Undervisningsplan 23-24, Biet, Förskolan Majamyra

Avdelningens undervisningsplan beskriver hur avdelningen ska lägga upp sin undervisning utifrån målen i förskolans läroplan, Hägerstensåsens förskolors Verksamhetsplan, enhetens övergripande projekt Hållbar framtid, samt övriga relevanta styrdokument.

Inledning 

Hägerstensåsens förskolors undervisning bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö 18), Skollagen, Barnkonventionen, Stockholms stads skolprogram, Verksamhetsplan 2023, samt personalens pedagogiska yrkeskompetens. Vi arbetar även utifrån Planen med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling samt stadsdelens språkprogram och övriga pedagogiska ställningstaganden. Vår undervisning vilar på enhetens gemensamma vision:   

Hägerstensåsens förskolor - där delaktighet, mångfald och samarbete ger en likvärdig utbildning där trygga barn med lust lär och utvecklas. 

Vår främsta utgångspunkt är att erbjuda barnen en trygg, rolig och lekfull, men också omväxlande och meningsfylld utbildning. I den dagliga samvaron med barngruppen eftersträvar vi att varje barn ska uppleva att vi tar dem på allvar, att barnet är en betydelsefull individ och en viktig gruppmedlem. Pedagogernas barnsyn präglas av en tilltro till barns kapacitet att utvecklas och lära i sin takt och på sitt sätt. För att detta ska kunna uppnås krävs att vi pedagoger är lyhörda, delaktiga och flexibla. Vår ambition är också att vårdnadshavarna ska känna förtroende för vår utbildning och att de ska uppleva att deras barn lär, trivs och utvecklas hos oss. Vi använder oss av Veli Tuomelas fem språkpedagogiska principer i syfte att stödja barns tillägnande av språket under hela dagen. Vi arbetar med att dela gruppen om färre barn för att skapa språkutrymme. I de mindre grupperna möjliggörs att barnen sätter ord på sina upplevelser och att språket anpassas efter kontexten. Pedagogerna använder sig av ett rikt språk med riktiga begrepp. Vi använder oss även av öppna frågor och utmanar barnens förmåga att berätta, resonera och formulera sig. Utbildningen anpassas utifrån barnens intressen och referensramar.

 

 

Projekterande arbetssätt 

Alla barn i Hägerstensåsens förskolor ges samma förutsättningar till utbildning. Vår pedagogiska metod är ett utforskande arbetssätt där utveckling och lärande sker i samspel med omgivningen, dvs. i interaktion mellan olika individer, miljöer och material. Vi arbetar ämnesöverskridande i projektet Hållbar framtid, såväl social och ekonomisk som miljömässig. Inom projektarbetet ges barnen möjligheter till både planerade och spontana undervisningstillfällen där alla läroplanens mål integreras. Projektet Hållbar Framtid ska genomsyra hela utbildningen. Barnens tankar, idéer och erfarenheter är i fokus. Deras frågor, nyfikenhet och lust styr projektens längd, takt och riktning. Projekten har inget färdigt slutmål eller datum. Det är processen och inte produkten som är viktig. Pedagogerna är medforskande och processerna dokumenteras för att efter reflektion och analys föra arbetet framåt. 

 

Pedagogisk dokumentation 

Vi ser pedagogisk dokumentation som ett förhållningssätt, och som kommunikation samt som motor i uppdraget att dokumentera, följa upp och utveckla förskolans utbildning. Vi observerar, dokumenterar, reflekterar och analyserar i arbetslaget. Detta i syfte att stödja barnens möjligheter att se, hitta strategier, göra upptäckter, minnas, förstå och få syn på sina egna lärandeprocesser. Arbetet syftar även till att möjliggöra ett samlärande mellan barnen. Barnen göras delaktiga i dokumentationsarbetet genom väggdokumentationer i deras ögonhöjd. Dessa erbjuder återbesök i tidigare upplevelser samt att barnen utmanas att själva dokumentera. Den pedagogiska dokumentationen möjliggör för vårdnadshavarna att bli delaktiga i vad barnen intresserar sig för i utbildningen. Dokumentationen från verksamheten utgör grunden för det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs på enheten. Dokumentationen syftar även till att möjliggöra för oss i förskolan att nå ut till samhället i stort. 

 

I det följande presenteras de arbetssätt som Biet valt att, utifrån Verksamhetsplanen 2023 och uppdragen i övriga styrdokument, fokusera på under 2023–2024: 

 

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Barns delaktighet och inflytande:  

Enhetsmål: Utbildningen på Hägerstensåsens förskolor är inkluderande och erbjuder alla barn likvärdiga möjligheter att uttrycka tankar och åsikter för att ha reellt inflytande över sin vardag.  

