Förskolan Segelflygaren, avdelning Solen

Susan Chavez Renée Karlsson Sonia Schmetz Johnson Karin Sundström Evanina Taborga Roca

barnskötare barnskötare barnskötare förskollärare verksamhetsstöd

Barngruppen består av 4 barn födda 2018, 7 barn födda 2019 och 5 barn födda 2020.

Kima Jallal lagar maten på förskolan. Matsedeln finns tillgänglig på skolplattformen och på anslagstavlan hallen.

Enhetsmål för Skarpnäcksfältets förskolor: Barn i förskolan har hållbara relationer till sin omvärld.

Hållbar utveckling är ett begrepp som används för att knyta ihop ekologiska, sociala och ekonomiska utmaningar som mänskligheten står inför. Hållbar utveckling kan även ses som ett relationsbygge mellan människa och miljö. De pedagogiska relationerna mellan förskolepersonal och barn är viktiga för barns lärande och utveckling i förskolan. En förskola av hög kvalitet verkar socialt utjämnande och bidrar till jämlikare uppväxtvillkor.

Utbildningen i förskolan stimulerar varje barns utveckling och lägger grunden för ett livslångt lärande genom att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Förskolan arbetar för att tidigt upptäcka barns olika behov och lägger grunden för ett livslångt lärande. Förskolan samverkar med grundskolan så att barnen är väl förberedda inför övergången till förskoleklass. Förskolan prioriterar arbetet med att ge barnen möjlighet att utvecklas i det svenska språket och i sitt modersmål.

Förväntade resultat:

· Alla barn i förskolan lär, leker och utvecklas i en trygg miljö.

· Alla barn vistas i likvärdiga lärmiljöer som ska vara tilltalande, tillgängliga och estetiska.

· Barn är delaktiga och har inflytande i utbildningen i förskolan.

· Barnen i förskolan utvecklar sina språk.

· Barnen i förskolan är trygga i övergången från förskola till förskoleklass.

Glädje, nyfikenhet, delaktighet, trygghet och samhörighet är viktiga ledord för hur vi vill skapa en plats för lek och lärande på förskolan. En plats där barnen får förutsättningar att utveckla öppenhet, respekt, empati, omtanke, ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling, förståelse för alla människors lika värde, sina och andras rättigheter.

Leken är viktig för barnens utveckling, lärande och välbefinnande. Lek både som de själva tar initiativ till och den som en vuxen introducerar. För att få syn på vad som intresserar barnen individuellt och i grupp så ger vi stor plats åt barnens lek och observerar och lyssnar in barnens val och intressen. Vi bemöter och lyfter deras tankar, idéer, frågor. Utifrån läroplanen och vad vi ser att barnen har för intressen och behov så planerar vi en variation av olika aktiviteter där barnen har valmöjligheter och tillåts påverka vad som sker i lek och olika aktiviteter. På så sätt ger vi alla barnen förutsättningar att vara delaktiga och ha inflytande i utbildningen.

Genom en aktiv närvaro i leken kan vi stödja kommunikationen mellan barnen samt förebygga och hantera konflikter. Metoder i detta är att hjälpa till så att var och en kan få uttrycka sin åsikt och sina tankar vid konflikter samt att lyssna in hur andra känner. Den vuxne finns som stöd och medlar och hjälper till att hitta lösningar.

Under dagen vill vi ge barnen en balans av att göra egna val och att lära sig att vara en del av en grupp. Vid vissa stunder under dagen styr vi barnen genom att dela in dem i grupper som får arbeta med olika bestämda aktiviteter, tex målning, lera, pussel, rollek. Det gör vi för att skapa gruppkänsla, att de ska få en relation med alla barn på Solen. Att vi styr dem till olika aktiviteter gör också att vi kan utmana dem att utveckla nya färdigheter och skapa fler relationer. Lek som utmanar motorik, kommunikation, samarbete, problemlösning, fantasi.

Grupper som vi gjort nu i början av terminen kan komma att förändras då och då utifrån vad vi observerar fungerar bra respektive hur och vad vi kan göra bättre. En grupp som vi startar upp redan nu är den med våra blivande skolbarn. Den gruppen består av våra äldsta Solen-barn och kommer även att samverka i tvärgrupp med Månen.

