Normer och värden Trollet 2023/2024

USK. Normer och värden. Trollet. 2023/2024.

Till grund för ​förskolans systematiska kvalitetsarbete ligger Läroplan för förskolan, Utbildningsnämndens verksamhetsplan och FN:s globala mål för hållbar utveckling.

 

Mål – anger inriktningen på utbildningen i förskolan och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen samt hur den bidrar till varje barns utveckling och lärande.
Prioriterat mål för området:

• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• Lpfö 18
  Arbetslaget ska samverka i arbetet med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling,

Barnen inspireras och utmanas att bredda sina förmågor och intressen på ett sätt som går utöver könstereotypa val.

Arbetslaget skall samverka i arbetet med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling.

Prioriterat mål för förskolan:

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande.
• Förskollärare ska ansvara för att aktivt inkludera ett jämställdshetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjlighet till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet.

Prioriterat mål för avdelningen Trollet:

•  Lpfö 18Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
•  Lpfö 18Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna.
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga,
•  

Målkriterier – tecken på eller bevis på att utveckling pågår/målet är uppnått, det som förväntas synas i utbildningen. Det som förklarar innebörden i målet.
Målkriterier:

• Pedagogerna har ökat sin medvetenhet kring bemötande av barnen utifrån ett genusperspektiv.
• Lekar och aktiviteter är inte begränsade utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
• Lärmiljöerna är utformade och tillgängliga så att alla barn kan kan inhämta ny kunskap.
• Det förekommer inga kränkningar på Sörby förskola.
• Barnen får alla sina känslor bekräftade av pedagogerna.

• Barnen ska känna sig trygga i gruppen med både barn och oss pedagoger.
• Alla barn ska bli sedda och respekterade.
• Barnen känner tillit till sin egen förmåga samt gärna hjälper varandra.

 

Dokumentation – metoder för datainsamling, t.ex. lärloggar, observationer, självskattning, intervjuer. 
Metoder:

• Lärloggar
• Observationer
• Självskattning och barnbarometer
• Intervjuer
• Reflektioner och analys enskilt samt med arbetslaget

Nuläge – barns kunnande, erfarenheter och intressen just nu utifrån kriterierna. ​Hur undervisningen ser ut just nu utifrån kriterierna.  Det första nuläget används för att senare jämföra och beskriva resultatet. ​
Första nuläget:

11/10-23

Läget i barngruppen är att det börjat flera nya barn så både "gamla" och nya barn håller på att finna sina sin plats i gruppen. Dom flesta är nu så trygga att dom börjar tänja på gränser och gärna utmanar varandra i vem som ska ha vilken leksak. Detta leder ibland till konflikter. Barnen är vädigt nyfikna både på sin lärmiljö och sina kompisar och dom vill gärna vara med i olika aktiviteter.

22/1-24

Vi har fortsatt med arbetet att visa hänsyn och respektera varandra i leken. Vi har läst mycket i kompisböckerna om hur vi bemöter varandra och hur vi kan känna oss i olika situationer. Vi har i målområdet normer och värden också arbetat med boktemat Pino. Pino är väldigt snäll och hjälpsam i flera böcker vilket flera av barnen uppmärksammat. Turtagning är något som vi också får arbeta med dagligen. I och med att vi arbetar med årstider och olika typer av kläder får vi med oss barnens identitet och kropp. Vi har olika kroppsdelar där kläderna ska sitta med mera.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – kunskap från vetenskapliga studier, tillsammans med de professionellas erfarenheter och kunskap.

Barnkonventionen

I normens öga- metoder för en normbrytande undervisning av Lovisa Brade, Carolina Engström, renita Sörensdotter och Pär Wiktorsson

Normkrativitet i förskolan - om normkritik och vägar till likabehandling av Karin Salmson och Johanna Ivarsson

Date lärmaterial (Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Kortfattad sammanfattning av vald relevant forskning som kopplas ihop med er undervisning:

En viktig del av förskolans demokratiarbete är att se ur det normkritiska perspektivet. På förskolan handlar det normkritiska perspektivet att ha ett barnperspektiv. Normer blir oftast synliga först då vi bryter mot dom. Barnens utveckling får inte styras av begränsade normer och förväntningar. Barnen ska ges utrymme och fler möjligheter att utvecklas som individ samt få större handlingsfrihet. 

Litteraturen ger oss som arbetar i förskolan verktygen för att arbeta för en fysiskt, pedagogiskt och socialt tillgängliga lärmiljöer samt utmana våra olika sätt att fungera. Signalerar våra lärmiljöer i förskolan att det finns ett "normalt" sätt att fungera, lära sig och kommunicera i förskolan? Genom de olika litteraturerna utmanas vi pedagoger för att arbeta med barnen och våra lärmiljöer på ett normbrytande arbetssätt för att det ska vara tillgängligt för alla.

 

Arbetsprocesser – undervisningens innehåll och organisation, pedagogers förhållningsätt och undervisningsstrategier.
Beskriv hur undervisningen ska genomföras:

11/10

*Vi använder oss av temaboken Pino på upptäcksfärd

*Lekar och aktiviteter är inkluderande med fokus på genus

*Vi uppmuntrar barnen att prova själv i olika situationer samt även hjälpa en kompis

 

Uppföljningsdatum: ​

 

Utvärderingsdatum:

 

______________________________________________________________________________________________

 

Uppföljning – texten nedan kopieras och klistras in i reflektionsrutan.

 

Beskriv nytt nuläge – barns kunnande, erfarenheter och intressen just nu utifrån kriterierna. ​
Hur undervisningen ser ut just nu utifrån kriterierna.
Nytt nuläge:

 

Jämför; första nuläget och det nya nuläget – vilka skillnader och/eller likheter ser vi mellan vårt första nuläge och vårt nya nuläge? Beskriv vilka resultat undervisningen hittills gett, kopplat till målkriteriet. Använd reflektioner från planeringar och lärloggar.
Jämför:  

 

Fortsatt arbete – vad har varit framgångsrikt som vi ska fortsätta att göra? Vad behöver vi göra annorlunda för att nå det önskade resultatet? Hur går vi vidare?  
Fortsatt arbete:

 

______________________________________________________________________________________________

 

Utvärdering – texten nedan kopieras och klistras in i analysrutan.

 

Målkriterier – klistra in era målkriterier från USK.

 

Resultat – beskriv resultatet. Utgå från startläget i USK och jämför med det nya nuläget.
Resultat:

 

Målanalys - tolka och förklara: Varför ser resultatet ut som det gör? Reflektera över hur vi gett förutsättningar för lärande. Hur kan resultatet förklaras utifrån vår utvalda forskning och beprövade erfarenheter?
Målanalys:

 

Åtgärder för utveckling läsåret 23/24 – Vilka framgångsfaktorer och lärdomar tar vi med oss?
Utifrån vår målanalys behöver vi utveckla följande:

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• samverka i arbetet med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling,