Kemi 1: Helkursplanering NA23D

Kemi 1 är kursen som lägger grunden för djupare förståelse för kemin, men även på egen hand ger insikter i vad som faktiskt händer t.ex. i en kemisk reaktion, i ett enkelt batteri eller när en syra neutraliseras. Kursen innefattar arbetsområdena; materia och kemisk bindning, reaktioner och förändringar, stökiometri, analytisk kemi, och kemins karaktär och arbetssätt.

Kursbeskrivning

Kemi 1-kursen på Berzeliusskolan syftar till att utveckla din förmåga att förstå din omvärld med hjälp av kemiska begrepp, modeller och arbetsmetoder. I kursen kommer du utveckla din förståelse för ämnen och materia och varför de reagerar som de gör. 

• Varför är gaserna koldioxid och metan så centrala i klimatfrågan? 
• Hur kan grundämnet litium bidra till att lösa framtidens energiutmaningar?
• Hur påverkas korallreven av den havsförsurning vi ser idag?

Det är exempel på några av de utmaningar som vi försöker besvara. Kursen varvar kemisk teori med spännande experiment. Du kommer utveckla din naturvetenskapliga begreppsförmåga såväl som din förmåga att tolka, lösa och analysera problem.

Arbetssätt

Läraren kommunicerar och genomför kemi 1-kursen med hjälp av Google-verktyget Classroom. Där placeras mycket av det material som läraren använder under kursens genomförande som till exempel detaljerade planeringar, presentationer, övningsuppgifter, checklistor och laborationshandledningar. Eleverna läser kemi 1 med varvade teorilektioner och laborationer. Det är oftast två teorilektioner per vecka och laboration varannan vecka.  I ämnet kemi är det experimentella och undersökande arbetssättet mycket viktigt och laborationerna blir då viktiga moment som underlättar förståelsen av de teoretiska avsnitten.

Berzeliusskolan använder Kemiboken 1 (Borén, H. m fl., 2018) som kursbok. Den innehåller bland annat förtydligande texter, sammanfattningar, exempel, ordlistor och uppgifter med tillhörande facit.

Bedömning

Under kursen använder läraren flera olika verktyg för bedömning. Mindre läxförhör och självtest via bland annat kunskapsmatrisen, inlämningar av labbrapporter, laborativt arbete, mindre prov, diskussioner och presentationer är viktiga för att skapa och följa elevens progression i lärandet. Här ger läraren feedback och stödjande kommentarer för elevens fortsatta utveckling.

Vidare har vi också ett halvkursprov som syftar till att göra en första bedömning med betygsliknande bokstavsomdöme som en del av återkopplingen. Kemi 1-kursen avslutas med ett större examinerande helkursprov med både en teoretisk del och praktisk del. Helkursprovet genomförs i form av Skolverkets bedömningsstöd. Missade examinationer hanteras i överenskommelse med undervisande lärare.

Betygsättning

Vid betygsättning bedömer läraren i vilken mån som eleven har uppnått de betygskriterier som finns för olika betygsstegen. I kemi 1 bedöms elevens sätt att redogöra, analysera, genomföra experiment, koppla kemin till samhällsfrågor och använda sig av ett naturvetenskapligt språk. Betygsättningen gör läraren i slutet av kursen och då används all information om elevens kunskaper som finns tillgänglig.

Att klara alla delprov på ett tillfredsställande sätt leder oftast till ett godkänt betyg, men det är ingen garanti för att kursbetyget kommer att vara minst E. Detta för att kursbetyget vilar mycket på helheten i elevens kunnande. Denna helhet prövas i slutet av kursen.

Övergripande tidsplan och större examinationer

Under kemi 1-kursen arbetar vi kontinuerligt med det naturvetenskapliga arbetssättet. Vi tränar på planering, genomförande och utvärdering av kemiska experiment, vi tränar på problemlösning, och kemisk analys. Utöver detta jobbar vi med mer specifika kemiska kunskapsområden under perioder under läsåret enligt tabellen nedan.

Period/datum	Centralt innehåll/område
augusti - september	Materiens uppbyggnad och klassificering.
september - november	Kemisk bindning och dess inverkan på till exempel förekomst, egenskaper och användningsområden för organiska och oorganiska ämnen.
december	HALVKURSPROV (gemensamt för hela skolan)
december - februari	Tolkning och skrivning av formler för kemiska föreningar och reaktioner. Substansmängdsförhållanden, koncentrationer, begränsande reaktanter, fällningsreaktioner och utbyten vid kemiska reaktioner.
februari - mars	Syrabasreaktioner, inklusive pH-begreppet och buffertverkan.
mars - april	Redoxreaktioner, inklusive elektrokemi. Energiomsättningar vid fasomvandlingar och kemiska reaktioner.
vecka 20	KURSPROV (gemensamt för hela skolan)

 

Detaljplanering finns tillgänglig via denna länk: https://docs.google.com/document/d/1_lotZyBVyv0Tk_ylMaq_VOIxZRXWuni0VydDvg9b_Ws/edit?usp=sharing

Läroplanskopplingar

Syfte

• Kunskaper om kemins begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas.
• Förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera, formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat.
• Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa experiment och observationer samt förmåga att hantera kemikalier och utrustning.
• Kunskaper om kemins betydelse för individ och samhälle.
• Förmåga att använda kunskaper i kemi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

Centralt innehåll

• Modeller och teorier för materiens uppbyggnad och klassificering.
• Kemisk bindning och dess inverkan på till exempel förekomst, egenskaper och användningsområden för organiska och oorganiska ämnen.
• Syrabasreaktioner, inklusive pH-begreppet och buffertverkan.
• Redoxreaktioner, inklusive elektrokemi.
• Fällningsreaktioner.
• Energiomsättningar vid fasomvandlingar och kemiska reaktioner.
• Tolkning och skrivning av formler för kemiska föreningar och reaktioner.
• Substansmängdsförhållanden, koncentrationer, begränsande reaktanter och utbyten vid kemiska reaktioner.
• Kvalitativa och kvantitativa metoder för kemisk analys, till exempel kromatografi och titrering.
• Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
• Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Hur modeller och teorier kan förändras över tid.
• Hur problem och frågor avgränsas och studeras med hjälp av kemiska resonemang.
• Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
• Planering och genomförande av experiment samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
• Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
• Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån kemiska modeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.