"LJUD" Projektbeskrivning Blå 2023/2024

HÅLLBAR FRAMTID – Social hållbarhet. Hur lyssnar och möts vi i vår stad? Det här är den andra planeringen under det pedagogiska året. Här följer vi upp projektuppdraget och formulerar mer ingående projektet i barngruppen.

Vi fortsätter ljudprojektet på Tantolundens Blå avdelning.

Projektfrågan är:

Vad är ljud?

 

Barnen har fått reflektera över vad "ljud" är för någonting. De har delat med sig av sina erfarenheter och tankar i mötesstunder.

Barnen har fått arbeta med ljud på många olika sätt.

Syftet detta läsår är att ge barnen möjlighet att utveckla sin språkliga förmåga, sin skapande förmåga, samt bli mer lyhörda för sin omgivning.

 

 

Vi ville väcka barnens intresse för ljud och har därför startat upp terminen med att gå på ljudpromenader till olika platser med barngruppen. Vid Ringvägen var det mest stadsrelaterade ljud, såsom bilar, tåg och maskiner, men också fåglar. Mitt i Tantolunden hamnade fokus på fågelkvitter och ljud från vinden i träden.

Vid musikstunderna har rytmik, med musik, takt och instrument fått en större roll än själva sången. Barnen har fått testa olika instrument, lyssna, jämföra, men också använda naturmaterial för att skapa en "naturorkester".

Vi har tagit med oss högtalare till Tantohöjden och dansbanan där barnen fått dansande gestalta olika känslor, förstärka detta med sjalar, samt måla till olika sorters musik som kan tolkas med olika sorters känslor.

De äldsta barnen har gjort studiebesök på Operan för att undersöka och upptäcka vad man kan lyssna på där. 

Knyttarna har vart och tittat på "Den osynliga" på teater Pero. Där fick de uppleva en teaterföreställning med både härliga teaterröster, ljudeffekter och musik.

På våra skogsutflykter har vi stort fokus på ljud från djur och natur, barnen får lära sig att leka "ljudmemory" & lyssna på "Mulleradio". Men de lär sig också att inte låta för högt (inte störa, inte förstöra) i skogen för att inte skrämma djuren som bor där.

Barnen har sedan fått lära sig den enkla förklaringen att ljud är vibrationer. Detta upptäcker de då de känner på sina struphuvuden då de gör ett ljud, vilket blev ett återkommande inslag liksom "ljudtåget". Då vi går in från hallen eller är på väg till hallen får barnen ställa sig som ett tåg med händerna på varandras axlar och den som går först får bestämma vilket ljud som tåget ska ha. Ibland är det ett tyst tåg, ibland sch-ljudtåg, ibland ett tuffetufftåg.

Barnen har också arbetat mycket med känslor utifrån ljud-temat. 

Vi ställer frågan -Hur låter du när du är arg, ledsen, rädd, glad mm. Barnen visar gärna varandra och det blir fina samtal kring känslor. De lär sig att berätta hur de känner, lyssna in kompisar och läsa av varandras känslouttryck. Vidare använder vi känslor igen i ateljén där de får måla och teckna sig själva utifrån olika känslor.

Då Halloween närmar sig fördjupar vi oss i känslan "rädsla". Barnen delar med sig av tankar och vi lyssnar på ljud som kan uppfattas som läskiga. Barnen får också testa att göra sin egen trailer på lärplattans iMovie-app, där man kan förinställa skräcktema för att bilder och filmer ska klippas ihop med lite läskiga ljud.

 

Var ska vi? (Mål, förmågor och vad ska barnen visa när vi har arbetat med området?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla - Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,   -Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,   -Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,   -Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen  Vi vill att barnen ska utmanas i och att de påvisar ett förändrat kunnande utifrån ålder och förmåga ifrån något av detta här under Lyssna efter ljud i vardagen Musik Lekar Känslor Läsa av känslor och ljud Dansa Måla/skapande Ljud ute och inne Lyssna efter ljud man inte ser, gömt ljud Sång Se filmer om ljud Läsa sagor om ljud Se olika ljudvågor Resonans Spela på instrument  Skapa instrument Begrepp: Ljud, vibrationer, sång, musik, instrument, trumma, maracas, ägg, gitarr,  resonans, takt, starkt, svagt, högt, lågt, ljudvågor, öra, höra, skratt, ledsen, skrik, hörselkåpa, hörlurar, monolog, dialog, rim & ramsor, ljudeffekter, buller, miljöljud, berättelser, lyssna, bom, krasch, sörpla, pang, fjärt, olika djurläten, skramla, rassla och prassla.  Ljud kan också beskrivas med begreppen som då blir satta i sitt sammanhang och bidrar till barnens möjligheter att utveckla sina språkliga kompetenser, men orden blir också en väg in i naturvetenskapen. Arbetslagets förhållningssätt:  Vi vill arbeta scaffholding-stöttande i våra olika undervisningar och i utbildningstiden i våra olika lärmiljöer både inne som ute. Medforskande, närvarande, tro på det kompetenta barnet och våga utmana och utveckla varje barn utifrån sin förmåga.  Våra undervisningar skall vara glädjefyllda och varierande. Både i större grupp samt i små undervisningsgrupper Vi skall rikta barnens uppmärksamhet till ett lärandeobjekt och låta barnen utforska och urskilja detta objekt genom olika variationer.  Vetenskaplig grund: Utvecklingspedagogiskt perspektiv där vi riktar barnens uppmärksamhet till ett lärande objekt och sedan låta barnen utforska detta objekt genom olika variationer. Variationsteori: en teori med fokus på lärandeobjekt i undervisningen. Forskning har visat att när begrepp presenteras i relation till varandra med hjälp av variation och kontraster, ökar lärandemöjligheten. Vygotskij: samspel och lärande Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet: Kartläggning över barnens förmågor och förståelse för att kunna se progression och förändrat kunnande.  Kriterier/ utvärdering: Skriva reflektioner i samband med våra undervisningar och göra barnen delaktiga i dokumentationen på unikum och på reflektionsvägg. Återkoppla till tidigare undervisning. Visa barnen deras bilder/filmer över deras upplevelser och lärande.

 Hur gör vi? (genomföra /dokumentera/reflektera) 

Dokumentation: Fortlöpande på gruppnivå och därefter till barnens individuella lärlogg när de påvisar någon av förmågorna eller begreppen.  När vi ser att barnen påvisar ett förändrat kunnande i det som vi valt att utmana och undervisa de i.    Formativ uppföljning: På vår hemvist har vi tydliga lärmiljöer. Barnen utforskar och bekantar sig med materialet. Vi börjar våra undervisningar i helgrupp, för att vara en viktig del i ett sammanhang. Undervisning sker sedan i antingen stor eller liten undervisningsgrupp utifrån lärandeobjektet. Vår undervisning och utbildning bedrivs både inomhus och utomhus.