Språkutveckling

Genom att arbeta på ett medvetet språkutvecklande sätt stöttar förskolan även barnets utveckling på andra områden. Språket är exempelvis grundläggande när det gäller att skapa relationer och umgås socialt med andra. Barn med annat modersmål än svenska ska också ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. För barnen på Blåbär handlar det språkutvecklande arbetet om att utveckla språkljud och ordförråd och stärka barnens identiteter men också att verka för ett gott socialt klimat i gruppen.

Var är vi? 

Var befinner sig gruppen nu?
Vi har kunnat konstatera, genom observationer och slutsatser i föregående läsårs kvalitetsrapport, att barnen på Blåbär har kommit olika långt i sitt verbala språk och att vi därmed behöver lägga undervisningen på olika nivåer. Vi har också sett att barnen har utvecklat en stark gruppkänsla där vi genom att utveckla kommunikationen i gruppen, vill fortsätta verka för ett gott samspel mellan barnen. För de lite yngre barnen kommer vi att behöva lägga fokus på att locka fram det verbala språket medan de lite äldre barnen behöver stärka sitt ordförråd och utmanas vidare mot skriftspråket.

 

Under höstens föräldramöte hade vi också en dialog med vårdnadshavare där vi samlade in tankar kring vad som känns viktigast för vårdnadshavarna om ett språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Sammanfattningsvis handlade detta om att lära barnen att sätta ord på sina känslor, att vi använder oss av språkfrämjande verktyg som tydliggörande pedagogik, visuellt stöd och tecken som kommunikation, högläsning, sjunga, uppmärksamma olika länders språk och inkludera annat modersmål i undervisningen. Ytterligare nämndes det att det känns viktigt att ha en förståelse för att det kan ta tid, benämna med rätt ord, samtal med barnen där språket förstärks genom att visa och peka, träna uttal, och att barnen får uppleva saker tillsammans. Det kom också fram en önskan om att återkoppla till hemmet kring vad vi gör för språkutveckling i förskolan och ha en dialog kring hur det går. Dessutom önskas ett fortsatt arbete gör förståelse av innebörden i de begrepp som tillhör grundverksamheten.

 

Vad lockar barnens nyfikenhet?
Våra observationer visar att barnen olika förkunskaper utifrån vilken ålder de har. Vi ser ett stort intresse för sång, rytmik och musik och våra rörelsesånger och att få visa vad man kan. Vår grundverksamhet verkar ha ett stort genomslag och där känner vi att vi behöver arbeta vidare och vidareutveckla arbetet med grundverksamhetens begrepp. Även utevistelse verkar locka barnen till fantasi och motorisk träning.

 

Vidare visar barnen en stor rörelseglädje och har börjat benämna och fråga om kroppsdelar. Utifrån detta intresse gjorde vi en sammanställning över barnens förkunskaper kring tema ”Kroppen”. Denna sammanställning visar att de barn i vår barngrupp som är födda -21 använder ord och pekar på kroppsdelar som vi frågar om medan barn födda -22 inte har något verbalt språk än och inte visar förståelse för frågans art. Utifrån detta känner vi ett behov av att dela gruppen i äldre/yngre åtminstone en gång i veckan för att kunna möta barnens olika behov. Vi känner även att de äldre barnens förkunskaper är bra att ta tillvara i undervisning i blandad grupp. Vi ser ett stort intresse för våra rörelsesånger och ett allmänt intresse för kroppens olika delar samt att få visa vad man kan.

 

Vart ska vi? 

Mål som vi ska arbeta mot.
- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med olika syften (lpfö98).

Målkriterier utifrån de mål vi valt ut.
Målkriterier: Så här är det när vi nått vår mål.

• Barnens ordförråd har utvecklats genom vår undervisning.
• Barnen kommunicerar genom att använda olika uttryckssätt utifrån förmåga och situation.

Indikatorer utifrån våra målkriterier.
Indikatorer: Detta visar att vi är på väg mot vårt mål (våra målkriterier).

• Barnen leker med ord, berättar, uttrycker tankar, och ställer frågor.
• Barnen samspelar och samarbetar med andra (lärandeidentitet).

Hur gör vi? 

Vilka aktiviteter ska vi planera för i vår undervisning?

Arbetet med läsårets tema, "Kroppen", används för att väcka tankar och frågor hos barnen. Genom ett tematiskt arbetssätt ger vi barnen möjlighet att uttrycka sig på olika sätt och stödjer språkutvecklingen med talat språk, bildstöd, kreativa uttryckssätt och kroppsspråk. Mer konkret kommer vår undervisning innehålla:

• ·      Planerad undervisning både i blandade och åldersindelade grupper.
• ·       Fortsatt arbete med rörelsesånger innan maten.
• ·       Ramsor inspirerade av tema kroppen som inspirerar barnen att själv använda och leka med ord.
• ·       Sagoläsning, exempelvis högläsning, eller berättande med hjälp av föremål.
• ·       Visa tydligt visuellt med egenskapat material.
• ·       Dokumentationen synliggjord både på avdelningen och på Unikum.
• ·       Vidareutveckling av barnens tankar/initiativ.
• ·       Arbete med olika estetiska uttrycksformer som musik, skapande, drama. 
• ·       Användning av digitala verktyg som förstärkning till undervisningen. 
• ·       Användning av närområdet som lärmiljö.
• ·       Stärkning av barnens ordkunskapande i samspel med föräldrar och det egna modersmålet.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,