Planering Energi och Effekt åk 9 Ht-23

Nästan allt som händer hör ihop med att energi omvandlas mellan olika energiformer. Energi får saker att hända. Det som händer leder ofta till rörelse genom att något förflyttas. Om något flyttas en viss sträcka kallar vi det för arbete. Hur stort arbete som görs på en viss tid kallar vi för effekt.

Pedagogisk Planering: Fysik År 9 Energi och effekt

  

Konkretiserade mål du skall kunna:

 • hur enkla maskiner som hävstänger lutande plan, spett, block och taljor fungerar samt hur de historiskt har använts för att bygga hus

• vad som menas med arbete i fysikalisk mening

• mekanikens gyllene regel

• att energi är lagrat arbete

• skillnaden mellan mekanisk effekt och elektrisk effekt samt hur man räknar på detta i vardagliga sammanhang

• hur elanvändningen har ökat i samhället och hur det påverkar miljön

• hur vi kan minska vår elanvändning för att både spara pengar och bidra till en hållbar utveckling

• samtala och argumentera för grön el samt elbörsens påverkan på miljön

 

 

Vecka	Lektion 1	Lektion 2	Sidor
41	Biologiredovisningar avslutas	9.1 Fysikaliskt arbete	250-256
42	Fysikaliskt arbete forts.	Toleransresa	250-256
43	9.2 Mekanisk energi och effekt	9.3 Elektrisk energi och effekt	257-260, 260-265
44	HÖSTLOV	HÖSTLOV	HÖSTLOV
45	Studiedag	Laboration
46	Labrapport	Repetition: Finalen	266-267
47	Övningsprov	Prov

 

Bedömning

Du kommer att bedömas utifrån matrisen på dina kunskaper i ämnet och din förmåga att se samband och dra slutsatser under följande moment;

-       Prov mekanik/energi

-       Laboration

-       Arbetsprocessen

-     Diskussioner under lektionstid

- Exempel på provfrågor:

Hur lyder energiprincipen? Räkna upp energiformerna.

Vilken är enheten för arbete? Ange även förkortning

Hur produceras el i ett vattenkraftverk?

Vilken energienhet används på elräkningen och hur många joule motsvarar en sådan enhet? Visa samtliga enhetsomvandlingar.

 

Undervisning

-          Genomgångar

-          Diskussioner

-          Test

 

Så här visar jag vad jag har lärt mig

 

Deltar aktivt i processen

Visar i tal och skrift att jag innehar kunskap enligt målen

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och samhället,
• förmåga att använda fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik och miljö, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i fysik.

Centralt innehåll

• Partikelmodell av materiens egenskaper samt fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur.
• Fysikaliska förklaringsmodeller av jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
• Energins flöde och oförstörbarhet samt olika energislags kvalitet. Olika typer av energikällor samt deras för- och nackdelar för samhället och miljön.
• Partikelstrålning och elektromagnetisk strålning, deras användningsområden och risker.
• Sambandet mellan elektricitet och magnetism samt mellan ström och spänning i elektriska kretsar. Hur kretsarna kan användas i elektrisk utrustning.
• Krafter, rörelser och rörelseförändringar samt hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan undersökningar av fysikaliska fenomen och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De fysikaliska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör fysik. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör energi, teknik och miljö.
• Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.