För barnens trygghet har våra dagar en återkommande struktur med rutiner som vi gör barnen bekanta med så att de vet vad som ska hända. Bildstöd används på ett dagsschema som vi går igenom med barnen på förmiddagens samling för att synliggöra dagens innehåll för dem. På samlingen har alla bestämda platser för att vi märker att detta underlättar för barnen att koncentrera sig. På samlingen samtalar vi kring dagen, vilka barn som är närvarande eller frånvarande och tar upp viktiga händelser. Samlingen är ett möte med barnen därde får samtala om vänskap, omtanke, respekt och känslor. Vi vuxna uppmärksammar varje barn och uppmuntrar alla barn till att vara delaktiga och ger dem utrymme att ta plats i gruppen. Vi arbetar för ett gott gruppklimat där barnen får känna att de vill och vågar vara delaktiga. Att kunna vänta på sin tur och att både kunna lyssna på kompisen som talar samt att räcka upp handen för att visa att en vill berätta något. Genom att lyssna på varandra tränas kompetensen att kunna ta andras perspektiv och respektera att det ofta finns olika åsikter och hypoteser om saker och ting.

Vi har trivselregler som barnen har varit med och formulerat. De handlar om hur vi ska vara mot varandra, kommunicerar, tar ansvar, löser konflikter. Hur vill jag att det ska vara på Solen för att jag ska må bra? Hur behöver jag vara för att andra ska må bra på Solen?

Solens trivselregler:

Vi

- låter andra vara med och leka.

- är snälla mot varandra.

- säger snälla saker till varandra.

- lyssnar på varandra.

- frågar en vuxen om vi glömmer.

- säger förlåt.

- väntar på vår tur.

- pratar lagom högt.

- plockar undan efter leken.

Reglerna ska vara en hjälp att använda i olika situationer som kan uppkomma på förskolan och vi har dem uppe på en dokumentations-tavla och kompletterar med bildstöd.

Miljön inne ska vara inbjudande, utmanande, stimulerande och varierande och locka alla barn att prova på olika saker. Det finns sagor och böcker på olika platser och i olika genrer, det finns material för skrivande och ritande. Material att arbeta med färger, former, symboler. Skapande med olika material och dimensioner. Vi skapar rum i rummen med olika material för att uppmuntra och utmana barnen inom områden i läroplanen. I rummen förbereds för olika aktiviteter för att inspirera och utmana och locka till samverkan med andra eller enskilt.

Miljön kommer under terminen att vara föränderlig utifrån hur barnen använder den. Vi märker upp sakernas plats med bild och text. Det gör vi för att underlätta att ta ansvar för att hitta och återlämna det en vill använda och även för att synliggöra symbol och skriftspråket. Vi ser till att barnen ges tid att avsluta sina lekar genom att använda en ringklocka när det är dags att börja avsluta.

Högläsning är viktigt för barnens språkutveckling. Som uppstart på höstterminen för att se vilka intressen som finns hos barnen har vi gett dem en uppgift att välja en bok hemifrån att ta med till förskolan och visa sina kompisar. Med denna uppgift vill vi också involvera vårdnadshavarna och lyfta vårt arbete med högläsning. I samtalen kring böckerna får barnen prova på att vara den som berättar och på att lyssna på varandra. Vi försöker att ofta ha bokläsning i mindre grupper där barnen ges mer utrymme att samtala kring texter och bilder. Men vi har även läsning i större grupp som avkoppling till exempel efter lunchen. Vi använder även den digitala bokläsningsappen Polyglutt. Den appen har även vårdnadshavare möjlighet att använda hemma med barnen. Vi använder oss av appen Polyglutt där barnen kan välja sagor som blir upplästa på olika språk.

Förutom högläsning så arbetar vi med språkutveckling under planerade aktiviteter som exempelvis samlingar (sånger, rim, ramsor, bokstäver, sagor). Vi använder bilder och tecken som kompletterar det muntliga språket. Vi vuxna är språkliga förebilder och benämner och sätter ord på vad vi och barnen gör. Vi uppmuntrar barnen att uttrycka sig och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Vi synliggör skriftspråket genom att visa barnen när vi skriver ner vad de säger. Vi arbetar med att barnen ska känna igen sitt eget namn. (Många lär sig även kompisarnas.) Barnen har sitt namn på sin plats i hallen, på sin låda på avdelningen och på samlingar. Vi uppmuntrar barnen att skriva sitt namn på teckningar. Vi har en skrivarhörna där barnen får leka med ord och bokstäver. Linjerat och rutigt papper och bokstäver att skriva sitt namn och andra ord. Vi skapar gemensamma texter som berättelser och dikter.

