Utbildningsplan, Snösätra förskolor, förskolan Bäverhyddan, avdelning Björnen

Utbildningsplanen beskriver hur arbetslaget fortsatt planerar avdelningens undervisning, hur utbildningen organiseras och hur förskolans pedagogiska undervisningsmiljöer vidareutvecklas. Utbildningen ska vara likvärdig oavsett vilken förskola ditt barn går på. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan förskolan skapa och dela kunskap om vad som leder till framgångsrika arbetssätt.

Gemensam årsstruktur för alla förskolor i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning

Arbetet i PoB:en blir en central del av arbetslagets, förskolans och stadsdelsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Följande moment är gemensamma för alla förskolor:

•       Introduktionsplan (juni-september)

•       Utbildningsplan (oktober-december)

•       Uppföljning och analys (december)

•       Reviderad utbildningsplan (januari-maj)

•       Analys och utvärdering (maj)

 

 

Utbildningsplan 2023 för avdelning Björnen på förskolan Bäverhyddan

 

Utbildningens organisation och struktur

Att börja i förskolan är en stor och viktig händelse i barns liv och innebär många nya möten med andra barn, vuxna och med förskolans miljöer. Introduktionen av barn och föräldrar i förskolan är grunden för vår verksamhet, Det är viktigt för barnen att bli trygga med sina pedagoger, att känna sig lyssnade till och förstådda, att lita på att de får stöd och tröst när de behöver det. På samma sätt ska barnens föräldrar känna sig trygga att lämna sina barn i förskolan och ha tillit till förskolans pedagoger. 

Under barnens första tid i förskolan arbetar vi framför allt med att skapa relationer till både barn och er föräldrar. Varje barn får en "egen" pedagog som är med under introduktionen, som tar emot vid lämning, är med vid måltider och under vilan - en pedagog som fungerar som barnets trygga punkt under dagen. När man har gått ett tag på förskolan blir det inte lika viktigt för barnen att ha "sin" pedagog, utan barnen söker sig till alla pedagoger på avdelningen för att få stöd och tröst. 

För de yngsta barnen är förskolans rutiner viktiga för känslan av trygghet. Barnen lär sig snart när det brukar vara frukost, utevistelse, samling, blöjbyte, lunch, vila och mellanmål. Att det upprepas på ungefär samma sätt varje dag gör dagarna på förskolan förutsägbara och tydliga. 

Vi vill också att våra rutiner ska vara roliga och meningsfulla för barnen. Vid samlingarna utgår vi alltid från det barnen tycker är roligt, spännande och lustfyllt. Matsituationerna blir tillfällen att umgås och bygga relation mellan barn och vuxna och sovvilan är en stund av socialt samspel där barnen ligger och pratar och skrattar med varandra, leker ett tag med filtar och nappar innan de somnar.

För att skapa en lugn lärmiljö i både rutinsituationer och vid planerad undervisning så delar vi in barngruppen i mindre grupper. På så sätt säkerställer vi  att alla barn blir sedda, hörda och delaktiga. 

 

 

Undervisning

Språk

Det övergripande målet är att barnen ska utveckla sin kommunikativa förmåga, sin språkliga förståelse och sitt verbala språk.

 

Vi vet att vi har nått målet när:

Barnen kommunicerar sina intentioner, uttryck för vilja och sina känslor med sitt kroppsspråk och sin mimik.

Barnen visar intresse för att kommunicera och samspela med sin omvärld, t. ex genom att komma till oss för tröst när de är ledsna eller visa delat intresse för någon upptäckt eller aktivitet.

Barnen visar ökad förståelse för vad som händer och sker i förskolan, som vardagens rutiner och struktur.

De allra yngsta barnen börjar erövra det verbala språket och de lite äldre bygger på sitt ordförråd och sin meningsbyggnad.

