Språkutveckling, ht-23, vt-24

Erfarenheter, minnen, kunskap, känslor och tankar formuleras med hjälp av språket, identiteten formas av ett utvecklat språk.

Enhetens fokusområde och vårt övergripande mål är - en god språkmiljö för utveckling och lärande.

Arbetet med språkutveckling kommer att sträcka sig över hela verksamhetsåret.

" Språk. lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk. (Lpfö18)

Tillsammans och gemensamt skapar vi glädje, kamratskap, tillhörighet, identitet.

Mitt nya språk: Dikt av Eva Ceru

Mitt nya språk räcker inte till

för allt som jag vill säga.

Jag äger inte ord,

för alla känslor jag har.

Jag ber dig,

tro inte att jag saknar känslor.

Jag äger inte ord för,

all kunskap jag har.

Jag ber dig,

tro inte att jag saknar kunskap.

Jag äger inte ord,

för alla tankar jag har.

Jag ber dig,

tro inte att jag saknar djupa tankar.

Kan du se mig med mina känslor,

mina tankar, mina kunskaper

trots att mina ord inte räcker till?

Jag ber dig,

se vem jag är!

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Humlan är en grupp på 17 barn, ålder 2-4 år. Ett flertal barn i gruppen har svenska som andraspråk.

Vi har i arbetslaget genomlyst hur utbildningen ska se ut utifrån våra prioriterade mål samt läroplansmålen.

" Förskolan ska stimulera varje barns utveckling och lärande. Utbildningen ska alltid vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när det gäller så väl innehåll som arbetssätt. Barnen ska ges förutsättningar för bildning, tänkande och kunskapsutveckling utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, praktiska, sinnliga och etiska. Detta förutsätter att alla i arbetslaget deltar i en aktiv diskussion om barnens lärande och om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden. Olika aspekter på kunskap är en naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. (Lpfö18)

Vi har kartlagt barngruppen samt fångat några olika frågeställningar:

Vilka modersmål finns representerade i barngruppen?

Antal barn som har svenska som andraspråk?

Vad tycker barnen är roligt och intressant?

Hur fungerar våra lärmiljöer?

Hur organiserar vi dagen, veckan för bästa utbildning?

Vi har läst enhetens val av temabok-Kurrans skatt. Vi har skapat en planering för densamma där boken kommer att vara är ett av våra  pedagogiska instrument för språkutveckling.

Vi har skapat en planering för att använda oss av Barbafamiljen i vår utbildning kring språkutveckling.

 

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Förväntat resultat:

I våra förväntansmål vill vi se gruppen samt det enskilda barnets progression i förståelse, förmåga och kunskap. 

* att barnen får ett utökat och nyanserat ordförråd.

*att barnen får en förståelse för ordets betydelse och att de kan sätta in orden i rätt sammanhang.

Vi vill stärka deras känsla i:

* Jag kan-tilltro till sig själv.

* Jag vill-kan själv.

* Jag vågar-vill utmanas.

Vi vill öka barnens självständighet och självkänsla genom ett utökat ordförråd och kunskap.

Vi vill se trygga barn med självförtroende-Det här är jag.

Vi vill se att interaktionen barn/barn, barn/vuxen utvecklas positivt i och med vårt arbete med att stärka språkutvecklingen, självkänslan och självständigheten.

Stöd i forskning och vetenskaplig grund:

Barns integritet och identitetsutveckling är beroende av varandra och utvecklas samtidigt. barnets identitet utvecklas också i samspel med andra individer (Skolverket 2018).

Ladberg (2000) beskriver att identiteten består av två delar, ena delen rör tillhörigheten, vi-känslan. Den andra delen rör jaget, individens självbild.

Identiteten formas genomsocial interaktion och bekräftelse från omgivningen. Barnets identitet påverkas av familj och kulturell tillhörighet, eftersom självförtroende och språkutveckling stärks genom positiv bekräftelse och att bli sedd. (Ladberg 2000).

Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018) betonar att ett av förskolans uppdrag är att flerspråkiga ska få förutsättningar för språkutveckling både i det svenska språket och i sitt modersmål. Det står även att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att-utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturarvet.

 

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Vi har kompetensutveckling i arbetet med språkutveckling genom nätverksträffar med alla pedagoger i enheten. Förskollärarna har dessutom nätverksträffar tillsammans med andra enheter. 

Ämnet är att arbeta med- Mångfaldens förskola.( Anniqa Sandell Ring.2022)

I denna bok visar författaren på vad vi pedagoger i förskolan behöver göra för att alla barn ska få en likvärdig utveckling. Boken ger en utförlig teoretisk redovisning av den aktuella andraspråksforskningen som en förklaring varför vi pedagoger ska agera på ett visst sätt. Därtill gers exempel på hur vi pedagoger kan stötta flerspråkiga barn genom en språk-och kunskapsutvecklande undervisning.

Barnen ska få-öva-pröva-erövra.

Barnen ska omges av ett rikt och nyanserat språk, där vi pedagoger bekräftar och sätter ord på barnens upplevelser, känslor och händelser.

Vi lyfter upp de modersmål som finns i barngruppen.

Vi använder oss av olika verktyg såsom, bilder, tecken som stöd (TAKK). Digitala verktyg såsom Polyglutt för att förstärka språket hos barnen.

Vi arbetar med våra lärmiljöer, bygger dem samt reviderar efter hand så att de lockar och inspirerar till språkande.

Vi skapar inspirerande och lugna platser där boken är i centrum.

Vi vill att kreativitet och lek blandas med lärande och omsorg

Vi har daglig storsamling.

Vi delar in barnen i mindre grupper, utifrån ålder och mognad.

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande:

Närvaro och lyhördhet ska prägla vårt arbetssätt, då "fångar vi upp" frågor, tankar, funderingar samt samtal barnen emellan. 

Tydlig ansvarsfördelning över det som vi gemensamt har planerat.

Regelbunden reflektion och förädling kring vårt arbete.

Ta tillvara på våra olika kompetenser och kunskaper i arbetslaget.

Flexibilitet utifrån våra organisatoriska förutsättningar, ta tillvara på den spontana undervisningen.

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute:

Vi skapar inspirerande lärmiljöer både ute och inne. Material för lärandet ska vara tillgängligt, inspirerande och anpassat efter lärsituation.

" Miljön ska erbjuda varierade aktiviteter i olika sammanhang. Många valmöjligheter ger ökade förutsättningar för barnen att bredda sina lekmönster och val av aktiviteter". (Lpfö18)

Vi tar till vara på vår närmiljö-skogen. I naturen får vi in naturvetenskapen, där kommer vi att upptäcka spännande skatter av olika slag.

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde,
• tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
• verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,
• utmana barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,
• respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen,
• främja barnens förmåga att ta ansvar för sig själva och för samvaron i barngruppen,