Pedagogisk planering Norra Utmarkens förskola, Fredriksberg/Katrineberg -23/24

Pedagogisk planering förskola

Pedagogisk planering på Norra Utmarkens förskola 

Tema: Hållbar utveckling samt tillgängliga lärmiljöer 

Analys och utvecklingsområden  

Föregående resultat och analys visar att den multimodala undervisningen utifrån den sociala dimensionen har möjliggjort för barnen att utveckla kommunikation mellan varandra, stark gemenskap i gruppen, fler lekkonstellationer och empati. Med tanke på utveckling i världen ser vi ett värde i att fortsätta detta arbete. Det är lika viktigt att utveckla barns förståelse för demokrati, allas lika värde och socioemotionell kompetens som att främja språk, matematik samt läs- och skrivutveckling, allt för en mer hållbar framtid.  

 

I läroplanen för förskolan står det att utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling - såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen (Skolverket, Lpfö, 2018). Ett socialt hållbart samhälle innebär jämställdhet, jämlikhet med hög tolerans där alla människor lika värde står i fokus (FHM, 2022). Social hållbarhet innebär även att främja individens välmående, delaktighet och inflytande, ett hälsosamt liv samt jämlikhet och rättvisa. I arbetet och undervisningen kring hållbar utveckling krävs det förmåga att kunna skifta perspektiv och ställa sig frågan om vad som är värde för vårt fokus samt att visa hänsyn till andra (Björklund, 2020). Vi behöver sociala och emotionella färdigheter för att kunna fungera i olika sammanhang men också för att klara av livets framtida motgångar, då dessa färdigheter kan komma påverka vår hälsa (WHO, 2014).  

 

Vi på Norra Utmarkens förskola vill med avstamp från den sociala dimensionen, fortsätta bidra till den globala hållbara utvecklingen genom att skapa förutsättningar för barnen att utveckla nyfikenhet, kunskap och förståelse om vad, hur och varför vi alla kan bidra till en mer hållbar värld. Vårt arbete med hållbarhet behöver och kommer ha en tydlig ambition i undervisningen (Björklund, 2016). Vår sociala, fysiska och pedagogiska miljö bildar en helhet i vår undervisning, som genomsyras av demokrati och multimodal lärglädje. Genom vårt arbete vill vi ge barnen möjlighet att utveckla kunskaper inom den sociala dimensionen och på så vis får barnen även möjlighet att vara delaktiga och på ett hållbart sätt själva skapa den värld de lever i.  

Referenser: 

Björklund, S. (2020). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (Andra upplagan). Studentlitteratur. 

Björklund, S. (2016). Uteverksamhetens möjligheter. (Första upplagan). Studentlitteratur. 

Folkhälsomydigheten. (2022). Mötesplats social hållbarhet. Social hållbarhet - Mötesplats social hållbarhet (folkhalsomyndigheten.se) Hämtad: 2023-09-01.  

Löwenborg, L. (2019). Barns sociala och emotionella lärande: utifrån förskolans läroplan. (Första upplagan). Gothia 

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Skolverket. 

 

Stödmaterial 

•                        BUF:s målbilder 

•                        LPFÖ -18 

•                        Pedagogisk planering kring dagliga situationer 

•                        Hållbar förskola 

•                        Plan mot diskriminering och kränkande behandling 

•                        Tillgängliga lärmiljöer 

 

BUF:S målbilder 

•                        Vi har ett demokrati- och kunskapsuppdrag: 

Vi utbildar världsmedborgare. Alla barn och elever får de utmaningar och de stöd de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt. 

 

•                        Vi har en idé om lärande: 

Vi lär tillsammans i inkluderande, meningsskapande, kreativa, utmanade och undersökande miljöer. 

 

•                        Vi har en idé om verksamhetsutveckling: 

I våra förskolor och skolor undersöker medarbetarna effekterna av undervisningen och utvecklar verksamheten i ett kollegialt lärande. 

 

LPFÖ – 18 

2.1 Normer och värden 

- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. 

 

2.2 Omsorg, utveckling och lärande 

- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar. 

 

 

 

2.3 Barns delaktighet och inflytande 

- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem. 

 

Pedagogisk planering kring dagliga situationer 

Syftet med den pedagogiska planeringen kring dagliga situationer är att synliggöra arbetssätt, lärande och utveckling under hela dagen, i olika miljöer och sammanhang. Syftet är även att belysa vår syn på barns lärande och den undervisning vi bedriver i relation till de styrdokument vi behöver förhålla oss till. Vi arbetar med alla situationer och mål dagligen. Utöver det väljer varje avdelning för sig ut en specifik situation att fördjupa sig extra i, den här situationen utvärderas en gång om året. De dagliga situationerna revideras en gång om året förutom ”introduktion/inskolning” som utvärderas efter ca 1 månad genom ett uppföljningssamtal. 