Barnens delaktighet och inflytande utgör grunden för att de ska känna att de tas på allvar, respekteras och kan göra sina röster hörda. Genom att dela upp oss i mindre grupper öppnas det upp möjligheter till att barnen tar större talutrymme och känner sig sedda. Pedagogerna är närvarande och inlyssnande samt bekräftar positivt barnens funderingar och hypoteser. Genom pedagogernas förhållningssätt skapas det också möjligheter för barnen att känna tillhörighet till gruppen och delta utifrån sina egna förutsättningar och behov. 

Planering: Vi är nära barnen i mindre sammanhang under dagen, och lyssnar på dem när de med sina olika språk uttrycker vad de vill och inte vill. Vi tänker på att inte hindra barnens initiativ i onödan. Om ett barn börjar ta fram flaskfärg precis när det är dags att gå hem så säger vi att "vi kan måla i morgon". Vi pedagoger delger varandra och tar på allvar det barnen uttrycker att de vill. Vi uppmuntrar till ömsesidighet och turtagning. Delaktigheten och inflytandet gäller alla moment under dagen; både i omsorgssituationer, lek och i olika aktiviteter. Vi arbetar med Kompisböckerna och material kopplat till barnkonventionen.

Deluppföljning: Vi följer planeringen och når målen. Vi är närvarande, inlyssnande och kommunicerande pedagoger under hela dagen.

Slutanalys: Vi når målen och känner att vi lyckats väl. Att vara två pedagoger istället för tre i en yngrebarnsgrupp har inneburit utmaningar dels när det gäller gruppindelning och dels när det gäller möjligheten att utnyttja tiden efter mellanmålet för planerad verksamhet.

 

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Normer och värden:  

Barnen ges samma förutsättningar till utforskande. Barnen erbjuds aktiviteter utifrån sina egna förmågor och intressen. Barnen uppmärksammas på vikten av att må bra och känna glädje genom att leka och utforska tillsammans. I arbetssättet kring normer och värden ses barnens olikheter som en tillgång för utveckling och allas åsikter är lika mycket värda. Alla barn ges möjligheter till att utvecklas i sin egen takt och alla barn får utrymme att uttrycka sig på olika sätt. Utbildningen speglar de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s barnkonvention. Det dagliga mötet med barnen ska präglas av förståelse för alla barns lika värde samt för mänskliga rättigheter. 

 

Planering: Vi arbetar med Kompisböckerna och material kopplat till barnkonventionen. Under hösten sätter vi normer för samvaron i barngruppen och ser till att alla barn har vänner att leka med. Tillsammans med barnen kommer vi överens om vilka regler som gäller på Biet och vi gör en kompissol utifrån detta. Barnen lär sig att göra Stopphanden och vi arbetar med till exempel Stopp min kropp-materialet. Vi är nära barnen i den fria leken och stöttar barnens lekförmågor (till exempel att komma med i och bjuda in till lek, att förhandla, lyssna och att turas om). Vi sjunger namnsånger, gör namnramsor och leker gruppstärkande lekar. I till exempel ateljén ser vi till att skapa en trygg miljö där barnen tillåts uttrycka sig fritt och ha ett kreativt flow. Vi intresserar oss för deras skapande men värderar det inte. Det finns inga rätt och fel utan var och en ritar, målar och bygger på sitt sätt.

 

Deluppföljning: Vi följer vår planering och är nära barnen i alla situationer under dagen. Barnen är trygga, nyfikna och glada och det finns en fin gemenskap i gruppen. De uppmärksammar om någon kompis är ledsen, visar omsorg och tröstar. De säger ifrån till varandra och säger förlåt spontant. Kompissolen har vi inte gjort ännu, den sparar vi under våren. Vi reflekterar i arbetslaget kring hur barnkonventionen kommer till uttryck i vår vardagliga praktik.

Slutanalys: Vi når målen. Är mellan och med barnen och stöttar och arbetar med värdegrunden. De har utvecklat sin empatiska förmåga, kan använda stopphanden och tröstar varandra. De har lärt sig att komma med i lek, bjuda in, säga ifrån, bidra till att upprätthålla och utveckla lek etc.

 

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Omsorg, utveckling och lärande (Särskilt fokus på Språk, Matematik, Naturvetenskap och Teknik): 

Språk 

I utbildningen erbjuds barnen möjligheter till berättande, böcker, skriftspråk, tecken, bilder, ritande/skrivande och sjungande samt rim och ramsor i en språkstimulerande lärmiljö. Olika former av högläsning sker dagligen på ett inbjudande och lustfyllt sätt med aktiva pedagoger som läsande förebilder. Innehållet anpassas utifrån barnens pågående intressen och nyfikenhet och utifrån aktuella projekt. Barnen erbjuds också olika sorters texter under lässtunderna. I arbetssätt ses läsförståelse som en process, där en och samma bok kan läsas flera gånger på olika sätt. I utbildningen erbjuds barnen också dialogisk läsning, boksamtal som ger utrymme till gemensam reflektion, med öppna frågor kring det vi läser eller har läst tillsammans. 

