Didaktisk planering - Samarbetslekar/övningar

Den här didaktiska planeringen är kopplad till "Didaktisk planering Björnen (Björken) - att vara en fiffig, hjälpsam, omtänksam kompis". Eftersom att denna planering är kopplad till ovanstående så är bakgrund, syftet och målformuleringen nästintill densamma. Det som skiljer åt är att det finns ett arbetssätt med för vilka lekar vi planerar att leka med barnen inom kategorin samarbeta. Jag valde först att lägga in det som uppgift i ovan nämnda planering, men gör även en egen didaktisk planering för dessa lekar/övningar. Detta för att vi lätt ska kunna visa på vilka vi leker och planerar att leka tillsammans med barnen.

Bakgrund

Vi har uppmärksammat att det förekommer en del konflikter i barngruppen, men vi vill också förebygga kränkningar och diskriminering genom att jobba med värdegrundsarbete. I denna didaktiska planering berörs främst den sociala delen av Hållbar utveckling. Den sociala dimensionen inom förskolan kan handla om barns inflytande, att fungera i en grupp, hänsynstagande och empati, vilket är områden som benämns i läroplanen. Vidare är det även vad som behövs för att barngruppen ska fungera och skapa en trygghet. "En fungerande barngrupp är också en god förutsättning för det övriga arbetet i förskolan och därför anser även vi att det kan vara bra att arbeta mycket med den sociala dimensionen" (Lundgren & Lindahl, 2015). Vi ser möjligheter istället för hinder eftersom att gruppstärkande aktiviteter kan arbetas med såväl inomhus som utomhus.

Vad gör man när man samarbetar?/Hur samarbetar man? När kan man samarbeta? När brukar du hjälpa till? Hur är man mot varandra? Hur kan vi lösa våra konflikter? Hur behandlar vi vår närmiljö? Forskning visar att hållbarhet i ett globalt perspektiv är ett område som behöver prioriteras och utvecklas om vi ska ha en hållbar värld att leva i, med demokratiska världsmedborgare.

Syftet (Varför?)

Vi vill lyfta fram och synliggöra de redskap barnen behöver för att kunna hantera sina kompisrelationer på ett positivt sätt. I Lpfö98/16 (s.4) står det att det främst är genom konkreta upplevelser som barn tillägnar sig etiska värden och normer. Även vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Därför är vi vuxna viktiga som förebilder. Barn gör som vi gör, inte som vi säger.

Vi använder oss av orden hjälpsamma, omtänksamma och fiffiga kompisar och undviker att använda ord som värderar (exempelvis bra och dålig). Som vuxna behöver vi även läsa av när vi ska hjälpa barnen att skydda en lek eller hjälpa ett barn att komma in i leken. Detta för att en redan pågående lek kan fallera ifall en ny kompis kommer in vid fel tillfälle. I den dagliga verksamheten krävs det att värderingar tydliggörs för att kunna hävda grundläggande värden. Vår verksamhet ska, enligt Lpfö98/16, bedrivas i demokratiska former och därmed lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att de längre fram ska delta aktivt i samhällslivet.

Revidering av den didaktiska planeringen kommer att göras utifrån våra reflektioner och hur vi ser att planeringen fungerar i barngruppen.

Målformulering (Vad?)

Vi vill:

• att barnen utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
• ge barnen redskap för att kunna säga ifrån när de vill vara i fred.
• ge barnen verktyg för hur de ska kunna berätta för sin kompis att de inte vill leka just nu så att kompisen inte blir ledsen.
• att barnen får vara med i olika former av samarbete och beslutsfattande (demokratiska principer) för att få möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter samt att kunna fungera i en grupp och till följd av detta påverka sin egen situation.
• arbeta för en förståelse om vikten av att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö.
• att barnen utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.
• att barnen ska våga be om hjälp, från kompisar och från vuxna.

