Eken och ekollonen

I vår nya grupp av Diamantenbarn har den senaste tiden en del av dem varit extra intresserade av ekollonen som finns på ett träd på vår gård. Intresset har spridit sig och barnen inspirerar varandra. De har samlat, använt dem i sina lekar, hittat annorlunda ekollon som vi har funderat kring och ekollon har också letats då vi går till skogen. Vi tänker därför att det är ett fint tillfälle att fördjupa sig i naturvetenskap, och ska därför under en tid arbeta med ekollon och dess träd eken på olika sätt. "Jag tänker att när barn gång på gång återkommer till något är det deras sätt att berätta för oss vad som är meningsfullt att få dröja kvar vid. När pedagoger lyssnar och tar barns förslag på allvar är det som om de säger: "Vi har sett vad ni tycker är mest intressant just nu och det kommer ni alla märka att vi tar hänsyn till." (Åberg och Lenz Taguchi, 2018)

Vårt övergripande valda nationella mål:            

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar till att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften." Lpfö- 18

I detta arbete avser vi också att arbeta särskilt med följande artiklar i barnkonventionen:

Artikel 3: "Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa."

Artikel 12:"Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad."

Artikel 13:"Barn har rätt till yttrandefrihet, att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter."

Syfte:

Vi vill genom systematiskt kvalitetsarbete ge möjligheter att i vår undervisning få ökade språkliga och praktiska kunskaper kring naturvetenskap genom att arbeta med barnens intresse för eken och dess ekollon.

Vi vill att barnen ska erövra ökat intresse för och kunskaper kring naturvetenskap och kunna kommunicera och reflektera kring det.

"Vad säger då forskningen om att undervisa förskolebarn i naturvetenskap? Enligt den israeliske forskaren Haim Eshach (2006) finns det sex anledningar att låta barn möta naturvetenskap från tidig ålder:

1. Barn tycker om att observera och tänka om naturen.
2. Om barn får möta naturvetenskap tidigt utvecklar de en positiv inställning till ämnet.
3. Tidigt möte med naturvetenskapliga fenomen leder till en bättre förståelse för samma fenomen när de studeras senare i skolan.
4. Användandet av naturvetenskapligt språk vid tidig ålder påverkar förståelsen för för naturvetenskapliga sammanhang.
5. Barn kan förstå naturvetenskapliga sammanhang och resonera vetenskapligt.
6. Naturvetenskap utvecklar vetenskapligt tänkande." (Dessborn, Fridberg och Thulin,2021)

"Andra faktorer som underlättar intersubjektivitet i naturvetenskapliga aktiviteter är att använda så exakta begrepp som möjligt för det man pratar om, i stället för att använda ord som "den där". Ett sådant så kallat expansivt språk kan bidra både till barns språkutveckling och till gemensam uppmärksamhet mot lärandeobjektet. Även att peka så exakt som möjligt på det man som förskollärare vill uppmärksamma i en aktivitet bidrar till att göra samtalet konkret och minskar risken för att intersubjektiviteten går förlorad." (Dessborn, Fridberg och Thulin ,2021)

Det här tänker vi oss att vi skulle kunna erbjuda barnen i undervisningen:

• vi kan göra en ek med ekollon m m tillsammans, med hjälp av olika material och tekniker. ”Skapande aktiverar avancerade mentala processer som är viktiga både för att ge mening för stunden och för att fantasi och kreativt skapande utvecklar tankeförmåga och språklig förmåga (Zelazo, 2015).” (Eidevald och Engdahl, 2018)
• vi kan fundera på hur ekens löv ser ut.
• vi kan fundera på var det finns ekar.
• vi kan fundera på hur eken med löv och ekollon kan växa och var.
• vi kan fundera på hur gamla ekar kan bli och hur man kan veta det.
• vi kan samla ekollon som vi studerar och forskar kring.
• vi kan plantera ekollon.
• vi kan fundera på vad man kan använda eken till.
• vi kan fundera på om någon kan äta ekollon.
• vi kan undersöka om några insekter eller djur lever i eller kring eken.
• vi kan se hur eken ser ut olika årstider.
• vi kan lyssna till hur vinden låter i ekens löv och gör egna vindspel.
• vi kan läsa böcker om eken.
• Vi kan använda vårt webbägg för att studera eken och ekollon närmre, eller kanske insekter som lever kring/på eken.
• vi kan fundera på och jämföra eken med andra träd och dess löv och frukter eller nötter.
• m m...
• Vi bygger oss något av trä från träd-fågelholkar- och undersöker hur fåglar kan använda och bo i dessa.

Bild på ekollon och andra spännande fynd som barnen hittat vid en liten ek på vår gård.

Kompisar hjälps åt att samla in fynd.

Så här har vi arbetat:

V.39

Vi har haft en uppstart tillsammans i en samling där vi tittade på de fynd barnen gjort och forskade via google på vad de "konstiga" sakerna kunde vara. Det visade sig vara galläpplen i olika stadier från steklar som de lagt sina ägg i som sen blivit nya steklar. Vi tittade också på vad en stekel var. Barnen tyckte det lät som en kul idé att vi tillsammans började arbeta med eken och ekollonen, så det bestämde vi. Vi ska göra en stor gemensam ek i vårt mellanrum. På vår bussutflykt till skogen i Fulltofta hittad vi en stor ek som kan bli vår "årstidsek" att se förändringar på och användas i vårt utforskande.

"Enligt läroplanen för förskolan Lpfö 18 (Skolverket, 2018) ska barn utveckla förståelse för naturvetenskapliga processer och fenomen. spm pedagog bidrar man bäst till denna utveckling genom att fånga upp barnen naturliga nyfikenhet på sin omgivning och arbeta vidare med den tillsammans. När man arbetar med naturvetenskapligt tema introducerar man dessutom nya begrepp som innebär att barenen har möjlighet att utöka sina ordförråd, så att naturvetenskapliga termer inte är ord i ett främmande språk när de introduceras i skolan." (Dessborn, Fridberg och Thulin, 2018)

På veckans skogsutflykt hittade vi en stor ek som vi tänker att vi kan följa och undersöka på olika sätt.

V.40

På vår utflykt till Lågedammarna hittade vi bebisekar som växte där.

Vi har också satt upp en ekstam på vår avdelning som vi tänker att barnen tillsammans ska hjälpas åt att kreativt få att se ut som en ek på hösten.

V. 41

Den här veckan har vi tillsammans tittat på hur ekens löv ser ut. Vi pratade om att det finns olika sorters ekar och dess löv ser lika ut, men skiljer sig lite grann. Precis som vi människor: vi har många likheter men ser ändå lite olika ut. Vi tittade sen på vårt eget träd på avdelningen som såg naket ut med väldigt lite löv och ekollon. Vi erbjöd då barnen att hjälpa till med att göra löv i papper vilket en del barn ville. Vi har också planer på att hämta lite riktiga eklöv och ekollon från de ekar som vi vet finns i vårt närområde och fästa på vår egen ek. 

v.42

Vi har tillsammans i en samling pratat om ekollon. Varför finns de? Någon tänkte att de är nötter, någon att de går att äta. Någon tänkte att ekorren äter dem och pedagoger trodde att vildsvin tycker mycket om att äta ekollon. Då vi friskade upp våra kunskaper med att titta på ett äpple och ett pärons skräp efter fruktätandet och tittade på de kärnor som fanns där, kom något barn på att ekollon är nog som en kärna som kan växa. Vi öppnade ett ekollon och tittade hur det såg ut inuti. Efter samlingen erbjöds några barn att göra egna ekollon i frigolit i målarrummet. Alla barn som vill ska få göra ett eget ekollon.

På vår utflykt till skogen under veckan, som vi kände var lite kallare vädermässigt, kunde barnen konstatera att ekarna i skogen har börjat få förändrad färg på sina löv, de har gulnat. En del löv på olika träd har börjat att falla av. Barnen kände också igen ekollonen på marken och tyckte det fanns massor. Vi tog med oss lite skogsjord hem till förskolan för att sätta några ekollon i, då vi pratade om att det kanske kunde fungera eftersom det växer träd i den jorden i skogen. -De tycker de om!, menade ett av barnen.

v.43-44

Barnen har alla efterhand erbjudits att får göra egna ekollon. När ekollonen torkat i färgen har vi hängt upp dem i en gren intill Diamantens egen ek. Vi funderar på att gå vidare med att försöka odla egna små ekar av ekollon och att undersöka vad för levande varelser barnen kan tänka sig lever i och kring en ek och hur vi kan veta att det är så genom att vi arbetar med produktiva frågor med barnen.

"Att lära naturvetenskap handlar alltså enligt Eshach inte endast om att koncentrera sig på fakta utan minst lika mycket om att odla sin kreativa sida; att vilja veta mer och att också ha lust att leta svar och se samband. Att arbeta med naturvetenskap kan alltså, med denna definition, ses som kreativt och som beroende av föreställningsförmåga och fantasi för att föra arbetsprocesser vidare. Det finns forskare som till och med förespråkar att det är den delen av naturvetenskap som borde ha företräde i förskolan." (Dessborn, Fridberg och Thulin, 2018)

v. 45

I en samling har barn och vuxna tillsammans resonerat och reflekterat kring vilka djur och någon växt som kan tänkas leva i eller intill eken. Barnen fick se bilder på olika djur, insekter och någon svamp som de först tyst för sig själv fick fundera kring om de ansåg att de kan leva i närheten eller i en ek. Barnen fick sedan turas om att dela med sig av sina tankar och kompisarna kunde vara med i resonemangen. Barnen i gruppen i stort hade mycket bra och kloka tankar och en hel del förkunskaper som de kunde använda och kommunicera till alla. De visste var nästan alla bilderna kan finnas eller resonerade sig fram till många slutsatser och kunde även förklara var de djur som inte hörde hemma i ekens miljö istället kan finnas. De djuren fick vi också skapa miljöer för, nämligen en djungel och ett hav. Barnen har visat att de kan reflektera tillsammans, att de kan vara kritiska till "påståenden" i viss grad och att de kan ta fram och kommunicera om sina sen tidigare förvärvade kunskaper.

v 46

Vi har börjat att försöka forska kring hur ekollon växer och vad de behöver för att växa. Vi har tillsammans startat tre olika varianter av försök: att plantera torkade ekollon och ekollon med aningen grodd på i jord från skogen, att sätta torkade ekollon och ekollon med aningen grodd på i fuktigt papper, att sätta ekollon med aningen grodd på och ett torkatekollon i trattar som precis når vatten.

Vi ska nu försöka hjälpas åt att hålla odlingarna fuktiga och att så småningom kika efter någon sorts utveckling av växande, eller att det inte lyckats.

Vi har haft avsikt att åka till skogen och bland annat kika på hur den ek vi har valt att följa under året ser ut så här när vintern kommit. Det blev tyvärr inställt då bussen vi skulle åkt med gått sönder och behövde till verkstaden istället.

v 48

Vi har kikat på ekollonen som vi tänker att vi ska forska lite på. När vi tillsammans tittar noga så kunde vi se att på ett av ekollonen i en tratt har fått utväxt det som heter rötter. På de andra kunde vi inte se att det blivit någon skillnad. I vasen med papper hade pappret blivit brunt uppvid, några ekollon hade fått något smuts på sig som vi lärde oss heter mögel, men ett ekollon hade fått längre grodd som nog blivit till en rot. Men hur kan vi veta om det hänt något med ekollonen som vi planterade ner i skogsjord??? Efter lite fundering kom vi på att vi inte kan se det…vi får vänta och se om något växer upp ovanför jorden så småningom….

I glasburken med gul tratt växer ekollonet som fått nya rötter.

I glasvasen med fuktigt papper har ett ekollon fått längre grodd till en rot, pappret har blivit brunt längst upp och några ekollon har det växt mögel på…

V 49

En del barn går och kikar lite varje dag på ekollonodlingarna. De kan tydligt se att på ekollonet som har rötter ut i vatten så växer rötterna nu nästan så man kan se skillnad från dag till dag. Det har konstaterats att vi så småningom behöver plantera om detta ekollon i jord.

v 51

Så har det plötsligt hänt! På måndagseftermiddagen upptäcker vi plötsligt att det kommit ljust gröna skott på våra ekollon! Några barn trängs kring odlingen för att se vad som hänt...

Trots att det är fel årstid att väcka växtlighet till liv har växtkraften ändå varit stor. Vi sätter oss i en samling och tittar tillsammans noga, reflekterar och funderar på vad vi nu ska göra....skottet som växt i vatten behöver kanske nu lite jord för att orka växa vidare? Hur ser möglet ut där skotten växer i papper och behöver de planteras om? Rötterna har slingrat sig runt impappret och pappret är lite slemmigt och brunt….Varför kom det mögel på några ekollon? Hur kan mögel växa? Vi tar fram webbägget för att kunna se närmare.... Är det samma utveckling på ekollonen som hade lite grodd när vi började forskningen och på de som inte hade det?

Ett barn reflekterar under diskussionerna om ekollon och att de kan växa till nya ekträd över att man kan bygga en trappa av trä…. något att ”hämta upp” efter jul och nyår….

V 2

När vi kom tillbaka efter julledigheten hade våra ekplantor tydligen trivts och växt massor!

V. 4

Då ett barn innan jul reflekterade över att man kan bygga en trappa av trä så har vi nu fortsatt på den "tankeslingan".

Vi har alla tillsammans pratat om att eken och andra träd kan fällas eller sågas ner och användas till olik saker. Barnen har fått tänka efter och vi har brainstorma ihop en tankekarta med saker barnen kom på att man kan använda trä till som man kan få av våra träd.

Tom tankekarta...

...och ifylld tankekart med barnens förslag på saker man kan göra av trä samt bilder och faktiska material intill för att tydliggöra orden om man inte kan läsa än.

V. 5-8 Denna planering har varit vilande till förmån för arbete med annan planering som barnen i gruppen arbetar med.

V. 9 Vi har tillsammans tittat på film från Ur play som handlade om varför vi har träd i skogen och vilka som har nytta av dem. Djuren bor i och omkring dem, får mat från dem och luften blir renad av träden pratade vi om. Vi fick också så hur man kan avverka träd med maskiner för att sen göra brädor avvisning vi människor kan bygga olika sker av och papper som vi kan rita på här på förskolan. Det är viktigt att vi tänker på att återvinna så mycket papper vi kan så vi inte behöver avverka onödigt många träd.

V.10 Vi har påbörjat förberedelser för att de barn som vill ska få vara med och bygga något av brädor som kommer från träd, nämligen fågelholkar. Vi har gått igenom vad vi behöver och tittat på en film om hur det går till. Vi har också tittat på filmer där vi sett fåglar flytta in i en holk och ett fågelbo, hur de bäddar och inreder innan de lägger ägg som sen kläcks och blir fågelungar. Sedan börjar jobbet för mamma och pappa fågel att jaga mat!😀

V.10 Vi har hjälpts åt att bygga klart våra fågelholkar, det var inte det lättaste att få ordning på spik, skruv, skruvdragare och hammare…nu får vi försöka hitta platser at sätta upp holkarna på.

V.18 Efter en lång tids uppehåll kan vi nu skriva om att fågelholkarna är uppsatta på vår gård och det har funnits spekulanter att flytta in. Vi tar tillsammans som uppgift att ha spaning på hur det går, vad vi ser och hör från våra fågelholkar. Spännande!

Ekarna som vi odlat från ekollon, undersökt när de grott och pysslat om när de växt fram ur ekollonen har nu planterats om i större krukor och fått flytta ut i vårvärmen och friska luften för att växa på sig ännu mer.

v.19 Vi pratar om att avsluta detta projekt och andra projekt vi genomfört under läsåret med att ha ett drop-ut där barnen på olika sätt får visa upp det vi arbetat med och lärt oss i vår gemensamma regnbågsträdgård på förskolan. Barnen bjuder också här på egengjord fika.

 v. 21 Nu har vi haft vårt drop-ut i vår regnbågsträdgård som blev som ett slags vernissage för bland annat vårt arbete med eken och ekollonen, men också för arbetet med kartan och våra odlingar. Barnen hade inför detta bakat fantastiskt fina regnbågskakor som de bjöd på sina nära och kära. Barnen fick visa en del av vad de arbetat med, gå en tipsrunda med Qr-koder med frågor kopplat till de projekt vi arbetat med och bjuda på mumsig fika.

Källförteckning:

Dessborn, Fridberg och Thulin, Att upptäcka naturvetenskap-i förskolan, Studentlitteratur 2021

Eidevald och Engdahl, Utbildning och undervisning i förskolan, Liber 2018

Åberg och Lenz Taguchi, Lyssnandets pedagogik-etik och demokrati i pedagogiskt arbete, Liber 2017

Ur play

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.
• fantasi och föreställningsförmåga,