Stjärnans verksamhetsplan ht 2023-vt 2024

Trygghet, självständighet och lustfylldhet. Enhetsmål: Barn i förskolan har hållbara relationer till sin omvärld

Stjärnas Verksamhetsplan ht 2023-vt 2024

Denna verksamhetsplan beskriver en riktning utifrån de mål vi har. Det är ett gemensamt utforskande förhållningssätt och arbetssätt tillsammans med barnen som skapar innehållet.

 

Förskola: Segelflygaren                         

Avdelning: Stjärnan

Vi som arbetar på Stjärnan är Fredrik Kahn (förskollärare), Amanda Linder (barnskötare) och Rupam Karn (barnskötare).

Barngruppen består i början av terminen 2024 av 15 barn födda 2022.

Maten lagas av Kima Jallal.

 

Stjärnans verksamhetsplan är skriven utifrån de enhetsmål som finns i Skarpnäcksfältets förskolor dessa finner ni sist i texten.

 

På avdelning Stjärnan har vi tre ledord för vår verksamhet: Trygghet, självständighet och lustfylldhet. Dessa tre ord leder oss och är närvarande hela tiden i allt vi gör och alla beslut vi tar.

Trygghet är utgångspunkten i vårt arbete. Du ska som vuxen känna dig trygg med att lämna ditt barn på förskolan och vi strävar efter att du som vuxen ska känna dig delaktig och trygg med den verksamhet som vi skapar tillsammans. Vi strävar efter att ha ett klimat som uppmuntrar till dialog och informationsutbyte.

Vi arbetar med att skapa en trygg förskolestart för barnen. Där de är trygga att lära och utvecklas och får möta engagerade vuxna som lyssnar. Trygghet att få vara alla sina olika jag och bli bekräftad i all sina känslor. Det ska vara roligt att komma till förskolan och tillsammans skapar vi en meningsfull start på förskoletiden och den fortsatta tiden i förskolan och skolan.

Leken är en naturlig del av vår vardag där samspelet mellan barnen, empati och relationer blir centralt. Vi som arbetar finns hela tiden nära, på barnens nivå och fångar upp och deltar tillsammans med barnen.

Vi arbetar med relationer och med att skapa en grupp där alla får och ger plats åt varandra. Alla ska känna sig sedda och delaktiga varje dag. Vi arbetar såväl i helgrupp som i mindre grupper och i olika konstellationer för att ge möjligheter för barnen att hitta varandra och sig själva på många olika plan. Barnen får möjlighet att vara i många olika sammanhang och kan pröva på många och olika sätt. Att få klara själv och pröva på är en viktig del i vårt arbete. Vi ser det kompetenta barnet och utmanar dem hela tiden att i lustfyllda sammanhang få pröva och klara själva. Att kunna klara själv blir ett sätt att kunna upptäcka sitt eget lärande.

Vi har ett rikt utbud av material och varierar material utifrån vad barnen visar intresse för. Starten av varje termin handlar mycket om att komma in i alla rutiner och få pröva och lära känna alla material och aktiviteter. Vi arbetar med stationer så som lera, måleri, teckning, bygg och konstruktion, dans mm. Vi har även sand, ljusbord och vatten som är material som barnen alltid har tillgång till. Vi använder oss mycket av återbruksmaterial, bland annat är kartonger ett centralt material för oss som vi använder på en rad olika sätt och i olika typer av utforskande. Vi har en föränderlig miljö där vi vill att barnen ska möta nya upplevelser och utmanas genom nya möten. Vi börjar ofta ett utforskande med att skapa en ”wowfaktor" där upplevelsen i sig blir en viktig bas att kunna utforska och skapa nya upplevelser ifrån.

Efter att vi observerat barnens görande i början av terminen analyserar vi det för att se hur vi ska arbeta vidare. Vi tittar sen på ett projekt som vi kan fokusera vårt arbete på under terminen/flera terminer. Att arbeta i ett gemensamt projekt är något vi gör för att väva samman alla olika lärandeområden från läroplanen i ett lustfyllt och meningsskapande sammanhang. Vi tar avstamp i barnens görande och undersökande och genom att studera vad barnen utforskar kommer projektet få olika utgång. Vi följer hela tiden barnen och utformar vårt arbete för att på bästa sätt skapa förutsättningar för utveckling och lärande. Vi dokumenterar hela tiden det vi gör och analyserar dokumentationen för att komma vidare i utforskandet och för att se alla barns och gruppens utveckling och lärande. Genom den pedagogiska dokumentationen kan utbildningen och undervisning hela tiden förbättras. Vi dokumenterar bland annat barnens strategier och tillvägagångsätt för att se ett förändrat kunnande.

Språk och språkutveckling är något som vi fokuserar lite extra på. Språk och språkutveckling är alltid en viktig och närvarande del i vårt arbete. Vi som arbetar använder ett rikt och varierat språk och vi har ett klimat där vi lyssnar och ger utrymme för alla att ge uttryck för sin vilja. Vi har samling flera gånger varje dag på olika vis och med olika konstellationer av barn. På samlingen arbetar vi med sång, ramsor, sagor mm. Vi arbetar med en rad sånger, ramsor i taget och upprepar mycket. Högläsning förekommer varje dag på olika sätt så väl i mindre som i större sammanhang och vi arbetar med böckerna och sagorna på flera olika sätt. Vi leker böckerna och har ofta med en bok när vi går till skogen. Vi arbetar med en fokusbok, vi väljer ut en bok som vi arbetar lite extra med under en period och läser om och om igen. Där kan vi även tydligt följa barnens utveckling och lärande i förhållande till boken. Språkande sker på många olika sätt och vi språkar med hela kroppen.

