Språk och kommunikation

Nyfikenhet för böcker och högläsning

Kartläggning - Var är vi?

Sedan ett år tillbaka inredde vi en sagohörna och delade av "hemvrån". Barnen har haft tillgång till böcker och skapat intresse för dom spontant.

En del barn hämtar böcker och vill bli lästa för och bläddrar även själva i böcker. 

Barnen är äldre och har visat intresse för böcker med mer text i. 

Vi vill ta reda på hur högläsning kan påverka våra barns språkutveckling. Vi har fått till oss att forskning visar på högläsningens betydelse för språkutveckling.

Indikator - Vad? Vart ska vi? Läroplansmål och indikator.

Vi vill att barnen uppmärksammar och visar intresse för högläsning.

Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka sig verbalt.

I läroplanen står det

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

- intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa.

- ett nyanserat talspråk och ordförråd, samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften

Ett förväntat resultat för oss är att se alla barns nyfikenhet och ett ökat intresse för böcker och högläsning och vill bli lästa för. Vi hoppas kunna se hur barnen utvecklar sitt intresse för högläsning och be om att få höra sagor om och om igen.

Strategi - Hur gör vi? Genomförande.

Vi kommer att ha planerade högläsningsstunder i mindre grupper och även spontan läsning efter vilan. Under den planerade utbildningen väljer vi att presentera fem olika böcker med mer eller mindre text i. Dessa kommer att vara väl synliga för barnen att få bläddra i.

Planerade högläsningsstunder där pedagogen aktivt gör barnen delaktiga i sagorna, pratar om bilder, ställer frågor och försöker få barnen att återberätta händelser ur sagan.

Pedagogen är en förebild för hur barnen kan bläddra i böcker och utforska den. Barnens färdigheter kan vara att kunna återberätta sagor för varandra och "låtsas " läsa för varandra. 

Vi erbjuder planerad högläsningsstund och även spontan läsning.

Vi har innegrupp fyra dagar i veckan. Alla barnen är med i en innegrupp någon dag i veckan. 

- Pedagog: 

Vi tycker att det är viktigt att högläsningsstunden sker kontinuerligt vid varje planerad innegrupp.

Att pedagogen är aktiv och gör barnen delaktiga och ser varje barn under aktiviteten.

För att vi som pedagoger kan följa barnens lärprocess behöver vi pedagoger ställa oss följande frågor:

Är alla barnen intresserade av högläsning?

Hur får vi dom intresserade?

- Miljö: 

Vi kommer att ha samma plats för högläsningsstunden. Det är i gröna soffan. Vi inreder miljön med bilder, alfabet och böcker i en hylla som barnen lätt kan tillgå.

Dokumentation

- Hur och när ska det dokumenteras? Av vem? Vad ska dokumenteras? 

Dokumentation sker av förskollärare. Både under den planerade högläsningsstunden samt spontana lässtunder.

Vi dokumenterar både med bilder och egna anteckningar.

Vi för anteckningar, hur är intresse för högläsning i barngruppen just nu och hur utvecklas deras intresse.

Förskollärarna arbetar med lär-logg.

Alla i arbetslaget följer upp intresset för högläsning och även böckers betydelse för språkutvecklingen  i vår barngrupp.

Vi följer upp detta på våra gemensamma planeringar.

Reflektion och Analys - Hur blev det? Varför blev det som det blev? Hur går vi vidare? Denna delen skriver ni i rutan reflektion/analys i planeringen. 

- Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?

- Vilka effekter på barnens förändrade kunnande? Hur kommer det sig?

- Vilka slutsatser drar vi? Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med? 

- På vilket sätt har miljö, material, pedagog påverkat resultatet? 

- Hur går vi vidare? Detta tar ni med till nästa planering inom samma målområde, börja med Kartläggning och sätt nya indikatorer.