Projektbeskrivning 2023 -2024 - Guldbaggen

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID – Social hållbarhet. LYSSNANDE SOM EN MAGISK OCH MAGNETISK KRAFT. Det här är den andra planeringen under det pedagogiska året. Här följer vi upp projektuppdraget och formulerar mer ingående projektet i barngruppen.

Projektbeskrivning Guldbaggen 2023–2024

 Lyssnande som en magisk och magnetisk kraft

För oss innebär social hållbarhet i förskolan - Att befästa demokratiska värderingar och uttryck. Vidare grundas den i människans etiska reflektioner till handling för att främja likvärdighet och rättvisa i gemenskapen. Centrala egenskaper för den sociala hållbarheten blir empati, reflektion och handlingskompetens. Detta kan uppnås genom att uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation (Skolverket, 2018).

Mål

• Barnen ska uppleva att kommunikation och samtal leder dem till större förståelse för sig själv och andra, ökade möjligheter att bidra och visa vem man är samt att känna en tillit och trygghet att behärska dialoger tillsammans med andra för att på så sätt skapa en stabil social hållbarhet nu och i framtiden.

• Barnen ska utveckla sin personliga och sociala kompetens genom att lyssna, samarbeta med andra, framföra och argumentera för sina åsikter och möta andras åsikter med respekt samt tänka kritiskt och problemlösande. Det som krävs för att utöva inflytande och som i förlängningen har stort betydelse för demokratin och social hållbarhet.

• Barnen ska lära sig att lära, förstå sig själv och sina behov och agera för sitt eget bästa samt utveckla förmåga att hantera konflikter och vara hänsynstagande mot varandra i ett led skapa goda och hållbara relationer.

Syfte

Syftet är att arbetet med språk och kommunikation ska leda till att barnen får större tillgång till språkliga möten, utökade kunskaper i hur man för samtal och utökat ordförråd. Det för att öka barnen självförtroende och tillit till sina språkliga förmågor, känna en tillgång till att kunna behärska språket för att på så sätt förmedla sina tankar, åsikter och hypoteser i ett led att visa vem man är. Syftet är även att barnen genom kommunikation ska förstå fördelarna och uppleva fördelarna med att samtala för att öka förståelsen för sig själv och för andra. Genom språket växer alla som individer, relationer växer och gemenskap växer. Syftet är att grundlägga kommunikativa, nyfikna och inlyssnande barn som bär med sig det som vuxna för att på så sätt bidra till ett demokratisk, socialt och hållbart samhälle.

 

Vad?

• Berättelser och filmprojekt där vi skapar och utforskar ljud, oljud och ljudeffekter på olika sätt. 

• Filminspelningar med barnen på Guldbaggen började under projektstart då barnen och pedagogerna gav sig ut i näraliggande områden och spelade in ljud på olika platser. Många inspelningar gjordes i Appen Röstmemon och en grupp filmade i slowmotion. När gruppen tittade och lyssnat på inspelningar för att reflektera över det som de fångades på bilden hördes det något väldigt spännande. Nyfikenhet kring de ljud som skapades av att spela in någonting i slowmotion var brännpunkten som pedagogerna tagit vara på för att ta utforskande vidare. 

• Vi provar oss fram med tekniken Appen IMOVIE och barnen hittar på sina egna sagor och använder ljudinspelningarna från utflykter, barnens egna röster, ljud som barnen skapar med olika material som till exempel att trumma på ett bord. IMOVIE, den kan vara knepig men samtidig rolig, svårt, många knappar, mycket upprepning, snabb tycker barnen och utmanade.

• Utforska ljud och oljud i vår stad och se samband på hur vi påverkas positivt eller negativt av dess effekter. 

• Utveckla goda relationer, känna samhörighet, delaktighet och glädje att ingår i gruppens gemenskap. 

 

Hur?

•  Undervisning planeras och genomföras i mindre grupp. 

•  Pedagogen uppmuntra barnen att arbeta vidare uthålligt och att reflektera över arbetsprocessen. 

• Dokumentera, reflektera och inkludera barnen i arbetsprocessen genom att bryta ner processer i olika moment så att de blir överskådliga för barnen så att dokumentationen bli pedagogisk. 

•  Retorik lekar, hörsellekar, sjunga, använda rim och ramsor göra grimaser och olika språkljud till ex: ljuda sagor och dikter. 

•  Digital programmering med hjälp av BEE-boots som utför de kommando som barnen programmerar.

• Skapa egna filmer och egna berättelser i appen Imovie där barnen utforskar ljudinspelningar samt programmering och redigering av video och ljud. 

• Analog programmering, vi sjunger och gör kroppsrörelse till sånger och parvis ge varandra stegvis instruktioner som det andre sedan ska genomföra. 

• Lärandestrategierna kommer exempelvis utvecklas genom samarbetes övningar för att lösa problem tillsammans, diskussioner av olika gemensamma frågeställningar kopplade till vårt projekt som till exempel, hur blir man en bra lyssnare? På hur många olika sätt kan vi lyssna? Hur påverkar vårt lyssnande vad som gör sig hört?

. Lyssna på högläsning och samtala om litteratur/boksamtal och andra sorts texter. Dramatisering av sagor och berättelser. 

. Rörelser, yoga och utflykter - samtliga barn deltar dagligen på minst femton minuters aktiv och planerad rörelse som är pulshöjande.

  

Varför?

Undervisning i mindre grupper bidrag till att pedagogerna får större möjlighet att stötta barnets utveckling av det personliga och det sociala kompetenserna samt förmågan att lära.

För att kunna delta i demokratiska samtal och i beslutsprocesser behöver man förstå naturvetenskapliga och tekniska fenomen hur de påverkar samhället och individen. 

Att barnen utvecklar en känsla av tillit till den egna förmågan att förstå och kunna påverka kommer att vara viktig för en fortsatt hållbar och demokratisk samhällsutveckling.

Retorik lekar stärker självkänslan och självförtroendet, koncentration och lyssnandet. 

I mediekompetens ingår att lära sig ordet källa och känna till olika källor samt lära sig att vara källkritisk.

Språkutveckling och kommunikation är grunden för lärande och samspel vilket bidrar till att stärka barnens självkänsla, självförtroende, trygghet, inkludering, delaktighet och inflytande och flerspråkighet, såväl som litteracitet och kreativitet. Därför löper det språkutvecklande arbetssättet som en röd tråd genom all undervisning och projektarbete.

”För barn är språket ett verktyg som ger dem möjlighet att söka sig in i och erövravärlden.”

Forskningsstudier visar att barn som kan utrycka och visar sin vilja, har färre konflikter och beteendeproblem senare i livet, dessutom underlättar för barnet i sociala samspel och minskar konflikter i vardagen (Killander 2020, s. 59). Det är förskolans uppdrag att lägga en grund för barnen ska kunna utveckla läs och skrivkunnighet samt det är en demokratisk rättighet som påverka möjlighet till ett framgångsrikt liv (Himer & Philgren 2021, s.10).

Pulshöjande aktiviteter för att lära barnen en livslång, hälsosam och hållbar livsstil.

 

Kompetenser/ förmågor som barnen ska få möjlighet att utveckla 

• Tilltro till sin förmåga grundlägga en livslång lust att lära: Att barnet känner sig kompetent, självständigt och motiverat att ta sig an även komplicerade uppgifter.

• Lärandestrategier: Handlingssätt eller strategier som stödjer lärandet, som exempelvis ansvarstagande, uthållighet/resiliens, motivation och förmåga till kollaborativt lärande.   

• Förmåga till kreativitet och problemlösning: tänka dynamiskt och kritiskt sätta mål och planera, fina nya lösningar och reflektera över sitt lärande metakognitivt och formativt.

• Förmåga till kognitiv flexibilitet som ingår i det exekutiva förmågor. Att kunna hantera nya förutsättningar på ett smidigt sätt och byta spår.

• Förmågan att lyssna i olika syften, lyssna för att förstå, för att skapa goda relationer, för att lära sig nya kunskaper och för att kunna ta ställning.

• Digitalkompetens, ”att tidigt i livet få utveckla digital kompetens är en demokratisk rättighet.” I datalogiskt tänkande berörs kommunikation och samarbete, skapande av digitalt innehåll, problemlösning och kritiskt tänkande.

• Kompetens inom språk och kommunikation - Barnen får möjligheten att lära sig att återberätta så att andra son ej varit delaktiga kan förstå. 

• Förmåga att utforska. När barnen vill ta reda på något så börjar man med samtala om ” Vad vet vi redan? Vad skulle vi vilja veta? Vilka källor kan ge svar på det som vi undrar över?

• Matematiska förmågan: att urskilja, uttrycka, undersöka, och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp ( Skolverket,2018,s.14). 

 

Teoretiska och vetenskapliga kopplingar

 Vygoskij Betrakta interaktion och samarbete som helt avgörande för att ett lärande ska ske, där dialogen ses som det främsta medierande redskap för att inhämta och dela kunskap med andra. Den lärande individen, i samspel med andra, utvecklar och tar del av andras erfarenheter för att vidga sin egen förståelse och uppfattning av omvärlden. Vygotiskij (2013) Beskriver fantasi och kreativitet som viktiga funktioner inför dessa läroprocesser. Fantasin utgör en förmåga att tolka, konstruera och föreställa sig andras erfarenheter och världen genom den individuella erfarenhetsbanken. Dessa i sin tur delges senare med andra, vilket befäster innebörden av den ” kompetenta kamraten” (Säljö, 2017); Vygotiskij (2013). Det är dock viktigt att påpeka att den kompetenta kamraten inte kan eller ska överta hela processen. Den lärande individen behöver själv förstå och lära sig lösa utmaningar. 

Vad gäller digital kompetens visar forskning och i studier att det krävs undervisning för att barnen ska kunna utveckla digital kompetens. Flera forskare framhåller även att datalogiskt tänkande och problemlösning inbegriper att kunna dela upp en uppgift i flera steg, att tänka nytt, abstrakt, kritiskt, kreativt och att våga göra fel och i det fall som man gör fel försöka reda ut saken till felet. (Heimer, M. & Pihlgren, A.S. 2021). ” För att varje individ ska kunna ta tillvara, sina rättigheter, skyldigheter och möjligheter i det digitala samhället krävs en bred digital kompetens. Barn behöver tidigt i livet få utveckla förmågor inom kompetensområdet digital kompetens.” 

Forskarna säger att naturvetenskap inte är någon exakt sanning, även om man ofta tror det. Men känns förståelse av naturen hur vi kan samspela med den ändras ständigt. I förskolans undervisning kan det därför vara viktigast att lägga tyngden vid den naturvetenskapliga processen, snarare en vid att lära sig fakta. Men forskning visar att det inte räcker att enbart låta barn experimentera och ställa frågor, inte heller med att enbart låta dem reflektera exempelvis utifrån barnböcker. de måste också ges möjlighet att förstå   företeelser inom naturvetenskapen med hjälp att naturvetenskapliga begrepp (Backman,2018; Heimer, M. & Pihlgren, A.S. 2021).

Pedagogerna är en förebild för barnen genom att uppträda på ett respektfullt, nyfiket och engagerat sätt som motiverar barnet till eget engagemang i lärandet och samvaro med andra. Forskning säger att om barnen upplever förskolepersonalen som trovärdig, kunnig och engagerad så kommer de själva att vara intresserade av att lära sig mer (Heimer, M. & Pihlgren, A.S. 2021). 

Språkutveckling och kommunikation är grunden för lärande och samspel vilket bidrar till att stärka barnens självkänsla, självförtroende, trygghet, inkludering, delaktighet och inflytande och flerspråkighet, såväl som litteracitet och kreativitet. Därför löper det språkutvecklande arbetssättet som en röd tråd genom all undervisning och projektarbete.

 

” Arbetslag ska visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet.” Lpfö2018

 

Kontrollfrågor: 

På vilket sätt stöttar vi utveckling av barnens personliga kompetens?

Barnens sociala kompetens? Barnens kompetens att lära sig att lära? Hur kan barnen bli en god lyssnare? Vad bör utvecklas i vårt arbetssätt?

 

 Läroplansmål

 

• Utbildningen ska ge varje barn, möjligheter att utforska, ställa frågor och   samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera barnens intresse för hälsa och välbefinnande samt för hållbar utveckling.

• Barnen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling, såväl ekonomisk social som miljömässigt. 

. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar.

. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,