Kemi - Metaller + Periodiska systemet

I detta arbetsområde kommer vi först arbeta med metaller: Egenskaper hos metaller och legeringar, hur de framställs, varför de ska återvinnas och hur metaller kan förstöras av korrosion. Sedan kommer vi arbeta med det periodiska systemet, vad det är, hur grundämnena är indelade och varför vissa ämnen har molekylbindningar och andra har jonbindningar.

Metaller och periodiska systemet

Spektrum kemi, kapitel 12+13

 

Planering

 

Vecka	Avsnitt	Sidor	Läxor
40	12.1, 12.2, 12.4	316-317, 318-322, 326-328 (ej metallglaser)	12.1 till tisdag, 12.2+12.4 till måndag v. 41.
41	12.5, 12.6	329-331, 332-333	12.5 till tisdag, 12.6 till måndag v. 42.
42	13.2, 13.3, 13.4	346-349, 350-351, 352-355	13.2 + 13.3 till tisdag, 13.4 till måndag v. 43
43	Repetion + PROV

Mål (checklista) 

 

Du ska kunna: 

 

• beskriva metallernas gemensamma egenskaper
  
  

• förklara vad metallbindning är
  
  

• beskriva egenskaper och användningsområden hos legeringarna brons, mässing, stål och rostfritt stål

 

• beskriva hur man framställer metaller ur malm

 

• förklara begreppen och skillnaden mellan malm, metall, tungmetall och legering 

 

• resonera kring lokala och globala konsekvenser som användning av metaller får

för miljö och hälsa

 

• argumentera för resurshushållning och återvinning av metaller

 

• beskriva olika faktorer som gör att metaller korroderar och hur det kan förhindras
  
  

• veta vad periodiska systemet är och hur det är indelat i grupper
  
  

• veta vad molekylbindning och jonbindning är

 

• förklara varför vissa atomslag bildar jonföreningar och andra molekylföreningar

Bedömning

 

Du bedöms utifrån: 

 

• dina kunskaper om områdets begrepp och förklaringsmodeller

 

• hur väl du använder begreppen och förklaringsmodellerna i dina svar

 

• hur väl du naturvetenskapligt underbygger dina argument 

Begrepp

 

Mineral

Ämnen som finns i jordskorpan, t.ex. olika bergarter.

 

Malm

En sorts mineral som innehåller kemiska föreningar som innehåller metaller tillsammans med t.ex. syre och svavel. Ur malm utvinner man metaller.

 

Masugn

Ugn för framställning av järn.

 

Anrikning

“Skräp” tas bort från malmen så man får en större andel av mineralet man vill åt.

 

Färskning

Sänker kolhalten i råjärn till under 2%, genom förbränning med syrgas.

 

Slagg

“Skräpet” som finns kvar efter framställningen av metaller.

 

Lättmetaller

Metaller som väger högst 4,5 kg/dm3, t.ex. aluminium, magnesium och titan.

 

Legering

Blandning av metaller.

 

Förzinkning

Man lägger ett skikt av skyddande zink utanpå ett metallföremål.

 

Oädel metall

Metaller som gärna lämnar från sig elektroner och bildar joner. Dessa metaller kallas också väteutdrivande eftersom de kan lösas upp i saltsyra under utveckling av vätgas.

 

Ädel metall

Metaller som inte löses upp i saltsyra (alltså ej väteutdrivande). Ädla metaller reagerar inte så lätt med andra ämnen, och kan ibland finnas i ren form i naturen.

 

Korrosion

När rena metaller oxideras i kontakt med luft, vatten och andra ämnen, och återgår till jonform.

 

Elektrokemisk korrosion

Metalljoner bildas genom att en annan metall tar elektroner.