Vi väver in det kroppsliga i allt vi gör. De yngsta barnen lär, utforskar och kommunicerar med hela kroppen. Rörelse är därför hela tiden närvarande. Vi utmanar barnen i det kroppsliga och aktiv rörelse genom olika typer av vuxenledd rörelse så väl inne som ute. I våra projekt är alltid ett utforskande med hela kroppen centralt. Dansen har en stor plats i vår verksamhet och vi dansar på många olika vis varje dag. Projektet rulla/snurra från tidigare terminer har blivit som ett eget språk i dansen. Detta kommer vi fortsätta att utmana i dansen på många olika vis. Dansen blir som alla estetiska uttrycksformer vi arbetar med dels ett språk/uttrycksätt att förstå sammanhang och visa på annat kunnande, dels ett eget lärområde att lära och utvecklas i.

Vi går till skogen och till andra platser i närområdet varje vecka, såväl i helgrupp som i mindre grupper. Att får träna på att promenera och röra sig på olika vis i kuperad terräng ser vi som viktigt och vi utmanar alla barn efter sina förutsättningar att gå själva och ta sig an olika fysiska utmaningar. Skogen och naturen är naturliga delar i vårt utforskade och viktiga delar i förstå vår omvärld.

Vår verksamhet och allt vi gör i undervisningen och utbildningen bygger på Läroplan för förskolan (lpfö2018), Skollagen och Barnkonventionen. Barnkonventionen som nu är lag i Sverige genomsyrar vårt dagliga arbete och de val vi gör. Allt vi gör präglas av att ha ett perspektiv där barnens bästa är det centrala. Våra ledord och mycket av det som tagits upp i denna verksamhetsplan utgår från barnkonventionen. Barnen ska ha inflytande och vi arbetar därför med att det ska finnas valmöjligheter för att barnen även ska känna att de har inflytande. När barnen inte ännu har ett rikt talat språk blir det än viktigare att möta upp och försöka tolka deras vilja och fånga upp intresset. Barn har rätt till ett språk och att arbeta aktivt med språk och språkutveckling blir då en viktig del. Barns olikheter är en viktig utgångspunkt och vi möter alla individer på olika vis och anpassar vår verksamhet efter individens förutsättningar för att skapa bästa möjligheter för utveckling och lärande. Vi arbetar med den egna identiteten och med att uppmärksamma varandra. Vi pratar om samtycke, stopp min kropp som för de yngsta barnen blir handlar mycket om samspelet i leken. Mycket av arbetet med barnkonventionen handlar om hur vi samtalar och möter upp barnen varje dag, vi ”gör” barnkonventionen genom vårt förhållningsätt .

Vi arbetar varje termin aktivt med vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling som innefattar kartläggning, analys, åtgärd och utvärdering. Denna termin kommer vi fokusera på diskrimineringsgrunden kön. Vi vill ta reda på om vi kan se skillnad i hur vi bemöter barnen i förhållande till självständigt och kön. Vi kommer i detta titta lite närmare på Hallsituationen och hur vi bemöter barnen där. I vårt arbete med självständighet och att pröva själv gör vi omedvetna skillnader i vårt bemötande och i vad vi förväntar oss beroende på kön? Hallsituationen är en situation där vi spenderar mycket tid och en intressant situation att studera på ur flera aspekter förhoppningsvis får vi syn på många saker som vi kan förbättra och göra vår verksamhet ännu bättre.

 

Enhetsmål: Barn i förskolan har hållbara relationer till sin omvärld.

Hållbar utveckling är ett begrepp som används för att knyta ihop ekologiska, sociala och ekonomiska utmaningar som mänskligheten står inför. Hållbar utveckling kan även ses som ett relationsbygge mellan människa och miljö. De pedagogiska relationerna mellan förskolepersonal och barn är viktiga för barns lärande och utveckling i förskolan. En förskola av hög kvalitet verkar socialt utjämnande och bidrar till jämlikare uppväxtvillkor.

Utbildningen i förskolan stimulerar varje barns utveckling och lägger grunden för ett livslångt lärande genom att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Förskolan arbetar för att tidigt upptäcka barns olika behov och lägger grunden för ett livslångt lärande. Förskolan samverkar med grundskolan så att barnen är väl förberedda inför övergången till förskoleklass. Förskolan prioriterar arbetet med att ge barnen möjlighet att utvecklas i det svenska språket och i sitt modersmål.

Förväntade resultat:

a)     Alla barn i förskolan lär, leker och utvecklas i en trygg miljö.

b)     Alla barn vistas i likvärdiga lärmiljöer som ska vara tilltalande, tillgängliga och estetiska.

c)     Barn är delaktiga och har inflytande i utbildningen i förskolan. 

d)     Barnen i förskolan utvecklar sina språk.

e)     Barnen i förskolan är trygga i övergången från förskola till förskoleklass.