Vi strävar mot att barnen få en grund för förståelse för olika språk och kulturer. Flera av barnen på Solen är flerspråkiga och vi tillämpar lämpligt arbetssätt och olika strategier för bidrar till en vidare språkutveckling. Vi visar oss nyfikna inför och uppmuntrar barnens flerspråkighet och ser barnens olika språk och etnicitet som en tillgång. Det stärker barnens identitet och självkänsla. Vid samlingen kan barnen lära av och med varandra till exempel att räkna på de olika språk de kan och i olika situationer bekantar vi oss med ord och begrepp på aktuella språk i gruppen.

Vi arbetar med matematik i vardagen för att skapa förståelse för olika begrepp. Siffror, symboler, matematiska spel, mätverktyg finns framme på avdelningen. I förskolan erbjuder vi material för att pussla, sortera, räkna, samt konstruera saker med olika byggmaterial. Exempelvis så är ett byggmaterial utformat som olika matematiska former (kvadrater och trianglar i olika storlek och färg).

Vi strävar efter att barnen får en relation till naturen så att viljan att ta hand om den och värna om den ökar. Vi gör utflykter till skogen i närområdet. Där uppmärksammar vi växter, insekter, djur som vi ser eller ser spår av. Vi lyfter frågeställningar kring hur vi ska bete oss i naturen. I naturen kan vi samtala om det som växer och lever där. Vi uppmärksammar även det som inte är bra för naturen. Om vi ser skräp så hjälper vi till att plocka upp det och slänga i papperskorgen. Vi planerar att delta i skräpplockardagarna i vår.

Fysisk aktivitet är viktigt för både kropp och knopp. Barnen ska få utveckla sin rörelseförmåga och rörelseglädje, Vi har planerade fysiska aktiviteter och vistas i naturmiljö. Inne har vi rörelsestunder med pulshöjande aktiviteter varje dag som utmanar kroppen. Vi är ute varje dag och uppmuntrar till rörelse genom att tex leka rörelselekar, bygga hinderbanor och använda oss av den stora gården utanför förskolan för att cykla och leka.

Vi ser till att det finns möjligheter för alla barn att möta digitala verktyg och använda dem på olika sätt. Lärplattan används som verktyg när vi söker kunskap om något. I lärplattan kan barnen prova på att skapa digitala berättelser. De ges chans att förändra bilder, klippa ut och klistra in, färglägga digitalt, spela in ljud med mera. Barnen får prova på analog programmering där vi använder kroppen och rörelsekort, tex dansprogrammering och provar digital programmering genom att trycka in en sekvens med riktningar för att styra roboten Blue-bot.

Barnkonventionen genomsyrar vår dagliga verksamhet och barnens utbildning, lärande och lek. Det är viktigt att barnen får kännedom om Barnkonventionen. Vi uppmärksammar barnen på att Barnkonventionen finns och vad den står för. Vi talar om rättigheter och lagar som gäller barnen här i vår grupp och alla barn i världen. Detta gör vi genom att lyfta olika situationer från barnens vardag i samtal kring vad som händer i barngruppen, läsa sagor och titta på filmer som lyfter olika situationer som kan uppstå i barns vardag och prata om dessa.

Vi kommer att lyfta Barnkonventionen extra mycket under en eller ett par veckor i november i samband med Barnkonventionens dag. Genom dialog och lek men även gemensamma praktiska uppgifter som att tex rita känslor och behov lyfter vi fram delar ur barns rättigheter. Vi lyfter barnens tankar om vad som är viktigt för just dem. Tillsammans kommer vi skapa något där alla har varit delaktiga och som vi kan blicka tillbaka på.

Under barnets tid på förskolan arbetar vi för att skapa en trygg övergång mellan förskola och förskoleklass. Vi övar på det som är bra att kunna när man börjar skolan som tex sitta på samling, hålla den röda tråden i samtal med varandra, räcka upp handen och vänta på sin tur att prata, lyssna på andra, klä på sig kläder, toalettrutiner med mer. Inför skolstart brukar vi prata extra om det barnen kan för att stärka barnets självförtroende. Segelflygarens blivande skolbarn på Solen och Månen kommer att ha en gemensam grupp där de träffas för olika aktiviteter, lekar och utflykter. Därigenom stärker vi barnens grupptillhörighet och de ges möjlighet till att lära känna varandra bättre.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vi arbetar kontinuerligt med vår plan mot diskriminering och kränkande behandling genom att observera varandra, barnen och miljön. Arbetet syftar till att arbeta förebyggande mot att något barn på förskolan ska bli utsatt för diskriminering och kränkande behandling. Observationerna sker utifrån diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

I vårt bemötande av barnen så utgår vi från varje barn individuellt med sin personlighet och förutsättningar. Vi vill uppmuntra till lek och aktiviteter som lockar alla barn oavsett förutsättningar. Vi strävar efter att alla rum på avdelningen ska kännas inbjudande för alla. Det handlar om att materialet på förskolan ska vara tillgängligt och varierat och att inte könskoda material och leksaker. Vi ser till att de sagor vi läser för barnen har en representation av mångfald hos huvudkaraktärerna. Vi lyfter likheter och olikheter för att barnen ska utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna.