 

Hållbar förskola 

Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefinnande samt för hållbar utveckling (Skolverket, 2018 s.10). 

Vi möjliggör detta genom att ta till vara på barnens nyfikenhet och väcka medvetenhet i olika vardagssitiuationer såsom toalettbesök, på mattorget, när vi tvättar händerna, använder papper mm.   

 

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 

Vår målsättning är att vi alla är goda förebilder. Vi strävar efter att vara en förskola där alla, barn och vuxna upplever meningsfulla sammanhang, glädje och delaktighet, vilket främjar vänskap och förebygger kränkningar. I den här miljön växer självförtroende, respekt och tolerans. Vi strävar efter att ge ALLA barn lika stort inflytande och utrymme. Diskrimeneringsgrunderna utvärderas löpande under året och planen revideras en gång per år. 

 

Värdeord 

Multimodal lärglädje 

Speglar vår syn på lärande och innebär att undervisningen utgår från barnens intresse och sker på varierande sätt.  

Harmoni  

En pågående verksamhet som utgår från allas lika värde och har ett öppet klimat. 

 

Nyfikenhet  

Barns nyfikenhet väcks när de får upptäcka och utforska tillsammans med vänner och engagerade pedagoger.  

 

Omtanke  

ALLA som kommer till förskolan ska känna sig uppmärksammade och välkomna genom att vi ser och bryr oss om varandra. 

 

Tillgängliga lärmiljöer 

I vårt arbete använder vi oss av SPSM:s material och värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Materialet består av 24 olika indikatorer som tillsammans utgör en tillgänglig lärmiljö, dessa indikatorer är uppdelade i fyra grupper: förutsättning för lärande, social miljö, pedagogisk miljö och fysisk miljö.  

Eftersom det varit en lång pandemi som påverkat samverkan med hemmet ser vi att det finns ett behov av att lägga fokus på att bygga broar och stärka relationen mellan hem och förskola. Därför har vi valt indikator nummer tio, samverkan med hemmet, som ingår i den sociala miljön. 

 

Genomförande 

Vårt tema för läsåret kommer utgå ifrån sagan ”Får ekorren vara med?” Av Eva Petrén. Genom arbetet med sagor blir det en röd tråd under hela läsåret för barn, vårdnadshavare och pedagoger. Sagor är lustfyllt att arbeta med samt förmedlar kunskap, väcker barns fantasi och är språkutvecklande. När vi väljer att arbeta med en saga som grund blir lärandet upplevelsebaserat. För att lärandet ska blir upplevelsebaserat kommer vi att arbeta med sagan på olika sätt såsom drama, reflektion, lek, skapande, pedagogisk dokumentation, genom olika artefakter, använda kroppen och sinnen samt interagera med andra människor och i olika miljöer. Eriksson (2017) beskriver hur undervisning som baseras på litteratur på liknande sätt medför inspiration och inramning samtidigt som barnens nyfikenhet, intresse, funderingar och lekar ges möjlighet att bidra till att forma innehållet.

 

Syftet är att skapa meningsfulla mötesplatser där barnen kan mötas i samspel och utveckla kommunikativa förmågor. Genom att se det kompetenta barnet i en tillåtande lärmiljö vill vi att barnen ska få möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande.

Vi har valt följande begrepp att fokusera på i undervisningen:

-Samspel

-Delaktighet

-Kommunikation

 

Vi ser att Illeris tringel och SPSM:s material för tillgängliga lärmiljöer blir viktiga redskap för oss i arbetet med att skapa meningsfulla sammanhang där barnen kan samspela, vara delaktiga och utveckla kommunikativa förmågor. Utifrån Illeris triangel blir vårt innehåll, samspel och drivkraft grunden i undervisningen och våra olika arbetssätt. SPSM:s material beskriver hur den pedagogiska miljön, den sociala miljön och den fysiska miljön tillsammans bildar en tillgänglig lärmiljö. Vi ser att Illeris triangel och SPSM:s material tillsammans möjliggör för oss att skapa förutsättningar för barnens lärande och utveckling.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                  SPSM

                    

 

Detta är en del av litteratur och forskning vi utgår ifrån i vår planering och undervisning:

Aasebø, T.S. & Melhuus, E.C. (2007). Rum för barn - rum för kunskap: kropp, kön, vänskap och medier som pedagogiska utmaningar. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Eriksson, M. (2017). Barnbokens magi: lärande samspel i sagans värld. Lärarförlaget.

Löwenborg, L. (2019). Barns sociala och emotionella lärande: utifrån förskolans läroplan. (Första upplagan). Stockholm: Gothia Fortbildning.

Åberg, A. & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

 

Utvärdering 

Vår gemensamma PPF utvärderas två gånger om året under studiedagarna. Vårt genomförande analyseras och utvärderas kontinuerligt under hela läsåret.