 

Planering:

Varje dag läser, berättar, sjunger, ritar, rimmar och ramsar vi med barnen. Vi använder oss utav rytmikinspirerad undervisning med till exempel stavelsegång och att klappa våra namn. När barnen ritar utvecklas också skriftspråket. Namnkort med barnens namn finns tillgängliga både i skrivhörnan och på barnens hyllor och platser samt används i olika aktiviteter. När vi sjunger använder vi olika sångböcker. Vi dokumenterar vilka böcker och sagor barnen väljer, vad vi läser för olika barn och hur vi läser. Detta gör vi både för att få syn på och följa barnens läsintressen och för att säkerställa att alla barn blir tillräckligt mycket lästa för. En del barn kommer ofta och hämtar samt föreslår böcker de vill att vi ska läsa. Andra barn gör inte det i så stor utsträckning, och då ser vi till att fånga upp dem. Vi inventerar de texter som finns på Biet (till exempel böcker och sagor) utifrån ett genusperspektiv och utifrån de värderingar som förmedlas. Olika typer av textgenrer (skönlitteratur, faktaböcker, beskrivande text etc) möter barnen. Sagor och böcker läses på olika sätt och vi använder oss av pedagogiskt drama där vi leker sagan med barnen. Materialet "Före Bornholmsmodellen" med språksamlingar använder vi. Böcker finns tillgängliga för barnen i alla rum på avdelningen så att barnen själva kan ta fram och titta, bläddra och läsa i dem samt använda dem i leken. Vi uppmuntrar till eget berättande. Vi följer barnens intresse för den skriftspråkliga världen till exempel när vi går på promenad och de hittar skyltar, symboler och olika tecken. Vi har alfabetspussel, taktila bokstäver, bokstavsmagneter, ABC-memory och rimkortsmemory. Tillsammans med de andra yngrebarnsavdelningarna Fröet och Roten samarbetar vi i ett projekt kring boken Knacka på! av Anna-Clara Tidholm.

 

 

Deluppföljning: Vi följer planeringen och ser att vårt arbete ger tydliga resultat. Barnen utvecklar sina språkliga förmågor och berättar och återberättar spontant. De är mycket intresserade av böcker och hämtar hela tiden böcker både för att titta i själva och tillsammans och för att de vill att vi ska läsa. De kan många sånger och sjunger mycket, samt visar intresse för rim och ramsor och överhuvudtaget att leka med språket. Vi klär allting i ord och utmanar genom att lägga oss på en lite högre språklig nivå än den barnen befinner sig på.

 

Gemensamma intressen på Biet är skogens djur, bondgårdsdjur och sagans väsen. En saga som fascinerar samtliga barn i gruppen är Bockarna Bruse. Barnen leker och återberättar ofta den både med hjälp av sagopåsar samt spontant med olika slags rekvisita/material; plus plus, leksaksdjur, lego, naturmaterial med mera.

 

Under hösten har vi först fördjupat oss i barnens intresse för bondgårdsdjur och därefter för skogens djur (harar, kaniner och ekorrar). Då har vi använt oss av olika typer av textgenrer samt samarbetat med biblioteket. Vi har besökt biblioteket både för boklån och sagostunder samt beställt påsar med böcker om det som intresserar barnen. När vi arbetat i Knacka på-projektet har vi fyllt på med texter från olika genrer som anknyter till innehållet i boken samt kopplat till barnens intressen.

 

Slutanalys: Vi når målen och har en barngrupp som älskar böcker och sagor, men har kommit längre med sagor och eget berättande under tidigare verksamhetsår då vi själva kunnat välja projektområde utifrån barnens intressen.

 

Matematik: 

Vi skapar möjligheter för barnen att möta och upptäcka matematik och matematiska begrepp under hela dagen. Vi gör matematik konkret för barnen genom att leka, mäta, räkna, lokalisera och förklara i för barnen lustfyllda och meningsfulla sammanhang. Pedagogerna använder sig också av Malmers matematikordlista A och B.  

Planering: Vi har en matematikhörna med våg, kulram, sorteringsmaterial, olika slags klossar och geometrimaterial. Där byter vi också ut material allteftersom så att barnen får möjlighet att utforska olika aspekter av matematiken. Pussel med siffror och tal samt golvbrickor där barnen får räkna antal upp till 25 samt olika slags matematiska spel finns tillgängligt. Vi räknar på olika sätt och på olika språk samt sjunger räknesånger och gör räkneramsor. I skogen och på gården använder vi oss av materialet Utematte. Vi delar frukter i halvor och fjärdedelar samt letar geometriska former på gården, i skogen och inomhus. Barnen får fotografera former de hittar med Ipad. I den fria leken utvecklar barnen sitt matematiska kunnande. Till exempel utforskar de volym vid sandlådelek och när de häller ut och plockar i saker i leksakslådorna. De förhandlar med varandra exempelvis kring vem som har mest och vad som är rättvist.

Deluppföljning: Vi följer planeringen och barnen visar stort intresse för räkneramsor som "Ettan förlora´, tvåan vann" och "Fem små lingon". De räknar mycket och i den fria leken blir det många tillfällen till förhandlingar, i och med att alla barn har kompisar att leka med. Barnen är gärna i matematikhörnan och bygger och pusslar och de tar med materialet till andra hörnor och leker med och använder det där. Vågen är till exempel framme och används på många olika sätt i leken, inte bara för att väga saker.

 

I och med att vi är nära barnen i vardagssituationer som handtvätt samt av -och påklädning och klär allting i ord tränas många matematiska begrepp som ovanpå, under, mellan, dra ner och upp, inuti, utanpå, tjock och tunn etc.

 

Slutanalys: Vi når målen. Barnen använder sig av begrepp som halv och fjärdedelar, är intresserade av former och spontanräknar. De förhandlar kring matematik i den fria leken.

 

Naturvetenskap och teknik 

Naturvetenskap i förskolan är mångsidig och varierad. Naturvetenskap handlar om att låta barnen experimentera och undersöka olika kemiska processer och fysikaliska fenomen. Det kan vara olika kombinationer av lek och drama, kroppsliga/sinnliga och språkliga erfarenheter, fantasi, ritande och berättande, mätande och jämförande för att skapa kunskap om den omgivande världen. Miljön och materialet är en viktig del i upptäckandet av naturvetenskap. Barnen ska ges möjlighet att få utforska enkel vardagsteknik på ett lustfyllt sätt och utifrån egen nyfikenhet. Barnen undersöker hur saker fungerar, påverkar varandra och vilka lösningar som är möjliga.

Planering: På och runt omkring Majamyras gård finns rika möjligheter för barnen att leka i, uppleva och utforska naturen och följa årstidsväxlingarna. Vi går också till skogen, stranden samt 4h-gården. Det som intresserar barnen tar vi in i det fria skapandet samt läser och söker information om gemensamt. Vi leker Kims lek med till exempel naturföremål och har stenar, pinnar och kottar att bygga och leka med på avdelningen. I Knacka på-projektet kommer vi arbeta med olika läroplansmål kopplade till detta område.

 

Deluppföljning: Vi följer planeringen. Barnen är enormt intresserade av djuren i närområdet samt av de djur som bor på bondgården. Vi har följt årstidsväxlingarna i utforskande, skapande och enkla experiment. Under hösten tog vi in mycket naturmaterial som kottar, ekollon, bär och löv på avdelningen. Vi har tagit in snö och sett vad som händer med den inomhus samt målat på snön utomhus. Barnens intresse för spår i snön har utvidgats till att även handla om flygplansspår på himlen och andra slags spår. Vi kopplar barnens upptäckter och intressen till innehållet i Knacka på! när beröringspunkter finns.

 

I inomhusmiljön erbjuder vi material som till exempel en balja med vatten och naturmaterial, ett ljusbord fyllt med snö och flaskfärg och penslar tillgängligt, eller stora papper tillsammans med lekfordon och färg. Barnen får själva upptäcka det vi arrangerat, upptäcka, närma sig, komma och gå i aktiviteterna och så ser vi vad som händer under tiden. Årstidsväxlingarna och det som barnen upptäcker och intresserar sig för följer vi hela tiden upp i val av sånger, litteratur och sagor.

 

Slutanalys: Vi når målen men hade kommit längre med det projekterande arbetssätt vi använde oss av under föregående verksamhetsår. Då har vi haft årstidsväxlingarna som en röd tråd och till exempel fördjupat oss i nedbrytare (sniglar, maskar etc) som barnen hittar i sin utforskande lek, och sedan skapat, läst och berättat utifrån det. Det var inte helt enkelt att hitta nedbrytare inom ramen för Knacka på, och det var svårt att hinna med att ha två parallella spår. Sista månaderna har vi återgått mer till vårt tidigare arbetssätt och arbetat utforskande i närområdet utifrån barnens intressen, och det är då vi ser att det lustfyllda lärandet blommar.