 

För att nå målet planerar vi att utforma undervisningen på följande sätt:

• Vi pedagoger är närvarande och lyhörda, använder kroppsspråk, visar att vi förstår vad barnen menar och sätter ord på det. Därigenom får varje barn upplevelser av att bli lyssnad till och ett språk för sina upplevelser. 
• Vi arbetar med enskild läsning (pedagog/barn), boksamtal och högläsning varje dag. Det ger barnen erfarenheter av magin som finns i det skrivna språket och i bokstäverna.
• Vi erbjuder barnen olika aktiviteter som skapande, där barnen utvecklar sitt fantasispråk och det verbala språket, och bygg- och konstruktion där barnen erövrar t. ex matematiska och naturvetenskapliga begrepp. 
• Vi arbetar varje dag med sång och musik, vilket stärker barnens känsla för språkets takt och rytm och utvecklar deras språkmelodi. Musik är samtidigt ett universellt språk där alla barn kan delta och ha roligt tillsammans på sina egna villkor.
• Vi använder de olika miljöerna som en tredje språkpedagog, där vi benämner omvärlden och samtalar med barnen om allt som sker.
  
  
• Vi iscensätter den pedagogiska miljön så att den ger barnen erfarenheter av bokstäver och siffror, bilder och symboler, vilket blir en första introduktion till barnens läs- och skrivkunskaper. Vi använder också tecken och bilder som stöd för att underlätta för barnen att förstå och få överblick över det som sker i vardagen. 

• Vi arbetar med att inkludera barnens förstaspråk i undervisningen. Syftet är att stärka barnens identitet och lyfta deras förstaspråk. I det här arbetet kommer vi att samarbeta med barnens vårdnadshavare.

     Vi följer upp det här arbetet genom att vi i arbetslaget reflekterar kring barnens språkliga utveckling och genom att fånga upp deras ökade kunskaper med hjälp av dokumentation (som t.ex i lärloggar).

 

Rörelse

Det övergripande målet är att väcka barnens lust och vilja att röra på sig.

 

Vi vet att vi har nått målet när: 

• Barnen visar på ökad förmåga att t. ex klättra, springa, dansa, hoppa, cykla, krypa, delta i rörelselek, promenera i olika slags terräng. 

• Barnen visar att de tycker det är roligt och lustfyllt att röra på sig.

• Barnen tar egna initiativ till rörelselek/rörelseaktivitet.

För att nå målet planerar vi att utforma undervisningen på följande sätt:

 

Vi vuxna är engagerade i barnens aktivitet/lek, och uppmuntrar till och initierar rörelselek.

 

Vi ger barnen rörelseutmaningar i vardagen, som att gå uppför berg, klättra upp, krypa upp, springa snabbt till lyktstolpen, att på olika sätt använda den egna kroppen till att ta sig fram när hinder uppstå.

 

Vi är i Hoppis en gång i veckan och arbetar med planerade rörelselekar.

 

Vi initierar dagligen spontan danslek till all slags musik, där barnen får möjlighet att snurra, hoppa, dansa och med glädje och lust använda hela sin kropp.

 

Vi följer upp det här arbetet genom att vi i arbetslaget reflekterar kring barnens grovmotoriska utveckling och genom att fånga upp deras ökade kunskaper med hjälp av dokumentation (som tex i lärloggar).

 

Hållbar utveckling

 

Social hållbarhet: det övergripande målet är att barnen ska utveckla kunskaper om socialt samspel och får en känsla av tillhörighet.

 

Ekonomisk hållbarhet: det övergripande målet är att barnen får en grundläggande förståelse för återvinning och ekonomisk resursanvändning.

 

Ekologisk hållbarhet: det övergripande målet är att barnen får en förståelse för vikten av att ta hand om djur och natur.

 

Vi vet att vi har nått målet när:
 

När det gäller social hållbarhet:

 

• Varje barn har en trygg relation med någon av oss vuxna.
  
  
• Varje barn är inkluderade i och känner sig som en viktig del i gruppen.
  
  
• Barnen agerar prosocialt och hjälper sina kompisar när de behöver hjälp (som att hämta nappen, trösta).
  
