Litteraturhistoria 903.

Litteraturhistoria från antiken till modern tid

Vi jobbar med epokerna upplysningen, romantiken, realismen och modernismen.  Vi läser och analyserar texter av olika slag och vi lär oss om några betydelsefulla författare och deras verk.

Syfte

I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. I mötet med olika typer av texter  ges eleverna förutsättning att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Eleverna ska även ges förutsättning att utveckla sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur för olika syften samt utveckla sin förmåga att formulera och kommunicera i tal och skrift.

Mål

Språket och litteraturen har stor betydelse för den personliga identiteten. Kultur och språk är oupplösligt förenade med varandra. I språket finns ett lands historia och kulturella identitet. Ibland behöver man se bakåt på sin historik för att se var vi befinner oss idag. Målet med arbetsområdet är att eleven:

- utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur

- utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika slag

- får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige, Norden och övriga världen.

 

Arbetssätt

Vi läser tillsammans fakta kring epokerna och verksamma författare från medeltiden och renässansen.  Vi diskuterar det vi läser och kopplar det lästa till tidigare kunskaper.

Vi läser utvalda texter och diskuterar dessa. 

Vi avslutar med en skrivuppgift.

Bra att kunna till slutuppgiften:

Litteraturhistoria handlar om att den litteratur som skrivs under en viss period (epok) speglar vad som händer i samhället och vilka tankar/idéer som är viktiga just då. 

• De fyra epokerna upplysningen, romantiken, realismen och modernismen.
• Ca årtal för varje epok
• Förklaring till epokens namn
• Vilka tankar och idéer som var viktiga och viktiga förändringar
• Hur man berättar och hur berättandet spreds vid den tiden
• Exempel på viktiga verk och författare och kunna koppla till rätt epok
• Ge exempel på hur litteratur t ex en bok har förändrat sin samtid. Vad hände? Under vilken epok?
  

   

•  

  Epok, år och förklaring till epokens namn

   

  	UPPLYSNINGEN	ROMANTIKEN	REALISMEN	MODERNISMEN
  Infaller ca	1700-1800	1760-1840	1830-1910	1910-1950
  Förklaring till epokens namn	Att vara upplyst= att ha kunskaper och kunna se klart.	Romantiken handlar om att längta efter något annat.	En bild som är realistisk visar verkligheten utan att göra den vare sig bättre eller sämre.	Modern betyder ungefär ”just född” eller ”nyhet”.

  Tiden och berättandet

  	UPPLYSNINGEN	ROMANTIKEN	REALISMEN	MODERNISMEN
  Tiden	Frankrike är centrum. Nya idéer om jämlikhet och frihet. Lita på vetenskapen, inte på kyrkan. Franska revolutionen 1789. Resorna fortsätter. Människans förnuft är ett nyckelord.	Förändringarna sprids. Flera krig startar och industrialiseringen sätter igång. Många reagerar mot utvecklingen och mot upplysningen. Känslan blir viktigare än förnuftet.	Europa och USA industrialiseras. Folk flyttar till städerna. Stora orättvisor. Uppfinningar t e x järnvägen. Alla ska lära sig läsa. Man ser optimistiskt på framtiden. Men vill också förändra samhället.	Nya uppfinningar.  Två världskrig. Efter det första är Europa i chock. Det man har trott på tidigare är svårt att tro på nu. Guds existens ifrågasätts. Mindre optimism. Freud förändrar synen på människan.
  Berättandet	Tidningar börjar ges ut. Lånebibliotek. Fler kan läsa. De nya tankarna sprids genom litteratur. Satiriska texter vanliga – man låtsades skriva om annat för att undvika censur.	I litteraturen drömmer man sig bort och vill fly till andra världar och tillbaka i tiden. Mystik och magi. Man skriver om starka känslor och människans ”mörka” sidor. Ny syn på författaren ”det dystra geniet”. Lyrik.	Det skrivs framför allt romaner. Man vill beskriva världen exakt som den såg ut t e x slumkvarter. Psykologisk realism betyder att man vill beskriva vad som händer inuti människor. Kvinnliga författare blev vanligare.	Många olika litterära stilar. Alla vill bryta med det gamla. Det behövs nya sätt att beskriva världen på. Lyriken skrivs utan regler. Romaner skrivs på nya sätt t ex genom inre monolog och ger uttryck för människors känslor t ex förvirring.
  Exempel på berättelser	Daniel Defoe Robinson Crusoe, Jonathan Swift Gullivers resor,  Franҫois Voltaire Candide	Johan Wolfgang von Goethe Den unge Werthers lidande, Mary Shelley Frankenstein, Walter Scott Ivanhoe.	Charles Dickens Oliver Twist, Fjodor Dostojevskij Brott och Straff, Charlotte Brontë Jane Eyre	Franz Kafka Förvandlingen och Processen, Ernest Hemingway Farväl till vapnen

 

 

 

Läs följande berättelser. Ni ska kunna författare, kort vad den handlar om och koppla till rätt epok:

 