 

Så här ska vi arbeta med kulturaktiviteter enligt Hägersten-Älvsjös kulturplan, Förskolan som kulturell mötesplats: 

Enhetsmål: På Hägerstensåsens förskolor använder barnen olika uttryckssätt genom eget kulturskapande och i mötet med förskolans och stadens kulturutbud. 

Med förskolan som en kulturell mötesplats främjas barnens förståelse för värdet av mångfald och förutsättningar skapas för att ge barnen en positiv uppfattning om sig själva. Vi integrerar eget kulturskapande i lärandet tillsammans med barnen i form av drama, musik, sång, måleri, teater, dans, bokläsning/samtal samt eget skrivande. Utbildningens utformning utgår även från barnens populärkultur.  

Planering: På Biet sjunger vi med och utan gitarr som ackompanjemang varje dag. Vi har också rytmik där vi spelar på olika slags instrument. Barnen får själva välja vilka instrument de vill spela på. Vi sätter ord på ljudvärlden, lär oss om tempo och pratar om hur olika instrument låter och vad de heter. Det finns utrymme för egen tolkning där barnen till exempel får spela snabbt, långsamt, ledset, glatt etc. Vi introducerar lera, måleri med flaskfärg och akvarell, skapande med hjälp av lim och återbruk med mera i ateljén. Vi tar del av kulturutbudet med filmvisning och sagostund samt lånar böcker på Aspuddens bibliotek. När det kommer barnteatrar på besök i förskolan följer vi upp det genom att rita, måla och reflektera tillsammans med barnen.

Deluppföljning: Vi följer planeringen fullt ut och når enhetsmålen. Kulturutbudet på Aspuddens bibliotek har vi tagit del av exempelvis genom filmvisning och sagostunder.

Slutanalys: Vi har verkligen utnyttjat biblioteket som resurs och badat barnen i språk och litteratur. Här når vi målen fullt ut. Barnen sjunger mycket själva, de sjunger och omtolkar sånger vi sjunger här. Vi har uppmärksammat högtider som jul och påsk och alla barnen utvecklas mycket i sitt skapande. I ateljén uttrycker sig barnen utifrån det vi upplever konkret och läser om, till exempel fjärilarna vars utveckling vi följt och som vi tagit hand om och matat. Våra barn har ett kreativt självförtroende och vi får konstant respons från vårdnadshavarna på att de kan så mycket, något som syns konkret i deras målningar. Vi dokumenterar skapandeprocessen och skriver till exempel ner vad barnen säger när de ritar, målar och skapar.

 

Så här planerar vi att arbeta med lärområdet Rörelse enligt Strategi för rörelse och fysisk aktivitet:  

Genom rörelse utvecklar barnen sin kroppsuppfattning, motorik och koncentrationsförmåga. Dagligen erbjuds barnen möjligheter till rörelse och fysisk aktivitet både utom- och inomhus. Barnen erbjuds också en god balans mellan rörelse och mer stillsamma aktiviteter under utbildningen. Naturmiljöer av olika slag används aktivt som en undervisningsmiljö för rörelse och fysisk aktivitet. Pedagogernas kompetens är avgörande för att iscensätta och erbjuda miljöer och lekar som inbjuder till rörelse. Vi planerar in undervisningstillfällen där rörelse ingår som är anpassade efter barnens ålder och behov och där alla barns möjlighet att röra sig gynnas. 

 

Planering: Vi klättrar och leker på vår kuperade förskolegård året rumt. Vi går också till olika slags lekparker samt till skogen och leker, klättrar, hasar, rullar och balanserar. Dans till olika slags musik samt rörelselekar och hinderbanor erbjuds ute och inne.

Deluppföljning: På Biet är vi ute varje förmiddag och på gården ges goda möjligheter till rörelse. Vi är ofta och leker i det kuperade naturområdet på gården där goda möjligheter till rörelse ges. Vi klättrar också i Trollskogen, dansar ringdans och leker dans -och rörelselekar samt bygger hinderbanor både ute och inne.

Slutanalys: Vi når målen och barnen får goda möjligheter till att utveckla sina grovmotoriska förmågor på förskolegården. De praktiska förutsättningarna med yngre barn, två pedagoger och en ganska lång period av inskolningar har gjort att vi gått på färre utflykter nu i vår än i höstas och vintras. Men vi har lekt ute på den kuperade gården varje förmiddag och barnen klättrar, springer, hasar, rullar och balanserar. De utmanar varandra, vågar vara överallt på gården och inspireras av vad de äldre barnen kan.

