Björnarna, Hallon. Normer & värden 23/24

Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska förskolan främja barnens utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (s.8, lpfö-18)

Innehåll 

Till grund för förskolans systematiska kvalitetsarbete ligger Läroplan för förskolan, Utbildningsnämndens verksamhetsplan och FN:s globala mål för hållbar utveckling. 

 

Mål – anger inriktningen på utbildningen i förskolan och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen samt hur den bidrar till varje barns utveckling och lärande. 

• VAD och VARFÖR
• På vår förskola har vi många barn med flera språk, och vi behöver tydliggöra vår undervisning för att se till att alla barn kan ta till sig av den. Vi använder oss då av SKUA, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, för att ge alla barn ökade förutsättningar att ta till sig av undervisningen inom våra utvalda målområden i denna undervisningsplan. I Skolverkets publikation Greppa flerspråkigheten beskrivs flerspråkighet i relation till kunskapsutveckling så här: “Inom flerspråkighetsforskning lyfts identitets-, språk och kunskapsutveckling fram som tre faktorer med särskild betydelse för skolframgång hos den enskilda flerspråkiga individen. De tre faktorerna beskrivs ofta som inflätade i varandra och som varandras förutsättningar men också varandras utvecklingspotential.” (Skolverket, 2018, s.31). Vårt fokus inom detta målområde kommer till en början ligga på att utbilda pedagogerna inom detta arbetssätt för att allteftersom implementera det i vår undervisning med barnen. 

 
Prioriterat mål:  

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: 

• att utveckla förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. 

• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation (Lpfö, 2018, s.16) (Kopplat till SKUA) 

 

Målkriterier – tecken på eller bevis på att utveckling pågår/målet är uppnått, det som förväntas synas i utbildningen. Det som förklarar innebörden i målet. 
Målkriterier: 

• Ökad delaktighet av barnen i undervisning och vardag. 
• Att barn får utrymme att uttrycka sina känslor och sin vilja. 
• Att den planerade stöttningen, makrostöttningen, ger önskat resultat i undervisningen. 

Dokumentation – metoder för datainsamling, t.ex. lärloggar, observationer, självskattning, intervjuer.  
Metoder: 

• Lärloggar och anteckningar
• Observationer
• Fotografier
• Väggtidningar.  
  

Nuläge – barns kunnande, erfarenheter och intressen just nu utifrån kriterierna.  Hur undervisningen ser ut just nu utifrån kriterierna.  Det första nuläget används för att senare jämföra och beskriva resultatet.   
Första nuläget:

När barnen ska göra val vad de ska arbeta med så har vi ett maxantal per aktivitet, vi försöker även uppmärksamma barnen som gärna väljer aktivitet utifrån kompisar. Detta för att uppmuntra dem att göra val utifrån sina intressen.Barnen bör stanna i sitt val i 20min innan de städar och byter aktivitet. I dagsläget är detta svårt att fullfölja, då kompisar väger tyngre än aktivitet.

Vid konflikter eller glädje låter vi barnen få tid att uttrycka sig och reflektera enskilt med pedagog och/eller med aktuellt barn.

Vid tillfället håller vi på med att kartlägga barnen och se vilken/vilka stöttnings metod de behöver. Kartläggningen kommer att visa på vilka barn som behöver en större makrostöttning men även ge en inblick i vilka barn som kan behöva microstöttning. En del av barnen behöver stöttning hela tiden medan en del av gruppen behöver spontan stöttning. Beroende på hur barnens språkutveckling ligger till visar på hur stor stöttning de behöver.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – kunskap från vetenskapliga studier, tillsammans med de professionellas erfarenheter och kunskap. 
Kortfattad sammanfattning av vald relevant forskning som kopplas ihop med er undervisning: 

  

Arbetsprocesser – undervisningens innehåll och organisation, pedagogers förhållningssätt och undervisningsstrategier. 
Beskriv hur undervisningen ska genomföras: 

Pedagogerna ska få kompetensutveckling i hur man arbetar enligt SKUA - språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, inom samtliga delar av verksamheten, samt ges tillfällen för diskussion och övningar för att använda metoden i undervisningen. Nedan beskrivs delar av vad vi kommer att träna på i vår undervisning:  Vi observerar barnen och barngrupperna för att se vilken stöttning de behöver i undervisningen. Vi börjar med att använda oss av nyckelord, TAKK, bildstöd och tid till reflektion och eftertanke (ge 10 sekunders väntetid efter fråga) samt modeller och repetition/upprepning. 

Nyckelord, TAKK, bildstöd 

Vi väljer ut nyckelord utifrån våra olika teman (vatten, kamera, ljus) och undervisningsplanen som visas på olika sätt – ordbilder på olika språk, bildstöd och takk.  

 

Tid till reflektion och eftertanke 

Reflektionsmetoder: 

• Ge barnen tid att svara, vänta ca 10 sekunder efter ställd fråga/påstående för att skapa utrymme för dem att fundera över frågan och vad de tänker om den. 

• Ställ öppna, nyfikna frågor där barn kan svara utifrån sitt perspektiv.  

• Skapande i olika former. 
  Till exempel: Lera, rita och måla. Samtala i skapandet, uppmuntra med reflekterande frågor. 

 

Modeller 
Pedagogerna är språkliga förebilder som visar nyfikenhet, positivitet och intresse för den flerspråkighet som finns tillgänglig i förskolans miljö via tex barn, personal, vårdnadshavare, böcker och media. Pedagogerna är förebilder som påvisar att alla människor har lika värde samt påvisar de mänskliga rättigheterna.  

Repetition/upprepning  
Repetera innehållet i undervisningen på olika sätt. Undervisningen ska vara multimodal vilket innebär att barn ska få erfara undervisningen på olika sätt samt uttrycka sin kunskap på flera olika sätt, tex via skapande, digitalisering och pedagogisk dokumentation. På så vis ökar vi möjligheterna för att alla barns utveckling och lärande. 

 

Uppföljningsdatum:  Vecka 41 

Utvärderingsdatum: Vecka 49-50 

_____________________________________________________________________________________________ 

Uppföljning – texten nedan kopieras och klistras in i reflektionsrutan. 

Beskriv nytt nuläge – barns kunnande, erfarenheter och intressen just nu utifrån kriterierna.   
Hur undervisningen ser ut just nu utifrån kriterierna. 
Nytt nuläge: 

Jämför; första nuläget och det nya nuläget – vilka skillnader och/eller likheter ser vi mellan vårt första nuläge och vårt nya nuläge? Beskriv vilka resultat undervisningen hittills gett, kopplat till målkriteriet. Använd reflektioner från planeringar och lärloggar. 
Jämför:   

Fortsatt arbete – vad har varit framgångsrikt som vi ska fortsätta att göra? Vad behöver vi göra annorlunda för att nå det önskade resultatet? Hur går vi vidare?   
Fortsatt arbete: 

Utvärdering – texten nedan kopieras och klistras in i analysrutan. 

Målkriterier – klistra i era målkriterier från USK. 

Resultat – beskriv resultatet. Utgå från startläget i USK och jämför med det nya nuläget. 
Resultat: 

Målanalys - tolka och förklara: Varför ser resultatet ut som det gör? Reflektera över hur vi gett förutsättningar för lärande. Hur kan resultatet förklaras utifrån vår utvalda forskning och beprövade erfarenheter? 
Målanalys: 

Åtgärder för utveckling läsåret 23/24 – Vilka framgångsfaktorer och lärdomar tar vi med oss? 
Utifrån vår målanalys behöver vi utveckla följande: