Pedagogisk planering

Nedan följer Galaxens pedagogiska planering inför Ht -2023, Vt -2024 Planeringen är ett levande dokument som är under ständig utvärdering och omprövning, detta innebär att den kommer att förändras, uppdateras och omarbetas under terminernas gång. Trevlig läsning! / Anna, Martina, Amanda, Pernilla.

Pedagogisk planering Galaxen Ht-23

 

 

 

PEDAGOGISKPLANERING Avd. Galaxen. 

 

I Läroplanen för förskolan beskrivs Förskolans uppdrag inledningsvis:

 

Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. 

 

Perspektiv

I ett relationellt perspektiv ligger fokus på de relationer, det samspel och den miljö barnet befinner sig i. Barnet ÄR inte, barnet BLIR i relation till det/dem som omger barnet. Detta perspektiv är en viktig utgångspunkt i vårt arbete. För oss pedagoger handlar det om att skapa pedagogiska relationer där vi tillämpar emotionellt, socialt och kognitivt stöd. 

 

Vi fokuserar till stor del vår undervisningen i vardagliga situationer. Vi vill ge barnen möjligheter att utforska, upptäcka, uppleva, lära och utvecklas  i givande sammanhang och miljöer genom både planerade och spontana aktiviteter under hela dagen. 

Barnen är kompetenta och vi eftersträvar att de på egen hand ska övervinna utmaningar där vi finns närvarande med hjälp och strategier om/när behövs.

 

Syfte

Vårt syfte utgör två delar som går hand i hand med varandra. Syftena är att 

1, stärka barnen i tilltron till den egna förmågan samt 

2, stärka och utveckla sitt Språk.

 

Varför fokus på dessa två syften?

Språket är en stor del av den egna identiteten. 

Med hjälp av språket tänker vi på- och om oss själva. Vi talar om oss själva och vi förklarar både för oss själva och för andra om hur vi uppfattar det vi upplever och erfar i vår omvärld. Språket är därför ett viktigt verktyg för uppbyggnaden av oss själva, vår identitet samt vår självkänsla.

En annan aspekt av Språk är att vikten av språkliga kunskaper blir betydande när det kommer till att kunna delta och samspela i- och med sin omgivning. Barns språkliga förmågor är av stor betydelse för gemenskap och samvaro både på och utanför förskolan, med både barn och vuxna. Barn som kommunicerar har större möjlighet till inflytande och kan på så vis påverka både sin- och andras situation, vardag mm.

Under de yngre åren i barns liv, alltså den tid som barnen spenderar på Galaxen  startar en ordförrådsspurt. Barn är då språkligt medvetna utan att nödvändigtvis ha den språkliga förmågan att kunna utrycka sig med ord. Vi kommer därför fortsätta att arbeta med alternativa vägar till den verbala kommunikationen. Helt enkelt ett utökat ”ord”förråd där vi erbjuder olika sätt att kommunicera och göra sig förstådd. Tillvägagångssätten är användandet av TAKK (Tecken som stöd) och Bildstöd. 

LPFÖ -

Kommunikation […]

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring.

 

 

På samma sätt som språket är en stor del av den egna självkänslan vill vi stötta och utmana barnen i att erövra känslor av att vara kompetenta. Att stärka barnen i tilltron till den egna förmågan genom erfarenheter av att få klara av saker på egen hand. Det finns en hel uppsjö av teorier och forskning  som påvisar hur positiva relationer mellan barn och pedagoger nästintill är avgörande i byggandet av barnens både självuppfattning, självkänsla och självförtroende. 

LPFÖ- 

Omsorg, utveckling och lärande 

Förskolan ska erbjuda barnen en trygg omsorg och har en viktig roll för att bidra till att grundlägga barnens trygghet och självkänsla. Utbildningen ska präglas av omsorg om barnets välbefinnande och trygghet. Alla barn ska få uppleva den tillfredsställelse och glädje det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att vara en tillgång i gruppen. Förskolan ska ge barnen möjlighet att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. Därför ska barnen få möjligheter att upptäcka och förundras, pröva och utforska samt tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter.

 

 

Stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Vårt arbete grundas i/stödjer sig mot följande:

Läroplan för förskola 

Skolverket - specialpedagogik i förskolan. 

Sanna Björk – TAKK, tecken som stöd. 

Anniqa Sandell Ring – fokusord, inflöde, intag, utflöde (Kap 13, Mångfaldens förskola).

 

 

 

Planera och genomföra

Vi försöker organisera och arrangera tillgängliga lärmiljöer (fysiskt, socialt, pedagogiskt) för:

• En barn- och kunskapssyn som utgår från att barn är kompetenta och ges möjlighet att bli sitt bästa jag.

• Ett tillåtande, undersökande, utforskande och utmanande arbetssätt där vi har tilltro till barnens egna förmåga i vardagliga situationer.

• Lärmiljöer som är Föränderliga, Tilltalande, Tillgängliga, Tillåtande och Tydliga samt möjliggör en undervisning mot alla mål under hela dagen.

 

Utvalda läroplansmål kopplat till vårt syfte.

 

- självständighet och tillit till sin egen förmåga.

 

- förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.

 

- nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära.

 

 

Vi tänker att undervisningen sker under hela dagen där vardagliga situationer ger stort utrymme som ypperliga tillfällen för lärande och pedagogisk undervisning.

 

Vad det gäller den fysiska miljön brukar Anniqa Sandell Ring lyfta att pedagoger behöver tänka kring vad vi erbjuder i våra miljöer för att skapa språkrika miljöer.

Vår fysiska lärmiljö är något som ständigt är föränderligt utefter, syfte, mål, intresse, barngruppens sammansättning i relation till t.ex ålder, antal, erfarenheter, behov mm. 

Vi kommer även denna termin att fortsatt bygga olika miljöer inne på vår avdelning. Vårt mål är att låta använda de fysiska miljöerna som bärare av de olika ämnen läroplanen presenterar. Ämnen som Natur, Teknik, Matematik, Estetik osv. I anslutning till varje miljö håller vi på att arbeta fram och placera ut så kallade ”fokusord” som är kopplade till den aktuella miljön/kontexten/ämnet.  

Fokusord innebär förenklat att vi lägger extra fokus på vissa ord som är direkt kopplade till den miljö barnet befinner sig i. Fokusorden är alltså ämnesspecifika, i naturhörnan återfinns fokusord som t.ex häst och hund, i målarrummet utgör fokusorden olika färger mm.  Fokusorden återges till barnen på flera olika sätt, dels det talade ordet, men även med hjälp av TAKK samt visande av Bildstöd. Varje fokusord behöver upprepas många gånger över tid på ett naturligt sätt för att barnen ska minnas och ”lagra” orden i långtidsminnet.

 

 

I nuläget håller vi på att reda ut vilket ämne som skall vara Var samt Vilka enstaka fokusord vi kommer att fokusera i de olika miljöerna. 

 

Hallen -

Fokusord: Gå In- och Gå ut, skor, mössa, 

(Bilder på olika väder, sol, regn t.ex). 

 

Vilorummet SAMT samling sångerrummet - 

Fokusord: Vila, sova, trött SAMT Samling, sjunga, olika sånger, äta frukt och olika frukter.

 

Hörnrummet - 

Har blivit vår matsal. 

Fokusord - Äta, Mjölk, Vatten. Hälla, spilla, torka,

 

Lilla rummet - blir naturrum. 

Naturhörna – djur och natur. 

Fokusord: Många olika djur såsom Ko, häst, gris, katt, hund mm

 

Toaletten – 

Fokusord: Blöja, Tvätta

 

 

Stora rummet – 

Ett rum som är möblerat/indelat i flera mindre miljöer, eller ”rum i rummet”. Här återfinns; rummets alla miljöer ska erbjuda läroplanen. Miljön agerar bärare av läroplanens delar och som en tredje pedagog. 

 

Konstruktion - bygg, kapstavar

Fokusord: Bygga, 

 

Läsning – vår nya ”läshörna” är under uppbyggnad. 

Här läser vi böcker, för boksamtal och enklare växelläsning. 

Fokusord: Läsa och Bok.

 

Även fokusord som glad, ledsen, arg kommer från tidigare terminers arbete att leva kvar och finnas i miljöerna.

 

Vi vill erbjuda fokusorden på flera olika sätt för att vidga deras begreppsförståelse. Det arbetar vi mot genom att det/dem utvalda orden skrivs ner och synliggörs i text för barnen, att orden också presenteras i form av bild (bildstöd) samt visas med en bild på det rätta Tecknet TAKK. Detta upptill det att vi pedagoger lägger fokus på att verbalt ”ljuda” och ge barnen orden.

Genom att uppmuntra barn att använda språket i utmanade, i språkliga sammanhang skapas djupare språkkunskaper. Det kräver att barnet ges mycket tid och stöttas till att fokusera på vad som ska sägas och hur det ska uttryckas. Barnets språk stretchas, tänjs ut och går bortom den nuvarande språkförmågan för att barnet skall kunna kommunicera på den intellektuella nivå som sammantaget kräver. Det leder i sin tur till att barnet kan producera sammanhängande och begripligt språk med en utvecklad grammatik (Sandell Ring s.303).

 

 

Vygotskij menar att allt lärande och all utveckling har sin utgångspunkt i sociala sammanhang och aktiviteter. Här spelar vår interaktion med barnen samt den interaktion vi skapar förutsättningar för mellan barnen stor roll. Via interaktion vill vi få fatt i barnens intentioner och intressen och låta det barnen ger uttryck för leda arbetet vidare. Här är även den differentierade undervisningen av stor vikt. Begreppet innebär att barn riktar uppmärksamhet mot samma ämnesområde men att innehåll, aktiviteter och material varieras och anpassas utifrån barnens olika behov och intressen.  De fokusord som de visar mer intresse för kommer vi att utveckla, undersöka och fördjupa. Vi pedagoger har som ambition att vara aktiva, lyhörda och att i interaktion använda, upprepa och visa.

 

Dokumentation, Uppföljning, Utvärdering,

Vår ambition är att dela med oss av det arbete vi gör i syfte att vårdnadshavare ska får en inblick i hur vi applicerar didaktikens ”Hur, Vad och Varför” vi i vår verksamhet, och på det sättet få en djupare förståelse i hur vi arbetar utefter läroplanens alla mål och riktlinjer. 

På lärväggen i förskolan är vårt mål att barnen återfår dokumentation. 

På unikum kommer undervisningen från den pågående verksamheten i viss mån att kunna följas både via bilder och texter.

 

 

 

 

 

DETTA SKA UPP PÅ VÄGGAR! 

 

Syfte och mål! 

Fokusorden! 

Pedagosgiska relationer. 

 

Pragmatik begrepp, VAD är pragmatik, begrepp. Bruse  - ordförråd. 

 

Inte hamna i adjektiv och substantiv. 

Börja i det, sen se vad barnen, 

Sandell partikelverb. 

 

Runt om orden- nyansera sätta upp förslag exempel på nyanser meniNgsuppbyggande HUR va kan prata. 

Sätta upp Som ”Lekbilden” 

 

 

Sätta fokusorden i sammanhang. 

UT- 

Nu ska vi gå ut. Nu ska vi ut på gården. Dags att leka ute. 

BLÖJA-

Vill du byta blöja? Kom, nu byter vi blöja. Släng blöjan i papperskorgen är du snäll. 

ÄTA-

Nu är det dags att äta. Kom, vi äter mat. Det ska bli gott att äta nu.

MJÖLK-

Vill du dricka mjölk? Vill du ha mjölk i ditt glas? Kan du skicka mjölken till mig?