 

Så här ska vi arbeta med lärmiljöer enligt de pedagogiska ställningstagandena för likvärdiga och tillgängliga lärmiljöer på Hägersten-Älvsjös kommunala förskolor: 

Enhetsmål: Utbildningen på Hägerstensåsens förskolor bedrivs i likvärdiga och tillgängliga lärmiljöer som uppmuntrar till kreativitet, utforskande lek och kommunikation.

Organisation/struktur: Att skapa begripliga sammanhang och tydliga fysiska miljöer ger barnen större möjlighet till inflytande och ökad delaktighet. Mötesplatser som skapar en social tillgänglighet, och som olika barn och pedagoger kan mötas kring.

Pedagogers förhållningssätt: Pedagoger är medvetna om det reflekterande och utforskande arbetssättet samt att deras uppgift är att skapa en stöttande undervisningsmiljö för alla barn där de utmanar, leder, inspirerar, uppmuntrar och stöttar barnen.

Material: Lättillgängligt och estetiskt tilltalande lärmiljöer och material skapar en begriplighet som främjar trygghet, lek, kommunikation och lärande. Material och platser inom olika lärområden kombineras för att barnen ska kunna leka och utforska "ämnesöverskridande".                       

Genom vårt arbetssätt och vårt bemötande av alla barn vill vi uppmuntra, stödja och utveckla barnens lärande via undervisning i lek och utforskande.  

Planering:

 

På Biet finns en ateljé där materialet är placerat i barnhöjd. Där finns lera, lim, tejp, kartong, ritpapper, silkespapper, akvarellfärg, olika slags kritor med mera. Vi använder grundfärgerna gult, rött och blått samt vitt för att lära barnen att blanda fler färger när vi arbetar med flaskfärg. I anslutning till ateljén finns blyertspennor, alfabetet samt namnkort med barnens namn tillgängligt. Vi tillför alfabeten med fler skriftspråk och lyfter flerspråkigheten i miljön.

 

Vi har en mysig läshörna med mjuka kuddar. Där finns olika typer av skönlitteratur och faktaböcker på en bibliotekshylla samt i olika småkorgar.

 

En stor lekhörna med kaplastavar, olika slags klossar, tyger, mantlar att klä ut sig i, leksaksmat samt smådockor har vi. I lekhörnan finns också leksaksdjur, stubbar och en fond som påminner om en skog. I samma rum finns också hörnan för matematik och konstruktion. I rummet finns också ett ljusbord att leka och skapa vid.

 

Vi har ett lugnt vilrum där vi sover middag samt har samlingar, rörelse och möten med barnen. Här finns gitarr, olika slags rytmikinstrument, sångböcker, sagopåsar med mera.

 

Materialet på avdelningen är tydligt uppmärkt med text och bild samt placerat i olika hörnor. På så sätt underlättar vi för barnen när de ska ta fram och hjälpa till att sortera tillbaka sakerna, det hjälper till att skapa struktur och främjar språkutvecklingen. Barnen kan kombinera material från olika delar av miljön i lek och utforskande. I ateljéhörnan lär vi dock barnen att flaskfärg, saxar och lim ska användas där, vilket är både av omsorg om miljön och för att skapa lugn och ett kreativt flow i ateljén. När vi organiserar miljön tänker vi på att skapa mötesplatser för alla barn oavsett till exempel ålder och könsstillhörighet.

 

Deluppföljning: Vi följer planeringen och når målen när det gäller den pedagogiska miljön. Miljön är tydlig och inbjudande och barnen använder sig av materialet på ett transdisciplinärt sätt.

Slutanalys: Inomhusmiljön är toppen. I och med att barnen sover middag och vi har haft en situation där vi mestadels behövt hjälpas åt ute från klockan tre varje dag så har barnens möjligheter att använda inomhusmiljön och leka klart inne varit begränsade.

 

Så här ska vi arbeta med digitalisering enligt de pedagogiska ställningstagandena i planen Digitalisering på Hägersten-Älvsjös kommunala förskolor: 

Arbetet med digitalisering i förskolans utbildning ska utvecklas. Alla barn ska ha likvärdig tillgång till digitala verktyg och ska ges möjlighet att utveckla en adekvat digital kompetens. Barnen erbjuds och utmanas att använda sig av digitala verktyg som en integrerad del i utbildningen där de inte blir passiva konsumenter utan är aktiva producenter. Barnen utmanas att med hjälp av digitala verktyg och olika medier söka information utifrån behov och intresse. Vi möjliggör för barnen att med digitala verktyg vara delaktiga i dokumentationsarbetet av sina lärprocesser.  