Arbetssätt (Hur, när, var, vilka):
Vi leker olika samarbetslekar, för att öva oss på att samarbeta. Att samarbeta är väldigt viktigt och genom lek blir det betydligt mer spännande och roligare för barnen. Exempel på lekar är:

Flätan
I flätan står man i en ring och håller varandra i handen. Vi säger en ramsa:
Nu ska vi fläta en riktig fläta, vem ska vi fläta i flätan in?
Jo, vi ska fläta [namn] in - här kommer det barnet vars namn blir sagt att släppa sina händer, korsa armarna och ta tag i sina kompisar igen.
Nu har vi flätat [namn] in! - nu är kompisen inflätad och leken pågår tills alla är inflätade i flätan.
När alla kompisar blivit inflätade så ska man, utan att släppa händerna, försöka lösa upp flätan, så att ingen står med korsade armar.

Under hökens vingar kom
Ett barn (tillsammans med en pedagog om det behövs) står i mitten av planen med ryggen mot sina kompisar.
Barnet bestämmer en färg och ropar:
Under hökens vingar kom!
Barnen som står på led en bit bort ropar tillbaka
Vilken färg?
Höken svarar med färgen och kompisarna kollar om de har färgen på sina synliga kläder. Om de har färgen är de säkra och får gå över till andra sidan, men de som inte har färgen får springa över och är möjliga byten för höken. Höken försöker ta så många den kan och de som blir tagna blir också hökar. Leken börjar om och alla hökar samarbetar och bestämmer en ny färg. Leken fortsätter tills det finns en eller ingen kvar.

Här kommer vi!
Deltagarna ställer sig på rad bredvid varandra. En person utses till udde och ställer sig mittemot.
Utan att udden hör bestämmer deltagarna vad de ska härma, till exempel ett djur, ett yrke eller en kändis. När det är klart går de i samlad grupp fram mot udden och säger i taktfast glad talkör: ”Här kommer vi, här kommer vi, här kommer vi” – tills att de kommit nästan ända fram till udden.
Udden sträcker fram sin hand som ett stopptecken och säger i bestämd ton: ”Stopp! Inte ett steg förrän ni visar vilka ni är!” Deltagarna kliar sig som apor, muar som kor, syr som skräddare eller sjunger som Magnus Uggla. När udden gissar rätt får udden jaga och ta fatt så många deltagare den kan, vilka då blir medhjälpare. Leken upprepas tills alla är tagna. Detta är en mycket rolig samarbetsövning för barn!

Stå på led i rätt ordning
Kan genomföras både utomhus och inomhus. Den är dessutom bra i många aspekter, då den stärker barnens samarbetsförmåga samtidigt som de lär känna varandra bättre.
Övningen går ut på att pedagogen ska be barnen att ställa sig på led baserat på exempelvis ålder, födelsemånad, skostorlek eller liknande. Är man en stor grupp kan man även dela upp barnen i två lag som tävlar mot varandra. Vilket lag hinner ställa sig i rätt ordning först?

Stafettlekar
Stafett är en fartfylld samarbetsövning för barn. Stafett går att leka på flera olika sätt, varav tre presenteras här. Alla barn kan delta i en stafett, bara ni tänker på att göra rättvis åldersfördelning mellan lagen.
I Fjäderservitören ska bägge lagen stå på led bredvid varandra. När startskottet går börjar de båda lagens ”servitörer” gå sin bana. Stafettpinnen är en plasttallrik med en fjäder på, vilken ska bäras med en hand likt en riktig servitör. Faller fjädern av tallriken får man börja om.
Trebenaren är en samarbetsövning för barn där kommunikation och gemensam förståelse för utförandet är a och o. Gör så här: Deltagarna i ska bilda par inom laget. Bind sedan ihop den ena personens högerben med den andra personens vänsterben. ”Trebenaren” ska nu runda konen och återvända till mål. Det lag som först kommit i mål vinner stafetten. Om ni är udda antal deltagare kan en delta i två vändor.

Målkriterier
Alla barn ska få möjlighet att:

• reflektera över sitt och andras förhållningssätt gentemot varandra
• fungera i en mindre grupp
• fungera i en större grupp
• uttrycka sina känslor
• uttrycka sina åsikter, idéer och tankar
• ta eget ansvar för gemensamma regler som vi kommit överens om i barngruppen
• reflektera när de själva behöver hjälp
• reflektera över när de hjälper andra
• att hjälpas åt och samarbeta, även om de själva inte har varit med i lek eller aktiviteter

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.