Till grund för förskolans systematiska kvalitetsarbete ligger Läroplan för förskolan, Utbildningsnämndens verksamhetsplan och FN:s globala mål för hållbar utveckling.

Mål – anger inriktningen på utbildningen i förskolan och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen samt hur den bidrar till varje barns utveckling och lärande.
Prioriterat mål:

Normkreativitet.

”Förskolan ska ge varje barn förutsättning att utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra”.

Målkriterier – tecken på eller bevis på att utveckling pågår/målet är uppnått, det som förväntas synas i utbildningen. Det som förklarar innebörden i målet.
Målkriterier:

Vår miljö och våra pedagogiska handlingar ger barnen möjlighet att reflektera över värdegrunden och normkritik.

Dokumentation – metoder för datainsamling, t.ex. lärloggar, observationer, självskattning, intervjuer.
Metoder:

Fota/filma, lärloggar, reflektioner i UNIKUM under uppgifter, utvärdering/uppföljning i upprättat dokument från NÖ i UNIKUM, Sociogram och samtal med barnen

Nuläge – barns kunnande, erfarenheter och intressen just nu utifrån kriterierna. Hur undervisningen ser ut just nu utifrån kriterierna. Det första nuläget används för att senare jämföra och beskriva resultatet. 
Första nuläget:

Barnen har mött olika normkritiska bilder med mångfald som sitter på väggen i hallen dessa visar olika sätt att leva olika familjer olika förutsättningar och olika yrkesroller.

Barnen har mött normkritiska sagor (Guldlock och de tre björnarna och bockarna bruse) där karaktärerna byter roller, ex två mammor, eller en stor mamma och en liten pappa, könsneutral guldlock, bockarna bruse är flickor, är trollet en han eller en hon, den minsta bocken sparkar ner trollet. Vi ändrar sluten i sagorna så att alla får vara med, varför är trollet argt?

Kamerans ABC, vi har i liten skala presenterat begreppet “samtycke” och låtit några av barnen prova att fotografera en vän som gett sitt samtycke. Hur många av barnen förstår varför de ber om samtycke? Hur många av barnen förstår vad de tackar ja eller nej till?

Ovan undervisning/aktiviteter har barnen erbjudits mycket begränsat, en del har ännu inte tagit del av allt.

Ht-2023 kommer nya barn introduceras till havet. Dessa barn behöver få ovan presenterat för sig från grunden.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – kunskap från vetenskapliga studier, tillsammans med de professionellas erfarenheter och kunskap.
Kortfattad sammanfattning av vald relevant forskning som kopplas ihop med er undervisning:

Valfri del ur: Normkreativitet i förskolan, första kapitlet

“Att vidga normer handlar om att vi ska få vara olika.... Det vi ska ta bort är de negativa effekterna av annorlundaskapet. Och istället börja förutsätta och värdera olikhet, och se varje individ, barn och kollega, som en resurs utifrån hens egenskaper och erfarenheter.... Genom synliggörandet av normen möjliggör vi förändring och skapar en vidgad och mer inkluderande norm, eftersom en förutsättning för att ändra på normen är att vi blir medvetna om den”. (Salmson & Ivarsson, 2019:23. Ur: Normkreativitet i förskolan)

Arbetsprocesser – undervisningens innehåll och organisation, pedagogers förhållningsätt och undervisningsstrategier.
Beskriv hur undervisningen ska genomföras:

Kamerans ABC/digitala verktyg:

I planerade undervisningstillfällen förankrar vi begreppet samtycke att ta bilder, vad innebär det att svara ja eller nej? Varför ber vi om samtycke?

I planerade undervisningstillfällen introducerar vi begreppet källkritik. I den “fria” leken/spontana undervisningen låter vi medvetet barnen testa ovan.

Trygghetsplan:

Använda begreppet kompis eller barnets namn istället för pojke/flicka.

Göra medvetna normkritiska val när vi berättar sagor eller liknande berättelser.

Berätta om de normkritiska bilderna som finns att färglägga, varför har vi valt just dom? Vad ser barnen när de tittar på bilden?

Grön flagg:

Social hållbarhet barnen hjälper varandra vi vuxna hjälper genom att stötta barnen att hjälpa varandra, det är svårt att vara arg mot någon som gjort något snällt åt en + att vi stärker självförtroende och självkänsla hos barnen.

Vi stöttar barnen att uttrycka sina behov och önskningar på ett utvecklande sätt mot såväl vuxna som till kompisar, vi undviker att prata åt barnen.

Undervisa genom att prata om de normkritiska bilderna med mångfald och utmana barnen med att beskriva vad de ser på bilderna. Sätta upp bilder från de normkritiska sagorna i biblioteken.

Vi pedagoger har öppna samtal om vad normkritik är för oss, förslagsvis under någon av måndagarnas möten.

Vi har medvetna och planerade samtal med barnen om normkritik.

Vi använder gruppstärkande övningar/lekar/aktiviteter som en grundläggande utgångspunkt. Ex para ihop barnen slumpvis med bilder, eller para ihop barnen medvetet i vissa aktiviteter där de kan samarbeta. Leka lekar som “Hunden och benet” eller liknande. Låta barnen själva para ihop sig lika vid måltiden så får de frihet att välja vart de vill sista.

Kamerans ABC/digitala verktyg:

Normkritiska bilder med mångfald som är synliga för barnen

Trygghetsplan:

Bilder synliggör olika exempel på mångfald och yrken och boendemiljöer.

Skapar leklådor som syftar till att leka rollekar inom olika yrken, lådorna står synliga och tillgängliga för barnen.

Vi skapar sagor med normkritiska roller, ex Guldlock, bockarna bruse som barnen själva kan använda och berätta för varandra, och som vi pedagoger kan använda och berätta för barnen.

Vi har normkritiska bilder att färglägga synligt för barnen att välja mellan.

Grön flagg:

Tillgänglighet/social hållbarhet: Vi ger barnen förutsättningar genom att erbjuda en miljö som är tillgänglig för dom, exempel att material är deras höjd, krokar i deras höjd, lådor, de kan ta sina västar själva, bilder som tydliggör, schema för dagen, mm

Uppföljningsdatum:

Utvärderingsdatum:

______________________________________________________________________________________________

Röd, Normkritik och normkreativitet,23/24

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter