Rosa, normkritik och normkreativitet, 23/24

Gemensam mall för Gävle kommuns förskolors systematiska kvalitetsarbete.

Till grund för ​förskolans systematiska kvalitetsarbete ligger Läroplan för förskolan, Utbildningsnämndens verksamhetsplan och FN:s globala mål för hållbar utveckling.

 

Mål – anger inriktningen på utbildningen i förskolan och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen samt hur den bidrar till varje barns utveckling och lärande.
Prioriterat mål: Normkritik och normkreativitet

Pedagogiska miljöer och pedagogiska handlingar.   

”Förskolan ska ge varje barn förutsättning att utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra” (Skolverket, 2018).

 ​

Målkriterier – tecken på eller bevis på att utveckling pågår/målet är uppnått, det som förväntas synas i utbildningen. Det som förklarar innebörden i målet.
Målkriterier: Vår normkritiska attityd breddar normer, pedagogiska handlingar och miljöer. 

 

Dokumentation – metoder för datainsamling, t.ex. lärloggar, observationer, självskattning, intervjuer. 
Metoder: De metoder som använts för datainsamling är pedagogiska diskussioner, kartläggningar i trygghetsplanen samt lärloggar i relation till undervisningen.  

 

Nuläge – barns kunnande, erfarenheter och intressen just nu utifrån kriterierna. ​Hur undervisningen ser ut just nu utifrån kriterierna.  Det första nuläget används för att senare jämföra och beskriva resultatet. ​
Första nuläget: Vilka osynliga regler och förväntningar syns i vår verksamhet? 

 

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – kunskap från vetenskapliga studier, tillsammans med de professionellas erfarenheter och kunskap.
Kortfattad sammanfattning av vald relevant forskning som kopplas ihop med er undervisning:

”Normer är inte absoluta. De förändras över tid och kan vara olika på olika platser på jorden. De är också olika på olika nivåer. Vissa gäller övergripande för hela samhället, medan vissa normer gäller för en grupp… Normer är som outtalade regler som påverkar hur och vad vi gör, tänker eller förväntas göra samt påverkar vad som ger status och makt. Normerna blir tydliga främst när vi bryter mot dem… ” (Salmson & Ivarsson, 2019:23. Ur: Normkreativitet i förskolan).  

 

Arbetsprocesser – undervisningens innehåll och organisation, pedagogers förhållningsätt och undervisningsstrategier.
Beskriv hur undervisningen ska genomföras:

 

Pedagogiska handlingar:

- Vi pedagoger ska skapa en medvetenhet om varför vi ska arbeta normkreativt och -kritiskt genom att läsa forskning och litteratur.  

- Vi har pedagogiska diskussioner i utvecklingssyfte för att synliggöra och analysera vilka förebilder vi är i relation till normer.  

- Vi pedagoger använder medvetet språkbruk i relation till normkreativitet.  

- I våra pedagogiska handlingar ska vi se och ta vara på barns individuella önskemål och erfarenheter.  

- För att bli medvetna om våra pedagogiska handlingar läser vi forskning och litteratur i relation till målet. 

Pedagogiska miljöer:

- Vår miljö avspeglar målet genom att vi ska erbjuda barnen material, miljöer och aktiviteter som är normkreativa. 

- Vi använder och erbjuder NTA-lådor och digitala verktyg för utforskande.

 

Uppföljningsdatum: ​

 

Utvärderingsdatum:

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,