Filosofi sammanfattning: Etik

Här nedanför hittar ni en sammanfattning av det vi har gått igenom under föreläsningarna:

Torsdag v.39:

Vi pratade om två föregångare till existentialismen och två filosofer inom existentialismen som en inledning till etiken. 

 

Friedrich Nietzsche

En nihilist som säger att det inte finns någon objektiv kunskap eller moral

"Gud är död" - betyder att våra ideal och tankar förändras, och vi kan inte förlita oss på gamla tankesätt. Människan skapar moralregler.

Nietzsche skiljer på två olika typer av människor:

Herremoral - kännetecknas av stolthet, självförtroende, makt, mod

Slavmoral - kännetecknas av ångest, misstro, medlidande, barmhärtighet

Han menar att slavmoralen har övertaget i samhället, man anpassar sig och det anses som fult att bryta mot normer och gå sin egen väg. Nietzsche tycker att målet för mänskligheten ska vara att bli

Övermänniskor - någon som tar makt över sitt eget liv, förverkligar sig själv och bestämmer vad man själv tycker är rätt och fel.

 

 

Sören Kierkegaard

Han säger att det finns tre stadier för hur vi människor är/existerar:

Esteten (det sämsta stadiet)

·Gillar inte sig själv

·tar inte ansvar

·gör kul saker

·Slipper på så vis tänka på tråkigheter och sig själv

Etikern (det näst sämsta stadiet)

·tar ansvar och gör sin plikt

·vill inte förändra

·är nöjd

·Slipper på så vis tänka på alternativa vägar man kunde tagit

Det religiösa (och bästa) stadiet

·man känner ångest inför det okända, men ska våga kasta sig ut!

·söker en personlig tro(inte bara vad kyrkan/alla andra säger)

·man är närvarande i sitt liv och blir den man vill vara

 

 

Jean-Paul Sartre

"Existensen föregår essensen(meningen)" beskriver människans medvetande:

·vi är fria att välja vår mening

·till skillnad från saker som redan har en mening när den skapas

Människan kan föreställa sig det som inte är - vi har frihet att förändra och bli något annat

Vissa saker kan inte påverkas så kallade fakticiteter, men vi kan alltid välja hur vi ska förhålla oss till dessa. (Ska jag deppa ihop om jag blir påkörd och måste sitta i rullstol, eller ska jag se nya möjligheter och göra något bra av det?)

"Människan är dömd till frihet"

Med valfriheten kommer ångest - vi kan inte inte välja och är alltid ansvariga för våra handlingar

Att leva i ond tro - att lura sig själv att man inte har något val, t.ex. genom att ta på sig en roll (jag är ju tjej så jag kan inte...) 

Sartre säger att vi bör leva autentiskt och göra ärliga val

Dina handlingar bestämmer:

·vem du är

·vad du tycker är rätt att göra

·vad du tycker är rätt för alla att göra

 

 

Simone de Beauvoir

Hade samma existentialistiska tankar som Sartre, med fokus på kvinnan:

"Man föds inte till kvinna, man blir det"

En kvinna har inga medfödda egenskaper, men pga normer och förväntningar känns det ofta lätt att ta på sig rollen som "kvinna", istället för att gå sin egen väg och göra det man vill göra. 

 

Måndag v.40:

Intro till Etik - s113-124

·         Vi diskuterade om det finns något som är rätt/fel alltid och överallt - och kom fram till att det gör det nog inte.

·         Skillnad på instrumentella värden, värdefullla för att de leder till finala värden, som är värdefulla i sig självt (t.ex. pengar är värdefulla för att det gör att vi kan känna oss trygga)

·         Moraliskt subjekt - den som kan handla rätt eller fel (hör barn dit? djur? robotar med artificiell intelligens)

Moraliskt objekt - den som förtjänar att tas i beaktning när moraliska beslut tas (människor är med men är också djur och kanske naturen?)

Torsdag v.40:

Konsekvensetik - s.125-131

·         ett paraplybegrepp som har flera olika varianter

·         konsekvensen av handlingen avgör om den är rätt eller fel.

Etisk Egoism

·         Handla så att det blir bäst konsekvenser för dig

·         behöver inte betyda att man handlar själviskt - du kan må bra av att hjälpa andra, känna dig trygg i att du har vänner som kan hjälpa dig etc.

·         Problem: den ger dålig vägledning för vad som är rät beslut att ta

 

Utilitarism

·         Största möjliga lycka till största möjliga antal/maximera lycka och minimera lidande

·          Vi diskuterade the Trolley Problem.

Problem:

·         Hur mäter vi lycka? Måste det vara samma som antal liv?

·         Vi kan inte veta i förväg om handlingen vi gör kommer vara rätt eller fel - det avgörs först när vi ser vad konsekvensen faktiskt blir

·         Vi får inte prioritera oss själva eller närstående framför den totala lyckan enligt utilitarismen

·         Det kan vara rätt enligt utilitarismen att utföra omänskliga handlingar, t.ex. att offra en liten grupp för att den stora gruppen ska få det bättre. 

 

Vi testade våra moraliska tankar med hjälp av the moral machine.

Måndag v.41:

 

Sinnelagsetik - s. 139-142

·         Det är avsikten som avgör om handlingen är rätt eller fel - det är tanken som räknas

·         Man får inte "spela dum" för att kunna göra saker man egentligen vet/kan ta reda på är fel

·         Speglas i lagstiftningen, t.ex. mord/dråp

Problem: 

·         Vet vi alltid varför vi själva gör saker?

·         Hur vet vi vad någon annans avsikt egentligen är?

·         Vad är en god avsikt?

 

Pliktetik  - s. 132-136

Vissa handlingar är rätt/fel - konsekvenserna spelar ingen roll

·         Religiös pliktetik och pliktetik baserad på en yrkesroll (kan också kallas regeletik)

o    det finns en färdig regel att följa, gör man inte det handlar man fel

·         Kants Kategoriska Imperativ - "handla bara så att din handling kan bli upphöjd till allmän lag"

o    Regeln kommer med förnuftets hjälp. Man kan tänka att om alla handlade som jag vill handla nu, vill jag bo i det samhället det skapar? Om svaret är nej är handlingen fel.

o    "använd aldrig en människa som ett medel, utan ett mål i sig" - man får alltså inte använda en annan människa för att uppnå något annat syfte. 

Problem

Hur vet vi vilken plikt som är viktigast om de krockar med varandra?

Moraliska trösklar - ska man verkligen hålla på sin princip till vilket pris som helst,  oavsett var konsekvenserna blir?

Precis som med konsekvensetiken måste vi motivera vilka plikterna är, och varifrån de kommer.

Torsdag v.41:

Dygdetik - s. 143-145

·         Fokus på människan bakom handlingen, inte handlingen i sig

o    Hur bör en människa vara?

·         Man övar upp sin moral genom att försöka leva efter olika dygder, t.ex givmildhet, mod, ärlighet

Problem:

·         Hur vet vi vilka dygderna är och varför är vissa dygder/egenskaper bättre än andra?

·         Den ses som för vag, och dålig på att ge vägledning - hur vet man att en handling är modig? Vem avgör?

Vi läste även två artiklar och diskuterade.