Att hjälpas åt, hur ska vi göra?

Hur kan vi hjälpas åt i vår vardag? Hur känner vi i kroppen när en kompis hjälper mig?

Normer och värden HT23

 

 

 

Nuläge  

Vi ser att barnen leker mycket i vår familjelya. Barnen lagar mat, serverar, bjuder på kompisar och vuxna. De dukar fram. Barnen tar hand om dockorna, nattar dem i både säng och vagn, byter kläder och ber om hjälp att utföra detta. Vi kan också se att de större barnen i gruppen gärna vill hjälpa de små i olika situationer. I barngruppen ser vi ett behov av att uppmuntra och stödja barnen till hjälpsamhet, respekt och förmåga att lyssna in varandra och värna om vårt material.

  

Frågeställning 

Hur hjälper vi varandra i vardagen på förskolan?  

  

Kriterier för strävansmålet  

Normer och värden: 

• Få en förståelse för sina och andras känslor 

• Få en förståelse för att kompisen inte alltid vill som jag vill 

• Få en förståelse för hur man är en bra kompis 

• Att utveckla sin förmåga att hjälpa en kompis 

• Att utveckla sin förmåga att hjälpas åt i olika sammanhang, ex vid undan plockning

 

Metoder för att nå målet 

 

Vi kommer att ge tid för att vara närvarande i lek- och rutinsituationer och uppmuntra barnen att hjälpa varandra med olika saker, både i lek och i vardagliga rutinsituationer. Med hjälp av tydliga bilder på lådor och hyllor om vart materialet har sin plats stöttar vi barnen i att hjälpa till att städa och hålla ordning på avdelningen. Vi kommer att använda TAKK och bildstöd i vardagliga situationer samt dela upp gruppen i mindre undervisningsgrupper. Använda digitala hjälpmedel på olika sätt i undervisningen och utbildningen. Vår fiktiva figur “Diggi Mu” kommer att hänga med i undervisningen för att skapa en röd tråd samt att visualisera olika värdegrunds frågor. Samt ha anpassad litteratur till projektet.

 

VAL AV TEORI 

Pragmatiska perspektiv - barns meningsskapande 

Begrepp som används i pragmatiskt perspektiv är:

• Kunskap i handling – Det är ett synsätt där lärandet kan fördjupas genom omfattande inslag av färdighetsträning och praktiska tillämpningsuppgifter. Vi gör barnen delaktiga i problemlösning, serverar inte färdiga svar utan låter dem vara delaktiga utifrån sina erfarenheter. Barnen är medskapare och tillsammans med dem formar vi ett hur. Kunskap utvecklas i och genom handling.
• Erfarenhet – Vår egen erfarenhet styr våra val och ställningstagande som förskollärare. Oavsett vilket val vi gör, i en situation med barnen handlar det om att bjuda in dem till reflektion. Ett arbetslag består av vuxna och barn med olika erfarenheter, men vi behöver hitta en samsyn för att skapa trygghet.
• Transaktion – Det är en överföring och en omdirigering. Det innebär att kunna ta ett nytt eller förändra sitt ställningstagande. En transaktion kan stödjas via omdirigering på vägen. Varje händelse inom transaktion inbegriper nutid, dåtid och framtid. Den gamla erfarenheten blir aktuell, men transformeras i situationen och blir något nytt.
• Stå fast – Stå fast avser handlingar som flyter på och delas i en jämn ström. Stå fast kan vara saker vi bara gör utifrån att vi alltid har gjort så, utan att reflektera över varför. Vissa stå fast-punkter måste ändras om vi ska utvecklas. Om det går till överdrift med att stå fast vid, dvs om alla har sina egna/olika regler, som de håller fast vid kan det bli anarki.
• Gap – Ett Gap uppstår när någon tvekar, eller något uppmärksammas på ett annat sätt enligt normen eller vanan. Vad är det som bryter ett ” flow” dvs när allt flyter på?  I problematiska situationer visar sig ”gap” i form av tvekan, tvivel eller informationsbrist.  Då bryts ett ”flow”. Det finns två typer av Gap, värdeinriktade och faktainriktade.

Vi kommer arbeta utifrån de sju strategierna enligt utvecklingspedagogiken:  

 

Variation-Vi kommer att erbjuda lärande i olika situationer och med hjälp av olika metoder under hela dagen där barnen får ta del av många skiftande sammanhang där hjälpsamhet övas och arbetas med. Dramatisering är en metod vi kommer att använda för att synliggöra hjälpsamhet och känslor.

Inramning- Vi kommer att rama in undervisningstillfälle med att reflektera tillsammans med barnen utifrån bilder från undervisningstillfället och ställa reflekterande frågor om vad barnen har lärt sig.  

Mönster görs synliga- Vi arbetar utifrån att ha tydliga rutiner och mönster i vår utbildning och undervisning under hela dagen så att barnen känner igen sig fast det kanske är något nytt som är lärobjektet.  

Samordning av perspektiv- Vi kommer att utgå från barnens erfarenhet och ålder. Vi utökar och berikar för att utmana och vidga deras förståelse genom att lägga till begrepp i samtalet/undervisningen/utbildningen/leken.   

Från lokalt till expansivt språk- Barnens lokala språk sätter vi ord på så de hör hur de expansiva språket låter och till slut kan använda sig av det.   

Barn behöver stöttas och utmanas- Genom att inta barnens perspektiv kan vi antingen stötta eller utmana dem vidare så att ett lärande sker.  

Vad det innebär att kunna något och utveckla ett kunnande? - Vi dokumenterar nuläge i lärloggar och följer upp för att se progressionen. Vi samtalar med barnen när vi återkopplar från tidigare undervisningstillfällen för att sätta ord på och belysa vad de gjort och vad de lärt sig.

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,
• får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.