  
• Barnen upplever sig vara omtyckta, betydelsefulla, lyssnade till och respekterad
  
  
• Barnen kan uttrycka sina åsikter och känslor och vet att de blir bemötta på ett lyhört och respektfullt sätt av oss vuxna.
  
  
• Barnen samspelar med varandra, har kamratrelationer och tycker att det är roligt att vara på förskolan.
  
  

När det gäller ekonomisk hållbarhet:

 

• Barnen visar förståelse för vikten av att ta tillvara förskolans material.
  
  
• Barnen visar förståelse för vikten att ta tillvara de resurser som finns runt i miljön omkring oss.

 

När det gäller ekologisk hållbarhet:

 

• Barnen visar intresse för djur och natur.
  
  
• Barnen visar att de förstår att det är viktigt att värna djur och natur.
  
  
• Barnen känner sig trygga med att göra utflykter i skog och mark och utforska förskolans närmiljöer.

 

För att nå målet planerar vi att utforma undervisningen på följande sätt: 

 

Social hållbarhet:

 

Genom att vi som pedagoger bekräftar och sätter ord på barnens känslouttryck (vilket bidrar till att barnen lär sig att uppfatta, känna igen och sätta ord på känslorna både hos sig själv och andra).

 

Genom att vi vuxna ger stöd, tröstar och hjälper barn som är ledsna eller behöver hjälp (vilket bidrar till att barnen lär sig hur man kan vara med sina medmänniskor).

 

Genom att vi bemöter barnen med lyhördhet och respekt (vilket bidrar till att barnen lär sig att deras känslor och åsikter har betydelse och att de har rätt att bli lyssnade till).

 

Genom att säkerställa att varje barn har en trygg relation med någon av oss vuxna.

 

Genom att bistå barnen med lekkoder, som hur man får tillträde till lek, hur man turas om, kompromissar, delar med sig och samspelar i leken.

 

 

Ekonomisk hållbarhet:

 

Genom att vi vuxna i situationer som uppstår i vardagen diskuterar med barnen hur viktigt det är att visa omsorg om materialet på förskolan.

 

Genom att vi arrangerar undervisningssituationer där barnen kan pröva på

 

Genom att vi fortsätter vårt arbete med att panta och vidareutvecklar vårt arbete med att använda återvinningsmaterial för t. ex bygg och konstruktion.

 

 

Ekologisk hållbarhet:

 

Genom att vi vuxna fungerar som förebilder och visar omsorg om material samt inre och yttre miljö.

 

Genom att vi regelbundet går på utflykter och äventyr i förskolans närområden.

 

Genom att vi arrangerar undervisningssituationer i skog och mark för att t. ex undersöka naturens kretslopp och visa hur viktigt det är att värna djur och natur.

 

Genom att låta ”skräpplockardagen” utökas till att bli en vardaglig aktivitet på förskolan (t. ex genom att vi plockar skräp i naturen varje gång vi är på utflykt/äventyr).

 

Vi följer upp det här arbetet genom att vi i arbetslaget reflekterar kring och följer upp barnens utveckling och ökade kunskaper med hjälp av dokumentation och reflektionsverktyg som t. ex sociogram.

 

Lek

Det övergripande målet är att alla barn ska känna att de har kamratrelationer, en tillhörighet i gruppen, och börjar erövra lekens koder.

 

Vi vet att vi har nått målet när:

• Barnen har utvecklat kamratrelationer med varandra.
• Barnen bjuder in varandra i lek.
• Barnen visar förståelse för grundläggande lekkoder, som turtagning, dela med sig, vänta på sin tur.
• Barnen visar att de kan hävda sin åsikt, kompromissa och komma överens.
  
  För att nå målet planerar vi att utforma undervisningen på följande sätt:

Genom att ge tid och utrymme för lek.

Genom att iscensätta den pedagogiska miljön så att det finns många möjligheter till lek.

Genom att vara närvarande och delta i barnens lek.

Genom att hjälpa barnen att förstå lekens koder, som turtagning, dela med sig, kompromissa och komma överens.