En fråga som dyker upp då och då hos barnen i gruppen är kring flickor och pojkar och uttryck om att inte få vara med och leka utifrån vilket kön en har. Därför väljer vi att lyfta diskrimineringsgrunden kön i vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Det som är risken är att någon blir exkluderad, upplever sig oönskad, tillskrivs förväntade egenskaper, utifrån sitt kön.

Vi vill utmana och problematisera dessa förutfattade negativa egenskaper som barnen uttryckt om pojkar/flickor. Vi samtalar med barnen, dels förebyggande utifrån att läsa och samtala om böcker där könsnormer utmanas. Dels mer individuellt med de barn där vi märker att dessa tankar uttrycks.

Vi delar upp barnen i aktiviteter på olika stationer och här är ett syfte att blanda pojkar och flickor. I projektarbetet delar vi upp barnen så att de ska möta och lära känna varandra bättre. Vi förstärker sedan det som funkat bra i ett samarbete.

Vårdnadshavare får årligen svara på en enkät om sin upplevelse av förskolan. Utifrån resultaten av Förskolerapporten 2023 har vi två priotiterade områden.

· Mitt barns lärande och utveckling synliggörs

· Vårdnadshavares ökade delaktighet och inflytande

Hur synliggör arbetslaget barnens lärande och utveckling?

Vi observerar och dokumenterar genom bilder, barnens egna göranden, teckningar.

Vi dokumenterar det barnen är med om som en del av gruppen. Detta synliggörs i lärloggar.

Det enskilda barnets lärande och utveckling synliggörs i individuella lärloggar. Föräldramöten, utvecklingssamtal är tillfällen då vi lyfter gruppens och barnets lärande.

Hur bjuder arbetslaget in vårdnadshavare till delaktighet och inflytande?

Vi vill att vårdnadshavare ska känna sig välkomna att ställa frågor. Vi informerar om målen med förskolans arbetet i planeringar och lärloggar. (Grupp- och individuella på Skolplattformen)

För ett gott samarbete med vårdnadshavare där det finns utrymme för inflytande och delaktighet erbjuder vi utvecklingssamtal, uppföljningssamtal, samtal vid behov, föräldramöte, vernissage samt en daglig kontakt där vi samtalar för att kunna ge barnet en bra dag efter behov och dagsform.

Kring båda dessa frågor vill vi bjuda in vårdnadshavarna att komma med sina egna tankar kring vad som skulle lyfta dessa frågor. Vi tänker att föräldramötet nu under hösten är ett bra tillfälle för detta.

Kalendarium höstterminen 2023

Tisdag 10 oktober APT, Förskolan stänger 15:45

Tisdag 17 oktober Föräldramöte klockan 17-18.

Onsdag 25 oktober Utvecklinglingsdag – Förskolan stängd.

Tisdag 7 november APT, Förskolan stänger 15:45

Tisdag 5 december APT, Förskolan stänger 15:45

Tisdag 17/10 teatern Strumpängeln.

Veckostruktur Ht. 2023 Tiderna är ungefärliga.

Måndag	Tisdag	Onsdag	Torsdag	Fredag
7:30-9 Utelek 8 – 11:00 Reflektionstid för arbetslagen, barnen leker på gården eller inne.	7:30-9:30 Utelek 9:30-10:45 Projektarbete, inne eller ute i mindre grupper	7:30-9 Utelek 9 – 10:45 Projektarbete, inne eller ute i mindre grupp.	7:30-9 Utelek 9 – 10:45 Projektarbete, inne eller ute i mindre grupp.	7:30-9:30 Utelek 9 – 10:30 Fortbildning för personal, barnen leker ute/inne 10:45 Storsångsamling alla avdelningar.
Rutiner inför lunch, toalettbesök, handtvätt, dukning
10:45 Samlingar
11:00 Lunch
12:00 – 12:30 Vila – högläsning och ljudbok
12.30 – 13:00 Stationer. 13:00 – 13:45 Lekar inne 13:45 Rörelsestund
14:00 Mellanmål
15:00 Utelek

Solens verksamhetsplan ht 23-vt 24

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter