedagogiskt material, relaterade till projektet.

* analoga och digitala verktyg.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,