Genom att bistå barnen med strategier för hur man kan lösa problem som uppstår i samvaron på ett bra sätt (t. ex visa hur man kan göra istället för att puttas eller ta en leksak).

Genom att hjälpa barnen att utveckla strategier för hur man kan ta sig in i lek.

Genom att bistå barnen att erövra kunskaper om hur man kan säga ifrån och hävda sin åsikt.

Genom att bistå barnen i att förstå världen ur andras perspektiv (t. ex förklara hur kompisen kände).

Genom att arrangera undervisningen i mindre grupper.

 

Vi följer upp det här arbetet genom att vi i arbetslaget reflekterar kring barnens utveckling och lärande när det gäller lek och genom  dokumentation (som lärloggar och sociogram).

Pedagogiska undervisningsmiljöer

Björnens pedagogiska miljö är uppbyggd kring barns rätt att leka, vara tillsammans och mötas i meningsfulla sammanhang. Grundtanken är att miljön ska utformas efter barnens intressen. Barnen ska kunna påverka sin förskolemiljö och därför är den pedagogiska miljön hela tiden föränderlig och anpassas efter det lärande och den lek barnen är upptagna av.

På Björnen finns alltid material för lek och läsande, bygg- och konstruktion, dans, musik och matematik. För att utveckla barns fantasi och kreativitet kan materialet fritt flyttas mellan de olika rummen. På förskolan finns också flera gemensamma utrymmen där barnen kan utforska, skapa och dela upplevelser tillsammans. På nedervåningen finns ett vattenrum, ett bibliotek och "hoppis" där barnen arbetar med rörelselek, dramalek eller dans och musik. På övervåningen finns en nyligen omgjord ateljé där barnen ofta skapar och målar. Under terminen kommer vi även att utveckla vår bygg- och konstruktionsmiljö. Tanken är att den i högre utsträckning ska innehålla material som inte är på förhand bestämt i syfte att väcka barnens fantasi och därmed utveckla deras språk. 

 

           Hållbar och likvärdig förskola

 

En förskola för alla barn - likabehandlingsarbete

Alla barn har rätt att säga sina åsikter och bli lyssnade till. Vi som arbetar med de yngsta barnen måste se till att barnen får erfarenheter av att de har inflytande över sin vardag, och de ska veta att deras röst har betydelse även om de ännu inte har erövrat det verbala språket. Vi pedagoger är lyhörda för vad barnen vill och låter vårt arbete utgå från det som barnen tycker är meningsfullt. Barnen får styra över sin verksamhet och välja vilket lärande de vill ägna sig åt, som måla, leka, ha samling eller dansa. Undervisning och projektarbeten utgår från det barnen tycker är roligt och som fångar deras uppmärksamhet.

Alla barn har rätt att lära och utvecklas efter sina förutsättningar och behov. Det innebär att undervisningen inte kan vara precis likadan för alla barn. En del barn lär sig bättre i lite mindre sammanhang, andra lär sig mer när det är många barn tillsammans. Det är vår uppgift att anpassa undervisningen så att alla barn får samma möjligheter att lära. Genom att arrangera verksamheten i olika gruppkonstellationer, både när det gäller planerad undervisning och i rutinsituationer, säkerställer vi att alla barn blir sedda, hörda och delaktiga.

 Alla barn har rätt att bli respekterade för den de är och det de vill. Det betyder att vi i förskolan ansvarar för att ge alla barn lika möjligheter och se till att alla möts med respekt, vilket kräver att vi pedagoger har ett respektfullt och lyhört bemötande gentemot alla barn. På Björnen arbetar vi medvetet med att motverka könsstereotypa normer och med att lyfta förståelsen för olika kulturer. Det gör vi t. ex genom att lyfta in barnens förstaspråk i undervisningen, säkerställa att böckerna vi läser representerar alla barn, genom att tänka kring vilket material/vilka leksaker vi har på avdelningen och genom att undvika att rikta in barnen mot könsstereotypa aktiviteter.