Planering: Barnen får möjlighet att rita och skapa i appar som Sketches, Gravitarium och Ritplatta, parallellt med skapandet i ateljén. Appen skolstil används för att prova att skriva. Vi använder Google earth, Google, Tripp Trapp Träd och UR Play för att ta reda på saker tillsammans med barnen. Vi använder Say Hi för att översätta ord och fraser till exempel till barnens hemspråk. IMovie kommer att användas för barnens eget filmskapande. Vi använder webägget för utforskande och arbetar med projicering till exempel i projekt och fri lek.

Deluppföljning: Vi har använt digitala verktyg för informationssökning, översättning samt för barnens eget skapande (ritat och fotograferat).

Slutanalys: Vi har varit restriktiva med att använda digitala verkyg och när vi använt dem har det varit för eget kulturskapande, översättning och informationssökning samt Polyglutt för att flerspråkiga barn ska kunna lyssna på böcker och sagor vi läst/berättat på svenska här även på sina hemspråk.

 

Så här ska vi arbeta med introduktion: 

Vi arrangerar fysiska visningar av förskolorna för vårdnadshavare och barn, som enhetens pedagogiska utvecklingsledare ansvarar för. Före introduktionsstart skickar avdelningspersonalen ut information om introduktionen och utbildningen till hemmen. Vi använder oss av familjeaktiv introduktion där vi utgår ifrån enhetens framtagna introduktionsdokument.  

Planering: Vi har tredagarsinskolning med vårdnadshavare. I dialog med vårdnadshavaren stämmer vi av när barnet är redo för att lämnas och hur vistelsetiderna närmast efter introduktionen ska se ut.

Deluppföljning: Vi följer planeringen i vårt arbete med inskolningarna. Under hösten skolade vi in fyra nya barn på Biet och nu i december-februari börjar ytterligare fem barn.

Slutanalys: Vi gör det vi ska. Det har istället blivit så att vi skolat in tre nya barn och det lite senare under våren.

 

Så här ska vi arbeta med överintroduktion mellan avdelningarna: 

Inför en flytt mellan avdelningar ska barnet/barnen ges möjlighet att besöka den nya avdelningen vid flera tillfällen. Personalen ansvarar för planeringen av besöken. Barnets individuella dokumentation och information följer med till nya avdelningen genom ett överlämningssamtal mellan lärarna. 

Planering: Se ovanstående. I dagsläget är inga överinskolningar aktuella.

Deluppföljning: Vi har inte haft någon överintroduktion hittills under det här pedagogiska året.

Slutanalys: Vi kommer följa med de barn som ska flytta till äldrebarnsgruppen på besök i sin nya grupp och vi har haft överlämningssamtal med/lämnat över information till mottagande lärare.

 

Så här ska vi arbeta med de blivande skolbarnen enligt Plan för övergång förskola-skola:  

Hägerstensåsens förskolor ingår i stadsdelens kluster 4 vilket innebär ett samarbete med Midsommarkransens skola. Alla blivande skolbarn i enheten ingår i gruppen "Flyttfåglarna". Under vårterminen erbjuds de blivande skolbarnen olika aktiviteter i tvärgrupper både på den egna förskolan men också inom enheten. Skolbarnsansvariga pedagoger på varje förskola ansvarar för gruppen och aktiviteterna.  Vid önskemål från vårdnadshavare deltar ansvariga lärare i trepartssamtal med informationsöverföring. Vårdnadshavare måste vara närvarande under samtalet och besluta om att släppa på förskolans sekretess gällande barnet. Gemensamt avslutningsfirande genomförs på den egna förskolan i juni med bl.a. utdelning av diplom och/eller rosor.  

Deluppföljning: Ej aktuellt för Biet som är en yngrebarnsavdelning.

Slutanalys: Ej aktuellt för Biet som är en yngrebarnsavdelning.

 

Så här ska vi arbeta med samverkansformer med vårdnadshavare: 

(antal erbjudna, antal genomförda, genomförande) 

Inför samtalen sitter hela arbetslaget tillsammans och diskuterar barnen kopplat till utbildningen, samt hur vårt arbetssätt/förhållningssätt möjliggör för barnen att bli. Detta syftar till att möjliggöra att alla i arbetslaget står beredda att genomföra samtalen samt att transparensen kring synen på det enskilda barnet maximeras. När vi sedan påbörjar samtalet meddelar vi vårdnadshavarna att det som tas upp under samtalet är grundat på arbetslagets gemensamma syn på barnet kopplat till utbildningen. Samtalen som sker i Skolplattformen utifrån stadsdelens framtagna samtalsunderlag. Samtalen genomförs dagtid och en pedagog deltar i varje samtal om inte särskilda önskemål eller omständigheter föreligger. Samtliga samtal dokumenteras enligt underlaget. Efter genomförda samtal återkopplas och analyseras det som framkommit av arbetslaget. Syftet är att informera varandra och planera hur undervisningen skall utformas utifrån barnens intressen och behov. Alla vårdnadshavare erbjuds ett mellanliggande samtal under vårterminen. Introduktions- och avlutningssamtalen erbjuds utöver de mellanliggande. Språkkartläggningen (språkdomäner) genomförs i samband med introduktionen/ introduktionssamtalet. Avslutningssamtalet erbjuds alltid under november-januari. 

Vi erbjuder ett ”Möte för Vårdnadshavare” under höstterminen. Vi bjuder in till Vernissage i slutet på varje termin. Vårdnadshavarna är välkomna att besöka verksamheten under en dag, efter planering med avdelningspersonal. Vi har ett interkulturellt förhållningssätt där vi efterfrågar vårdnadshavarnas delaktighet i utbildningen. Genom att synliggöra och involvera barns hemkulturer möjliggörs skapandet av trygghet och självtillit hos barnen. 

Planering: Vi har genomfört fyra nyinskolningar i augusti-september, och de kommer att följas upp med samtal. Under året kommer vi att ta emot fler nya barn. Vi kommer också att erbjuda alla familjer samtal under våren. Aktiviteter som vernissage planeras gemensamt på förskolan.

Deluppföljning: Vi har genomfört uppföljningssamtal med våra nya familjer och planerar för utvecklingssamtal under våren. Under hösten har vi genomfört ett vårdnadshavarmöte samt haft vernissage på Biet.

Slutanalys: Vi har en god daglig kontakt och goda relationer till våra familjer. Vi genomför och dokumenterar inskolningssamtal, uppföljningssamtal och utvecklingssamtal. Vi har haft en vernissage.

 

Så här ska vi arbeta miljöeffektivt enligt planen för Kemikaliesmart förskola: 

Samtliga pedagoger ska genomgå den webbaserade utbildningen som erbjuds kontinuerligt. Genom enhetens gemensamma projekt Hållbar framtid, ska utbildningen innebära ett medvetet kemikaliearbete. Vår undervisning ger barnen möjlighet att utveckla kunskaper om hur de kan bidra till en hållbar framtid och de ska även ges möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt. Vi strävar efter att alltid släcka belysning i utrymmen som vi inte befinner oss i. Vi undviker stand-by-lägen på elektronisk utrustning och strävar efter att packa torkskåpen torkeffektivt. Miljöarbetet ska vara en integrerad del av den pedagogiska verksamheten och barnen ska ges möjlighet att aktivt delta i arbetet. Vi uppmärksammar internationella dagen för Moder jord och Skräpplockardagar i samarbete med ”Håll Sverige rent”.

Planering: Vi skrapar tallriken i matkomposten efter lunch. Under skräpplockardagarna källsorterar vi det vi hittar samt erbjuder läsning av en skräpplockarsaga. Vi följer olika typer av kretslopp i närmiljön runt förskolan i utforskande och skapande. Därigenom får barnen kunskaper om vad djur och växter behöver för att leva och må bra, de skaffar sig kunskaper om den artrikedom som finns och lär sig att vara rädda om allt som lever och växer. Till exempel kommer vi att odla tillsammans med barnen. I skapandet använder vi oss av återbruk såsom kartong och överblivet tyg samt naturmaterial. Vi lär barnen att vara rädda om och hushålla med förbrukningsmaterial som till exempel pappershanddukar och färg. Vi tänker på att minska användandet av plast i den dagliga verksamheten. Vi har rensat bort skadliga plastföremål i miljön på Biet.

Deluppföljning: Vi följer planeringen och genom att utgå ifrån djur och natur i närmiljön får barnen både kunskaper om och varsamhet inför det som lever och växer. Vi har deltagit i skräpplockardagarna och barnen är med och källsorterar genom att skrapa sina tallrikar i komposthinken varje dag.

Slutanalys: Vi har följt planeringen och når målen. Barnen har fått gå med till köket och se var vi hämtar maten och var vi lämnar tillbaka matresterna.

 

Så här ska vi arbeta enligt Plan med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling:  

Planen med aktiva åtgärder ska ses som ett levande dokument och dess innehåll ska alltid ställas mot aktiviteter inom ramen för utbildningen. Planen är också ett arbetsredskap i situationer som uppstår inom ramen för dess innehåll. Planen arbetas aktivt med under avdelningarnas reflektionsforum, lärarforum, förskolemöten samt under avdelningsmöten.  

Planering: Vi arbetar planen för aktiva åtgärder samt bryter ner artiklarna i Barnkonventionen. Vad innebär de i vår dagliga praktik?

Deluppföljning: Vi följer planeringen.

Slutanalys: Vi följer planeringen och arbetar aktivt med barnkonventionen.