<h2>Till dig som elev:</h2>
<h3>Arbetsomr&aring;det</h3>
<p>Man brukar s&auml;ga att Isaac Newton uppt&auml;ckte <strong>tyngdkraften</strong>&nbsp;n&auml;r ett &auml;pple f&ouml;ll ner i huvudet p&aring; honom. Han b&ouml;rjade fundera p&aring; varf&ouml;r ett &auml;pple faller rakt mot jorden medan m&aring;nen snurrar runt jorden. Newton ins&aring;g att det &auml;r samma <strong>kraft</strong> som h&aring;ller jorden, m&aring;nen och planeterna p&aring; plats, som f&aring;r &auml;pplet att falla till marken. Men vad &auml;r en kraft? Man kan s&auml;ga att en kraft antingen drar i n&aring;got eller skjuter p&aring;. En kraft kan f&aring; n&aring;got att r&ouml;ra sig, men ocks&aring; att stanna. Man talar d&aring; om t ex <strong>motkraft</strong>, <strong>friktionskraft</strong> och <strong>lyftkraft</strong>. N&auml;r du puttar p&aring; en vagn anv&auml;nder du muskelkraft, samtidigt trycker vagnen med en motkraft mot dig. Till varje kraft finns en motkraft. Ibland &auml;r det motkraften som g&ouml;r nytta, t ex n&auml;r du sitter i en b&aring;t och vill skjuta ut den fr&aring;n bryggan. D&aring; trycker du mot bryggan och det &auml;r motkraften som f&aring;r b&aring;ten att ge sig iv&auml;g. Newton uppt&auml;ckte tyngdkraften, men vad &auml;r det egentligen? Det gav han inget svar p&aring;. Dock gjorde Newton en fysikalisk modell enligt vilken det finns en <strong>gravitationskraft</strong>, eller <strong>dragningskraft</strong>, mellan alla f&ouml;rem&aring;l som har massa. Jordklotet p&aring;verkar dig med en dragningskraft, det m&auml;rker du genom tyngdkraften. Detta betyder att jordklotet drar dig till sig. Du p&aring;verkar ocks&aring; jordklotet med en dragningskraft, men den &auml;r v&auml;ldigt svag eftersom din massa &auml;r liten i j&auml;mf&ouml;relse med jordklotets massa. Det finns ocks&aring; en dragningskraft mellan t ex tv&aring; mynt som ligger p&aring; ett bord, de drar i varandra men ligger &auml;nd&aring; stilla. Det beror p&aring; att friktionskraften mellan mynt och bord &auml;r lika stor som dragningskraften mellan mynten. Hur stark kraften mellan tv&aring; saker &auml;r beror p&aring; deras massa och avst&aring;ndet mellan dem, stor massa och litet avst&aring;nd ger en stark dragningskraft. <strong>Tyngd</strong> och <strong>vikt</strong> &auml;r tv&aring; olika saker f&ouml;r en fysiker. Vikt &auml;r samma sak som massa, ett m&aring;tt p&aring; hur mycket materia det finns i ett f&ouml;rem&aring;l. Tyngden &auml;r samma sak som tyngdkraften som drar i ett f&ouml;rem&aring;l. Astronauter i rymden &auml;r n&auml;stan tyngdl&ouml;sa men de &auml;r absolut inte viktl&ouml;sa! Astronauterna som landar p&aring; m&aring;nen har fortfarande samma vikt som p&aring; jorden, men eftersom m&aring;nen &auml;r mindre &auml;n jorden blir tyngdkraften p&aring; m&aring;nen svagare. N&auml;r man m&auml;ter kraft anv&auml;nder man en <strong>dynamometer</strong>. Krafter m&auml;ts i enheten&nbsp;<strong>newton (N)</strong>. Om man h&auml;nger en vikt p&aring; 1 kg p&aring; en dynamometer, visar den 10 N. Man kan allts&aring; r&auml;kna ut tyngdkraften genom att multiplicera massan med 10. Alla f&ouml;rem&aring;l har en <strong>tyngdpunkt</strong>. Tyngdpunkten ligger mitt i kroppen eller f&ouml;rem&aring;let, d&auml;r all massan verkar finnas samlad. F&ouml;r att ett f&ouml;rem&aring;l ska st&aring; stadigt m&aring;ste tyngdpunkten finnas rakt &ouml;ver <strong>st&ouml;dytan</strong>. N&auml;r du st&aring;r p&aring; b&aring;da f&ouml;tterna blir st&ouml;dytan stor. &Auml;ven om du skulle luta r&auml;tt mycket ligger tyngdpunkten fortfarande kvar &ouml;ver st&ouml;dytan. D&auml;rf&ouml;r st&aring;r du stadigt. Men n&auml;r du st&aring;r p&aring; ett ben blir st&ouml;dytan mycket mindre. Om du st&aring;r p&aring; v&auml;nster ben m&aring;ste du luta lite &aring;t v&auml;nster f&ouml;r att tyngdpunkten ska hamna &ouml;ver v&auml;nster fot. D&aring; &auml;r det l&auml;tt att vingla till s&aring; att tyngdpunkten hamnar utanf&ouml;r st&ouml;dytan. En stor st&ouml;dyta ger b&auml;ttre stabilitet &auml;n en liten.&nbsp;&nbsp;</p>
<p>Om du har varit ute och g&aring;tt i djup sn&ouml; n&aring;gon g&aring;ng vet du hur jobbigt det kan vara, man sjunker ner i sn&ouml;n hela tiden. Men om du s&auml;tter p&aring; dig ett par skidor g&aring;r det mycket b&auml;ttre. Den <strong>kraft</strong> som verkar p&aring; sn&ouml;n p&aring; grund av dig &auml;r alltid lika stor, det har ingen betydelse om du har skidor p&aring; dig eller inte. Men kraften f&ouml;rdelas p&aring; en st&ouml;rre area n&auml;r du har skidor p&aring; dig. Det inneb&auml;r att <strong>trycket</strong> mot sn&ouml;n blir mindre. Tryck beskriver hur en kraft f&ouml;rdelar sig p&aring; en area och ber&auml;knas genom att dividera kraft med area. Enheten f&ouml;r tryck &auml;r <strong>newton per kvadratmeter (N/<span style="color: #222222; font-family: sans-serif;">m&sup2;</span>)</strong>. Den enheten har f&aring;tt ett eget namn n&auml;mligen <strong>Pascal (Pa)</strong>. Om du m&aring;ste ta dig fram p&aring; svag is f&ouml;r att hj&auml;lpa n&aring;gon som g&aring;tt ner sig i en vak ska du l&auml;gga dig p&aring; magen och &aring;la fram. D&aring; f&ouml;rdelas kraften p&aring; en st&ouml;rre yta, trycket blir mindre och isen h&aring;ller b&auml;ttre. Det &auml;r inte bara fasta f&ouml;rem&aring;l som orsakar tryck, v&auml;tskor och gaser g&ouml;r det ocks&aring;. Eftersom luften best&aring;r av materia v&auml;ger den n&aring;got. Ovanf&ouml;r en kvadratmeter markyta finns det ungef&auml;r 10 000 kg luft som har en tyngd av 100 000 N eller 100 000 Pa. Eftersom det &auml;r luften som ger trycket kallas det <strong>lufttryck</strong>. Ett annat namn p&aring; 100 000 Pa &auml;r 1 <strong>atmosf&auml;rs</strong> tryck. I alla gaser sprider sig trycket &aring;t alla h&aring;ll. Det sprider sig upp&aring;t, ned&aring;t och &aring;t sidorna. Trycket blir lika stort i alla riktningar. N&auml;r det &auml;r samma tryck fr&aring;n alla h&aring;ll m&auml;rker du inte det, d&auml;rf&ouml;r k&auml;nner du inte av det normala lufttrycket vid marken. N&auml;r man m&auml;ter gasers tryck, m&auml;ter man partiklarnas st&ouml;tar mot en yta. &Ouml;kar temperaturen, &ouml;kar partiklarnas r&ouml;relse vilket ger fler st&ouml;tar och ett h&ouml;gre tryck. &Ouml;kar antalet partiklar blir det fler st&ouml;tar och ett h&ouml;gre tryck. Finns det inga partiklar alls blir trycket 0, det &auml;r <strong>vakuum</strong>. N&auml;r man med hj&auml;lp av en pump pressar in gasen i en beh&aring;llare, t ex i ett cykeld&auml;ck, ligger partiklarna t&auml;tare &auml;n tidigare och trycket blir h&ouml;gre. Man s&auml;ger att det skapas ett <strong>&ouml;vertryck</strong>. I v&auml;tskor sprider sig trycket &aring;t alla h&aring;ll precis som i gaser, detta utnyttjar man i vattentorn och i vattenledningar. I vattentorn finns en h&ouml;g pelare av vatten som trycker ut vattnet med sin egen tyngd genom vattenledningarna och upp i husen. Vattnet kan bara stiga precis s&aring; h&ouml;gt som vattenytan i tornet. D&auml;rf&ouml;r m&aring;ste vattentornet vara h&ouml;gre &auml;n de &ouml;versta v&aring;ningarna i husen. Du vet nog att det &auml;r sv&aring;rt att trycka ner en boll under vatten. Bollen ploppar upp igen s&aring; fort man sl&auml;pper den. Det beror p&aring; att bollen p&aring;verkas av en <strong>lyftkraft</strong> n&auml;r den s&auml;nks ner i v&auml;tskan. Trycket i vattnet verkar &aring;t alla h&aring;ll och lyfter d&auml;rf&ouml;r kroppen (f&ouml;rem&aring;let, i detta fall bollen). Om lyftkraften &auml;r st&ouml;rre &auml;n tyngdkraften flyter kroppen. Detta g&auml;ller ocks&aring; om ett f&ouml;rem&aring;l har h&ouml;gre densitet &auml;n v&auml;tska och sjunker. Om du t ex f&ouml;rs&ouml;ker lyfta en tung sten som ligger i vattnet s&aring; m&auml;rker du att det g&aring;r l&auml;ttare s&aring; l&auml;nge stenen &auml;r kvar under vattnet. Det beror p&aring; att under vatten har du hj&auml;lp av vattnets lyftkraft att lyfta stenen. Man kan visa med experiment att lyftkraften som verkar p&aring; ett f&ouml;rem&aring;l i en v&auml;tska &auml;r lika stor som tyngden hos den v&auml;tska som f&ouml;rem&aring;let tr&auml;ngde undan. Det var den grekiske matematikern Arkimedes som kom p&aring; detta och det kallas d&auml;rf&ouml;r <strong>Arkimedes princip</strong>. &Auml;ven en gas som t ex luft, ger en viss lyftkraft. Men det beh&ouml;vs mer &auml;n s&aring; f&ouml;r att ett tungt flygplan ska kunna lyfta. Genom vingarnas buktiga form, vinkeln p&aring; vingarna och den h&ouml;ga farten kan man f&aring; planet att lyfta.&nbsp;</p>
<h3 style="font-family: 'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif; color: #444444;">M&aring;l</h3>
<ul>
<li style="font-family: 'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif; color: #444444;">veta vad som menas med tygdkraft&nbsp;</li>
<li style="font-family: 'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif; color: #444444;">veta vad som menas med en kraft och i vilken enhet man m&auml;ter den i&nbsp;</li>
<li style="font-family: 'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif; color: #444444;">veta vad som menas med en motkraft</li>
<li style="font-family: 'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif; color: #444444;">k&auml;nna till begreppen tyngdpunkt och st&ouml;dyta</li>
<li style="font-family: 'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif; color: #444444;">f&ouml;rst&aring; vad som menas med tryck&nbsp;</li>
<li style="font-family: 'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif; color: #444444;">veta vad lufttryck och vattentryck &auml;r&nbsp;</li>
<li style="font-family: 'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif; color: #444444;">k&auml;nna till Arkimedes princip</li>
</ul>
<h3>Arbetss&auml;tt&nbsp;</h3>
<ul>
<li>muntliga genomg&aring;ngar och diskussioner&nbsp;</li>
<li>enskilt och/eller gemensamt arbete med instuderingsfr&aring;gor&nbsp;&nbsp;</li>
</ul>
<h3>Redovisningsform</h3>
<p>Du redovisar dina kunskaper genom:</p>
<ul>
<li>ditt resonemang vid diskussioner</li>
<li>dina svar p&aring; provet</li>
</ul>
<h3>Bed&ouml;mning</h3>
<p>Jag bed&ouml;mer dina f&ouml;rm&aring;gor vid varje lektionstillf&auml;lle. Det jag tittar p&aring; &auml;r:</p>
<ul>
<li>om du bidrar till att f&ouml;ra diskussionen fram&aring;t p&aring; lektioner genom fr&aring;gor och resonemang&nbsp;</li>
<li>huruvida och i vilken utstr&auml;ckning du anv&auml;nder f&ouml;r arbetsomr&aring;det relevant begrepp i diskussioner och i det skriftliga provet&nbsp;</li>
</ul>

Fysik

Fysik åk 7-9 Lgr 22

kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och samhället,

förmåga att använda fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik och miljö, och

Krafter, rörelser och rörelseförändringar samt hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.

Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.

Sambandet mellan undersökningar av fysikaliska fenomen och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De fysikaliska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.

Fysik, Kraft och tryck, åk 7, ht 23

Matriser i planeringen

Uppgifter