Upplysningen: Robinson Crusoe, Gullivers resor, Candide

Romantiken: Den unge Verthers lidande och  Frankenstein

Realismen: Oliver Twist, Brott och straff och Jane Eyre

Modernismen: Processen, Förvandlingen och Stäppvargen

 

 

Uppgifter

Slutuppgift

Examinerande uppgift i litteraturhistoria

Nu är det dags för dig att visa dina kunskaper i litteraturhistoria samt källhänvisning. I denna uppgift kommer du därför att få djupdyka i en epok samt en författare som tillhör din valda epok. I uppgiften ska du även visa vilka källor du använder genom att källhänvisa i både löpande text samt i en referenslista (se häfte om källhänvisning)

Arbetet ska innehålla fakta om personen (både privat och som författare), samt personens litterära verk. Det ska även innehålla fakta om den epok som personen levde i. Exempelvis om du väljer att skriva om Edgar Poe som levde under romantiken ska du även skriva vad som var typiskt för den epoken.

Skriv din text med typsnittet Times New Roman, 12 punkter, 1.5 i radavstånd. Ditt dokument ska döpas till “Ditt namn – epok" samt direkt sparas i OneDrive. När uppgiften är klar laddar du upp den på Unikum.

Din text ska innehålla:

1. Rubrik

“Epok - vald författare”

2. Fakta

I denna del skriver du en faktatext där du bland annat kan väva in svar på frågorna nedan. Tänk dock på att skriva en sammanhängande text och inte bara svara på frågorna. Du får även självklart skriva mer information än vad som nämns nedan.

- När levde författaren?

- Var föddes han/hon?

- Vilka viktiga historiska händelser inträffade under författarens liv som kan ha påverkat honom/henne?

- Hur såg samhället ut när författaren levde?

- Vilka verk är han/hon mest känd för? Vad handlar dessa om? Hur förstår man att verket är skrivet i den epoken?

- Finns det något speciellt ämne som författaren skriver om?

3. Reflektion

I denna del....

4. Referenslista

(Se häfte)

Hur man gör källhänvisningar

Källhänvisning

Hur man refererar till en bok

I löpande text:

Efternamn + årtal

Exempel 1: Strindberg (2007) skriver att…...

Exempel 2: Författaren skriver att…. (Strindberg, 2007).

I referenslista:

Efternamn, Förnamnets första bokstav. (Årtal). Titel med kursiv stil. Förlagsort: Förlag

Exempel: Strindberg, A. (2007). Tjänstekvinnans son 1–2. Stockholm: Norstedts pocket

Hur man refererar till två eller flera författare

I löpande text:

Efternamn & Efternamn + årtal

Exempel 1: Författarna skriver att…. (Lindberg & Lindström, 2011).

Exempel 2: Lindberg & Lindström (2011) skriver att……

I referenslista:

Efternamn, Förnamnets första bokstav., & Efternamn, Förnamn första bokstav. (År). Titel i kursiv stil. Förlagsort: Förlag

Exempel: Lindberg, V., & Lindström L. (2011). Pedagogisk bedömning: Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS: förlag

Vid direkt citat ur text måste sidnumret anges

I löpande text:

Efternamn, årtal: sidonummer

Exempel: ”xxxxxxxxxxxxx” (Backman, 2008:123) – glöm inte citattecken!

Styckeindela om citatet är längre än 3 rader.

Hur man refererar till en webbsida

I löpande text:

Organisation/Myndighet, årtal

Exempel: (Skolverket, 2013)

I referenslista:

Organisation/Myndighet. (Årtal). Titel i kursiv stil. (Elektronisk) Tillgänglig: URL [år – månad – datum]

Exempel: Skolverket. (2013). Bedömning. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.skolverket.se/bedomning [2013 – 07 – 29]

Hur man refererar till videoklipp

I löpande text:

Inslagets titel, årtal

Exempel: (Fröken Julie part 1/2, 2009)

I referenslista:

Kompositör/Textförfattare . (År). Titel [video]. Tillgänglig URL [år – månad – dag]

Exempel: Strindberg, A (2009). Fröken Julie - Maria Bonnevie, Mikael Persbrandt - part 1/2 [Video]. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=NdkKnyBYKw4 [2013-08-03]

Hur man refererar till Wikipedia (artikel)

I löpande text:

Wikipedia, årtal

Exempel: (Wikipedia, 2013)

I referenslista:

Wikipedia (År). Uppslagsordet. Tillgänglig: URL [år-månad-datum]

Exempel: Wikipedia (2013). Strindberg. Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/August_Strindberg [2013- 08-03]

Exempel på en referenslista i bokstavsordning

Bauman, Z., & May, T. (2017). Att tänka sociologiskt. (Andra omarbetade upplagan). Göteborg: Bokförlaget Korpen.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2013). Bedömning. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.skolverket.se/bedomning [2013 – 07 – 29]

Strindberg, A (2009). Fröken Julie - Maria Bonnevie, Mikael Persbrandt - part 1/2 [Video]. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=NdkKnyBYKw4 [2013-08-03]

Wikipedia (2013). Strindberg. Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/August_Strindberg [2013- 08-03]